BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Maja Forslund dog på 1970-talet men när hon samlade in gamla kläder och andra textilier på 1920-talet kunde de vara från 1700-talet. Det var gammalt redan då men i dag är det ju rena rariteterna som vi har och kan ställa ut, säger Monika Käller.
Bland dessa finns ett överkast med blom- och fågelbroderier från 1730-talet som på sin tid låg på Abrahams bruksherrgård och en gång i tiden visades upp på hembygdsutställningen i Örebro 1928.
– Det är nästan 300 år gammalt men fantastiskt välbevarat. Själva överkastet är spunnet av linne och blom- och fågelbroderierna är gjorda av garn som färgades på gården, säger Elof Eriksson från Nya Kopparbergs Bergslags hembygdsförening.
Väst blev isoleringsmaterial
Han berättar också om en väst på utställningen som hade fungerat som isoleringsmaterial vid ett fönster i hans hemgård Laggarbo. Det var när gården renoverades 1970 som västen upptäcktes och slutade fungera som isolering och i stället blev bevarad för eftervärlden.
– Hur länge den hade tätat fönster är svårt att säga men det rör sig om minst 50 år. När västen är tillverkad är svårt att säga men kvalitén är utmärkt eftersom den är hyfsat bevarad efter sin tid som först klädesplagg och sedan som fönsterisolering, säger Elof Eriksson.
När han berättar om västen kommer en man in i lokalen med en egen väst på en klädhängare som han visar upp för oss. Mannen heter Åke Andersson och kommer från Grythyttan och vid närmare beskådan påminner hans väst väldigt mycket om den som hade fungerat som tätningsmaterial.
– Jag har låtit skräddarsy upp en kopia, säger Åke Andersson.
En annan kvalitet
Blå soffans lokaler är fulla med klädesplagg från förr och för den som vill få en glimt av hur de såg ut i trakten för hundratals år sedan gäller det att passa på. Kvalitén verkar ha varit av en annan kaliber då mot hur den är nu, även om det naturligtvis handlar om kläder för de som hade råd. Men mot ett material, om än så exklusivt, är tidens tand obarmhärtigt.
– Se här på detta sidenförkläde från 1700-talet, förklarar Monika Käller och visar på en klänning vars förkläde har fina revor i sig. Det faller sönder eftersom siden så att säga äter sig självt med tiden. Det går tyvärr inte att göra någonting åt det.
Förutom kläder och textilier ställer föreningen också ut gamla fotografier. Utställningen pågår till och med den 11 februari och kan ses onsdagar, torsdagar, fredagar, lördagar och söndagar under galleriets ordinarie öppettider.