Fortsatt stram finanspolitik. Det är innebörden av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Tidöpartierna om budgetreglerna – det finanspolitiska ramverk som sedan 90-talskrisen lagt band på regeringars vilja att spendera pengar.
2027 ersätts dagens överskottsmål med ett mål om offentliga finanser i balans. Underskott i dåliga tider ska balanseras mot överskott i goda. Ett balansmål är ansvarsfullt, anser Moderaternas ledamot Edward Riedl. Om man öppnat för underskott och växande statsskuld har man sämre möjligheter att tacka framtida kriser, anser han.
– Det finns de som vill skicka notan till kommande generationer. säger Edward Riedl.
I nuläget innebär ett balansmål att ytterligare runt 20 miljarder om året finns att satsa. Det är betydelsefullt med tanke på de stora behov som finns, anser Edward Riedl.
– Inte minst behöver vi stärka försvaret, det finns det nu utrymme för.
V och MP: Nej!
Bland andra regeringens långtidsutredning, ledd av nationalekonomen Lars Calmfors, har förordat att tillåta underskott för att kunna göra stora investeringar i exempelvis järnväg och elnät.
Också Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att underskott måste tillåtas de kommande åren. De reserverar sig mot uppgörelsen och menar att det är en missad chans.
– Överenskommelsen är ett historiskt misslyckande, säger Ida Gabrielsson (V), ekonomisk-politisk talesperson.
Gabrielsson kallar presentationen av majoritetens slutsatser för ett spel för gallerierna.
– Det har varit uppenbart från början att man ska behålla den här strama politiken. Man festar som det fortfarande är, party like it's 90-talet.
Och det är Socialdemokraterna som nu blir svaret skyldiga, menar hon.
– Vi kommer att ställa frågan tillbaka till Socialdemokraterna. Hur ska vi göra för att genomföra de stora infrastruktur- och klimatomställningsinvesteringar som krävs? Det kommer att bli otroligt svårt nu när man valt att agera på det här sättet.
Även Miljöpartiet riktar stark kritik mot Socialdemokraternas agerande.
– Vi är besvikna över det här resultatet som har presenterats här idag, säger Janine Alm Ericson (MP), talesperson för ekonomi, bistånd och jämställdhet.
Att inte lätta på skuldankaret och låna för grön omställning är ”dumsnålt”, fortsätter Alm Ericson.
– Det är allt det här pratet om att vi måste ha en budget i balans, att vi inte får öka på våra lån. Men vi har historiskt låga lånenivåer i Sverige. Vi har en urstark ekonomi. Vi ser att de här investeringarna behövs för att få ner utsläppen och för att stärka svensk konkurrenskraft. Att då välja att inte ta det här tillfället i akt, det är ingenting annat än dumsnålt.
Eftersom intresset är så stort har vi valt att presentera våra slutsatser redan nu.
Tanken var att kommittén skulle presentera vad de kommit fram till först vid det officiella överlämnandet till finansminister Elisabeth Svantesson (M) den 15 november.
Men efter att innehållet läckt till Dagens ETC stod alltså kommitténs ledamöter i riksdagens pressrum redan på torsdagen.
– Eftersom intresset är så stort har vi valt att presentera våra slutsatser redan nu, säger den opolitiska ordföranden Hans Lindberg.
Missnöje i S
Flera socialdemokrater som vill se en mer expansiv politik med stora investeringar har vädrat sitt missnöje efter uppgifterna om överenskommelsen. Men partiets ledamot i kommittén, Fredrik Olovsson, beskriver uppgörelsen som en framgång och framhåller också betydelsen av att vara överens över blockgränsen.
– Det är en styrka för Sverige att det finns en bred politisk uppslutning.
Interna kritiker i S har pekat på att ambitionsnivån varit hög i de arbetsgrupper som tagit fram ny S-politik för kommande mandatperiod. Bland annat finns ett mål om att det inte ska finnas utsatta områden 2030.
Räcker ett balansmål för att möta de ambitionerna?
– Vi skapar ett ytterligare utrymme på 200 miljarder under två mandatperioder som är den tid de där förslagen ska genomföras på. Men det kommer också kräva att man prioriterar annorlunda än den nuvarande regeringen.
Under slutfasen av kommitténs arbete har kritik hörts från bland andra ungdomsförbundet SSU över bristande demokratisk förankring, då förhandlingarna i kommittén inte varit uppe för diskussion i partistyrelsen. Men Fredrik Olovsson anser att han hållit sig till partiets kongressbeslut om ett balansmål från 2021.
– Vi levererar på kongressbeslutet, säger han.
S-föreningen Reformisterna menar tvärtom att det strider mot kongressbeslutet som också innebär att man ska kunna lånafinansiera klimatnyttiga infrastrukturprojekt. De kräver att partistyrelsen tar upp överenskommelsen och avvisar den.
Förslaget "går långt utanför det mandat som behandlats som beslutats vid Socialdemokraternas partikongress".
Fredrik Olovsson tolkar kongressbeslutet som att även om man lånar till infrastrukturprojekt måste man hålla balanserade budgetar.
– Det är klart man lånefinansiera vissa projekt även i det här systemet. Men vi kan inte över tid gå med underskott.
Busch: Vi vann!
I likhet med V och MP har Krisdemokraternas linje varit att låta statsskulden öka för att möjliggöra investeringear. Men partiledaren Ebba Busch är inte besviken, utan menar att det är KD:s förtjänst att överskottmålet nu överges.
– Jag är nöjd över att vi lyckats flytta hela det politiska fältet. Om inte KD varit en borgerlig murbräcka hade inte S och M flyttat sig till den här positionen. Nu säger de att de alltid varit för det här, men det är inte så det har låtit i förhandlingarna, säger KD-ledaren.
