Årets COP-president Mukhtar Babayev förklarade COP29 avslutat strax innan midnatt svensk tid.
Bild: Rafiq Maqbool/AP/TT
Dagens ETC
Klimattoppmötet Cop29 i Baku i Azerbajdzjan har enats om ett avtal. Rika länder ska betala 300 miljarder dollar per år till klimatinsatser i fattigare länder – men många hade hoppats på mycket mer.
– Uruselt. Det är ynkligt, säger Indiens representant Chandni Raina.
Besvikelsen var stor bland de fattigare länderna efter det att avtalet klubbats. Det överenskomna beloppet var långt under de 1 300 miljarder dollar årligen som de krävt.
Inget land fick allt de ville ha, konstaterar FN:s klimatchef Simon Stiell och understryker att det heller inte är läge att fira.
"Vi lämnar Baku med ett berg av arbete kvar att göra", säger han i ett uttalande.
Nära förhandlingskollaps
Förhandlingarna skulle egentligen vara klara på fredag men fortsatte på övertid och var sedan nära att kollapsa vid flera tillfällen.
De små östaterna och minst utvecklade länderna valde under en tid att lämna förhandlingarna, då de ansåg att man inte tagit hänsyn till deras intressen.
På lördagen blev det också känt att en tjänsteman i Saudiarabien – som av många anses vara en bromskloss vid FN:s klimattoppmöten – anklagas för att ha gjort direkta ändringar i officiella förhandlingsdokument vid COP29.
– Vi känner en stor frustration. Nu behöver vi utvärdera för att se till så att Saudiarabien inte kan leda ett motstånd på det här sättet igen, säger klimatminister Romina Pourmokhtari till TT kort efter uppgörelsen.
Lån eller bidrag?
Isabella Lövin (MP), Europarlamentariker och före detta klimatminister, säger till Dagens ETC att hon är nöjd med att det globala samfundet lyckades enas om ett avtal, trots valet i USA och allt vad det innebär av misstro mellan fattiga och rika länder.
– Ändå är summan på 300 miljarder dollar om året inte tillräcklig när FN uppskattar att behoven ligger runt 1000 miljarder.
Hon understryker också att det fortfarande är oklart hur mycket av summan som kommer att vara gåvor.
– Detta är en existentiell fråga för de minsta och fattigaste länderna, som inte ska hamna i en skuldfälla och har svårt att dra till sig privata investeringar för att ställa om. Utvecklingsländerna behöver dessutom pengarna imorgon, inte 2035.
Nu är det viktigt att arbetet fortsätter, anser hon.
– Världens länder har lyckats undvika en total dikeskörning i klimatförhandlingarna, trots att ordförandeskapet från Azerbajdzjan har varit mycket destruktivt, men arbetet måste fortsätta. Aldrig har europeiskt ledarskap i klimatfrågan varit mer nödvändigt. Och aldrig mer bör en Cop hållas i en oljestat.
Höjt bud
När det avslutande mötet startade klockan 20 lokal tid såg utsikterna dystra ut för att ro iland den omstridda klimatfinansieringen, där rika länder ska bidra årligen till 2035 för att hjälpa fattigare länder med omställningen.
När överenskommelsen nåddes under natten hade de rika länderna höjt sitt bud till 300 miljarder dollar årligen fram till 2035, från fredagens 250 miljarder dollar.
EU:s klimatchef Wopke Hoekstra är nöjd med att ett avtal ändå kunde nås.
"Cop29 kommer att bli ihågkommen som starten på en ny era för klimatfinansiering", kommenterar han.
Parisavtalet spikat
Under det avslutande mötet kunde länderna även nå en slutlig överenskommelse om den kontroversiella artikel 6 i Parisavtalet, som fastställer regler för internationella samarbeten kring handel med utsläppsrätter för att uppfylla klimatmålen. Ytterligare regler behöver fastställas nästa år, men beslutet är ett stort framsteg för förespråkare av utsläppshandel efter år av kontroverser.
FN-chefen António Guterres säger att han hade önskat ett mer ambitiöst utfall men att avtalet från COP29 utgör en grund att bygga vidare på.