Ryms inte i lagstiftning
Christian Uhr, docent i krisledning vid Lunds universitet som även är kopplad till Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB), forskar kring krisberedskap. Han konstaterar att ett klimatnödläge inte ryms inom dagens lagstiftning.
– Det är ett begrepp med en symbolisk dimension, det är inget som är formulerat eller definierat i någon lagstiftning. Tittar man allmänt när det gäller nödlägen så finns det viss lagstiftning som styr olika aktörers ageranden, säger han och pekar ut räddningstjänsten som en sådan aktör.
Undantagstillstånd finns ej
Undantagstillstånd – då ett lands styre kan införa tillfälliga lagar och inskränka människors rättigheter – finns inte i Sverige. Men när akuta händelser inträffar, som skogsbränder eller terroristattacker, kan myndigheter eller kommuner öka beredskapen. I kommunerna ska det finnas en krisledningsnämnd och statliga eller regionala organ som MSB eller länsstyrelsen kan sättas i stabsläge. Länsstyrelsen i Västra Götaland sattes exempelvis i stabsläge under sommartorkan förra året. Det betydde att de prioriterade allt som hade med värmeböljan att göra, som brandrisk, foderbrist, vattenbrist och hälsorisker. Men då rör det sig om relativt kortvariga, akuta och pågående händelser.
– Det handlar vanligtvis om att hantera konkreta hjälpbehov. Klimathotet ligger på en annan dimension. I debatten likställer man sällan klimathotet med andra hot, som antagonistiska eller skogsbränder. Det här är en annan storhet.
Han fortsätter:
– Det är ganska rörigt. Man pratar olyckor, kriser, katastrofer och samhällsstörningar. Det är väldigt många termer som betyder olika saker för olika aktörer, säger han och tillägger att det är få termer som är lagreglerade.
Reglerad i lag
Höjd beredskap är dock reglerad i lag, men det handlar om krig eller krigsfara och då kan regeringen exempelvis börja ransonera varor och kalla in militär personal. Vi har också Lagen om skydd mot olyckor, då myndigheter får befogenheter de normalt inte har. Men Christian Uhr menar att även den är svår att direkt koppla till ett klimatnödläge.
– Om klimatförändringarna leder fram till skogsbränder så är det skogsbränderna i sig som kan föranleda en räddningsinsats. Men att rent allmänt säga att klimatet ger upphov till ett nödläge har inget juridiskt stöd, det är mer ett politiskt och symboliskt statement.
Då måste också politikerna definiera vilka åtgärder som bör kopplas till ett sådant nödläge?
– Ja, men det behöver vara konkret. Händelser som har tydliga konsekvenser här och nu eller i en närstående framtid. Det är egentligen en väldigt intressant fråga.
”Inte en bra idé”
Chalmersforskaren Tomas Kåberger, ledarskribent i ETC-tidningarna och ledamot i Klimatpolitiska rådet, tror inte på att utlysa klimatnödläge.
– Jag tycker inte att det vore en bra idè att införa något slags undantagstillstånd och åsidosätta demokratiska strukturer, beslutsfattande och ansvarsutkrävande. Det här är inte en fråga om att lösa ett kortvarigt nödläge, utan om att utveckla hela samhällsstrukturen för att minska utsläppen radikalt, säger han.
Han tycker att det är viktigare att den folkliga opinionen visar att det finns en vilja att frågan prioriteras.
– Jag förstår engagemanget och viljan att ge klimatpolitiken högre prioritet, men jag tror inte på metoden att ge de redan mäktiga mer makt. Demokrati och organisering är nog betydligt mer konstruktivt.
