Adoptionen genomfördes av den svenska adoptionsbyrån Adoptionscentrum som under de senaste åren har anklagats för att ha stulit barn från fattiga mammor och familjer i bland annat Chile, ofta tillhörande ursprungsbefolkningen.
I dag vill Carlos Queupán Huenchumil byta ut sitt svenska namn mot sitt ursprungliga chilenska, men enligt svensk lag har han inte rätt till det. Enligt personmannalagen får en person som fått sitt efternamn genom adoption byta namnet till ett dubbelt efternamn, där det ena är det som personen bär i dag och det andra är efternamnet som hen bar före adoptionen.
Inget juridiskt släktskap
Tidningen Dagens Juridik har tidigare rapporterat om ett liknande fall där en 77-årig adopterad man efter en överklagan till kammarrätten fick igenom sin namnändring. Mannen ville utöver adoptivföräldrarnas namn även bära sin biologiska pappas namn, som det inte finns bevis för att han själv någonsin burit. Trots det konstaterade rätten att det förutsätts att mannen bar efternamnet innan han adopterades och därför beviljades namnbytet.
Även 47-åriga Carlos Queupán Huenchumils ansökan avslogs hos Skatteverket och han har nu överklagat till kammarrätten. Men där det i 77-åringens fall handlade om ett byte till dubbelnamn, vill Carlos Queupán Huenchumil i stället byta ut hela det namn som gavs till honom av hans biologiska familj.
– Det här är mitt ursprung, det är min familj och min mammas namn. Jag blev kidnappad av Adoptionscentrum, som såg till att försöka radera ut mitt ursprung och att ta det ifrån mig.
Jag vill ta tillbaka det och äga min historia, säger han till Dagens ETC.
Men i Sverige räknas adoptivföräldrarna efter adoptionen som barnets enda föräldrar. Alltså finns det inte längre något juridiskt släktskap med den biologiska familjen och därför hindras Carlos från att byta ut namnet helt. Han kan inte heller bevisa att han bar sin biologiska mammas namn före adoptionen eftersom han folkbokfördes i Chile av adoptionsbyrån med sitt svenska namn redan ett år innan han faktiskt blev adopterad av sin svenska familj.
Eftersom adoptionen skedde utan hans biologiska mammas samtycke menar hans juridiska ombud att adoptionen var illegal. De resonerar att han därför olagligt har fråntagits sin identitet och att ett sätt att återupprätta den är genom att låta honom ändra sitt efternamn. De menar även att hans ansökan till Skatteverket och förvaltningsrätten inte har prövats gentemot dessa särskilda skäl utan att det enbart har gjorts en generell bedömning.
”Din son letar efter dig”
Carlos Queupán Huenchumils svenska familj stöttar hans kamp för att få ändra sitt namn och när han fick avslaget fanns de där för honom.
– När jag fick beslutet från förvaltningsrätten blev jag jätteledsen. Det slutade med att jag grät mot min mammas axel, säger han.
Carlos Queupán Huenchumil fann sin biologiska familj av en slump i januari 2019 när Maria Diemar, som själv blivit kidnappad som barn, åkte till Chile för att uppmärksamma och arbeta mot olagliga adoptioner. Hon hade med sig bland annan Carlos dokument och fick reda på hans mammas adress.
– Maria knackade på och sa ”Din son letar efter dig”. Sen dess har jag och min familj haft kontakt varje dag, morgon och kväll.
Att få bära sitt ursprungliga namn är för Carlos ett sätt att återförenas med det som stals från honom som barn, men också ett steg i gottgörelsen av de brott som begicks. Inte bara av adoptionsbyrån men även av de statliga myndigheter och institutioner som möjliggjorde adoptionen.
– Jag anser att avslaget i dag är en del av samma brott som jag blev utsatt för för 47 år sen, säger han.
Kritiska till utredning
Under hösten 2021 tillsatte regeringens en utredning kring internationella adoptioner till Sverige från 1950-talet till i dag. I utredningen finns organisationen Chileadoption med som referensgrupp. Carlos Queupán Huenchumil, som även är ordförande för föreningen, anser att utredningen är otillräcklig. Bland annat lyfter Chileadoption kritik mot att Adoptionscentrum deltar i utredningen samt att den inte kommer att leda till någon ekonomisk kompensation eller annan gottgörelse till enskilda som drabbats.
– Vi anser inte att Adoptionscentrum ska sitta med i utredningens expertgrupp, det är som att förövaren ska utreda sig själv, säger han.
Carlos Queupán Huenchumils fall ingår numera även i en brottsutredning som påbörjats i Chile gällande de utländska adoptioner som skedde under militärdiktaturen på 70- och 80-talen.
Att få bära det namn som hör ihop med identiteten som tidigt i livet stals från honom skulle vara en början på hans personliga upprättelse. Men hur den annars bör se ut exakt är svårt att svara på.
– Vad kan kompensera att du upptäcker, ett helt liv senare, att du blev kidnappad en gång i tiden? Och vad kan kompensera att man har fått sitt barn taget ifrån sig?
