Klimatförändringarna slår mot Västernorrland

Det är ett dystert scenario som målas upp i SMHI:s rapport om det framtida klimatet i Västernorrland. Mer nederbörd och kraftigt stigande temperatur väntas fram till slutet av seklet. Men rapporten visar också på stora skillnader beroende på hur stora utsläppen av växthusgaser blir. 

– Analyserna visar att vi går mot ett Västernorrland som blir varmare och blötare. Vi ser dessa förändringar redan i dag, säger Viveka Sjödin, klimatanpassningssamordnare på länsstyrelsen. 

SMHI har i sin analys utgått från FN:s klimatpanels rapport om jordens framtida klimat. Den bygger på två möjliga utvecklingsvägar. Ett där världens länder under klimatmötet i Paris kommer överens om långtgående minskningar av utsläppen av växthusgaser och ett där utvecklingen fortsätter som hittills. Framtidsscenarierna visar vad som kommer att hända fram till slutet av seklet, jämfört med perioden 1961–1990. 

– Klimatets utveckling bygger på människans förmåga att begränsa utsläppen av växthusgaser. Men i båda scenarierna kommer vi att få se en ökning av medeltemperaturen i länet. Vi kan redan se att klimatet blivit varmare de senaste 20 åren, framför allt utefter kusterna, säger Viveka Sjödin.

Varmare vintrar

I scenariot med en kraftfull klimatpolitik beräknas medeltemperaturen i länet öka med cirka 3 grader till slutet av seklet. Med en oförändrad politik handlar det om en ökning på hela 6 grader. Under vintern är förändringarna ännu större, 4 respektive 7 graders ökning.

Fler skyfall, fler värmeböljor, mer regn under höst och vinter är några av följderna.

– Nederbörden ökar i intensitet och mängd vilket innebär större påfrestning på samhället, med översvämningar, ras, bortspolade vägar. Sådant som vi redan sett att vårt samhälle är sårbart för.

Viveka Sjödin pekar bland annat på våra älvdalar som med sina fina jordar och stora nivåskillnader redan i dag är sårbara för ras och skred.

Mer nederbörd

SMHI:s beräkningar pekar på en ökning av nederbörden på 20–30 procent, vilket gör att flödena i våra vattendrag och sjöar kommer att förändras. Även årsdynamiken förändras. Tillrinningen till vattendragen kommer att öka markant vintertid, med uppemot 50–100 procent på vissa håll. 

– Istället för vårflöden kommer vi att få högre flöden under höst och vinter, då marken har svårare att ta emot allt vatten, konstaterar Viveka Sjödin.

Snötäcket blir tunnare och den vita vintern blir också kortare i tid. I slutet av seklet kan kusten räkna med att marken är snötäckt endast under 20–40 dagar i det sämsta scenariot. Och det maximala snötäcket minskar med 25–60 procent beroende på scenario, vilket bland annat kommer att påverka turism och skidanläggningar.

Det finns också positiva effekter av förändringarna. 

– Det varmare klimatet ger bland annat ökad tillväxt i skogen och längre växtsäsong för jordbruket, påpekar Viveka Sjödin.