Göran Dahlman var en av de många.
– Vi trodde verkligen att revolutionen kommer snart, säger han.
I trotskistiska partier med varierande bokstavskombinationer som partibeteckning fick han roller som kassör och organisatör.
– Sådant som ingen annan ville göra. Jag har alltid varit plikttrogen och velat göra rätt för mig.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
1972 flyttade han till Salvador Allendes Chile. Där upplevde han klasskillnaderna mellan bostadsområden med fina villor och pooler, ”som du föreställer dig att lyxens Los Angeles är”, och de slumområden där han själv hjälpte till att bygga hus.
– Det var ändå på väg åt rätt håll. Inte bara i Chile, det var mycket optimism de åren. Chile gav mig ett känslomässigt engagemang, när jag åkte hem tänkte jag att jag kan inte bara släppa det här.
”Luften gick ur mig”
Ett år efter att Göran Dahlman åkt hem till Göteborg störtades den socialistiska presidenten Salvador Allendes regering i en USA-stödd militärkupp. 1976 fick den nyliberala ekonomen Milton Friedman Nobelpriset. Samma år vann borgarna valet i Sverige. 1979 blev Margaret Thatcher Storbritanniens premiärminister. Året efter valdes Ronald Reagan till USA:s president.
– 1980 gick luften ur mig och, kändes det som, hela vänstern, säger Göran Dahlman.
Jämte det politiska engagemanget läste han både arkitektur och journalistik vid Göteborgs Universitet. När han började arbeta var det ändå snarare kunskaperna som kassör och organisatör som kom till godo när han anställdes för att sköta ekonomi och distribution på bokförlaget Korpen.
Arbetslös efter finanskrisen
Hösten 1989 blev Göran Dahlman arbetslös.
– Ett indirekt resultat av finanskrisen som drabbade Sverige då. Jag hade vikariat på ett arkitektkontor, men de blev tvungna att skära ner, säger han.
– Jag sökte nog 100 jobb den hösten, men var antingen överkvalificerad eller underkvalificerad för alla, fortsätter han.
Istället erbjöds han en ettårig barnskötarutbildning, tog den och blev förskolefröken.
– Det har jag inte ångrat sedan dess. Däremot kan jag ibland ångra val jag gjorde tidigare i livet, säger han.
– Som att sitta uppe och spela bridge hela nätterna istället för att plugga. Som vänster ville man ju inte tänka i termer av karriär, fortsätter han förklara.
Eget förlag
Vid sidan av jobbet på förskola startade han 1996 sitt egna bokförlag Kärret, för att ge ut Gunnar Walls bok ”Mörkläggning – Statsmakten och Palmemordet”, som belönades med Grävande Journalisters pris Guldspaden.
– Det blev mer ett genombrott för honom än för mitt förlag, men jag är stolt över att jag publicerade boken som inget annat förlag ville ta sig an, säger Göran Dahlman.
Han upptäckte också att han gillade jobbet på förskolan.
– Under Beatlesåren skulle man kunna spela gitarr, så det hade jag lärt mig. Det var inte många andra förskolefröknar som kunde och barnen gillade det.
Den första boken han både skrev och illustrerade själv var barnboken ”Gomulernas hämnd”.
– Det var en saga jag berättade för dagisbarnen som de gillade, så jag gjorde en bok av den, säger Göran Dahlman och visar en sida där barnen sitter i en rektangel med sina namn på lappar framför sig på golvet.
– De var väldigt glada för att de fick vara med själva i boken. Nu har de barnen tagit studenten, fortsätter han.
I somras gav han ut kriminalromanen ”Starrgräs och dolda maskar” på det egna förlaget. En deckare som utspelar sig i London och Göteborg där poliserna Hampus O’Brian och Peter Zizulu arbetar på Scotland Yard med it och ekonomisk brottslighet. Hackers i Londons förorter, en smart men mobbad chalmerist och en hundvaktarflicka med romskt ursprung är några ingredienser och bifigurerna.
– Det är kul att vara pensionär. Jag har äntligen fått tid att ägna mig åt mina intressen. Det är så roligt att skriva och göra bokomslag, säger Göran Dahlman.
Flygblad i Brunnsparken
Politiskt har han hämtat sig efter punkteringen 1980 och engagerar sig i klimatfrågan. Han deltar i en sammanslutning av miljögrupper som delar ut flygblad i Brunnsparken den sista onsdagen varje månad.
– Klimatfrågan är som jag ser det den viktigaste för oss nu, något som mänskligheten måste ta tag i åtminstone de kommande 30 åren. Det blir förmodligen den sista kampen jag hinner engagera mig i, säger Göran Dahlman.