Khashayar Farmanbar: Jag är väldigt mån om svensk kärnkraft
Bild: Duygu Getiren, TT/Anders Wiklund
Dagens ETC
Målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040 hindrar inte ny kärnkraft. Det anser energiminister Khashayar Farmanbar (S) som vill bort från en polariserad debatt och hålla dörrarna öppna.
”Om en reaktor uppförs 2039 springer inte staten och stänger av den 2040”, säger han.
Olof Klugman
Från höger beskylls han för att lägga krokben för ny kärnkraft. Men några brandtal om risker för härdsmältor eller konsekvenser av uranbrytning håller knappast Sveriges energiminister. Under de 32 minuter Dagens ETC pratar med Sveriges energiminster om framtidens elproduktion uttrycker han överhuvudtaget inga principiella invändningar mot kärnkraft. Och den befintliga kärnkraften talar han varmt om.
– Jag är väldigt mån om kärnkraften, jag vill verkligen inte att vi gör som i Tyskland och lägger ner den i förtid, säger Khashayar Farmanbar.
Hans dag har dock börjat i en annan ände, med utfästelser om totalt 120 terawatttimmar havsbaserad vindkraft. Det är mycket. Åtminstone i relation till att Sveriges hela elförbrukning i dag är 140 terawattimmar.
”Myndigheterna ska leverera”
Från vindkraftsbranschen hörs försiktiga applåder – och en viss tvekan inför vad som till slut blir verklighet när ansökningar till konkreta projekt stöter på motstånd från andra intressen, som Försvarsmakten. När de säger nej, blir det i princip alltid nej. Och det har de inte sällan gjort, bland annat för att värna sina radarsystem.
Nu ska Försvarsmakten vara delaktiga i att peka ut de områden till havs som är lämpliga för vindkraft, men branschorganisationen Svensk vindenergi påpekar att försvaret ändå kan säga nej i ett senare skede. Det oroar inte Khashayar Farmanbar.
– För enskilda platser kan det bli nej, men hela grejen med havsplanerna är att man inom de här utpekade områdena ska hitta 120 terawattimmar. Det känner jag mig trygg med att myndigheterna ska leverera, säger han.
Så till den fråga som varit dödförklarad och återuppstånden flera gånger om i svensk politik. För drygt 40 år sedan plågade den Olof Palme. Nu framstår den återigen som besvärlig för Khashayar Farmanbars socialdemokratiska parti, när de samstämmiga ropen från M, KD, SD och L om nya reaktorer blir allt intensivare.
Kommer det finnas nya kärnreaktorer på plats inom 20 år tror du?
– Det är en lång tidsram, så det är svårt att säga. Jag konstaterar att de senaste tio åren har det gått jättebra att bygga nya kärnkraftverk, men ingen har velat investera för att det är för dyrt att bygga. Om det blir någon förändring inom 20 år, det vet jag inte, säger Khashayar Farmanbar.
Skepsisen mot investeringsviljan återkommer gång på gång. Men likaså att läget kan förändras. Samma morgon har Energimyndigheten lovat 99 statliga miljoner till en testanläggning för små, modulära kärnkraftsreaktorer. Khashayar Farmanbar är nyfiken på resultatet.
– Jag är teknikoptimist, jag ser med tillförsikt på framtiden, vi får se vad de kommer fram till.
”2040 är inget stoppdatum”
2040 är målet att svensk elproduktion ska vara 100 procent förnybar. Enligt de blåbruna är det ett av de största hindren för de nya reaktorer de längtar efter. Men Khashayar Farmanbar tycker betydelsen av målet överdrivs.
– Energiöverenskommelsen innebär inte att om en reaktor uppförs 2039 springer staten och stänger av den 2040, utan den kommer att få fortsätta. Utifrån det har jag lite svårt att förstå att det skulle vara så himla osäkra villkor för den som vill investera i kärnkraft. Jag förstår kostnadsläget, jag förstår att det är svårt att klara säkerhetskraven på nya reaktorer, men 2040 är inget stoppdatum.
Hur överens uppfattar du att övriga partier är om den tolkningen?
– Jag sa det samma i dag på Näringsutskottet, det var ingen som klagade. Inte MP, inte C, inte de högerkonservativa.
Stänger inga dörrar
I dag är det tillåtet att bygga reaktorer på ”befintliga sajter”, det vill säga där det redan finns kärnkraftverk. Totalt får max tio reaktorer vara aktiva. Det vill de blåbruna ändra på. Inte heller det tror Khashayar Farmanbar behövs för att få reaktorer på plats ifall näringslivet vill betala. Han pekar på att ingen hittills velat bygga på de ställen där det är tillåtet, trots att kablar redan är framdragna och att inget kommunalt veto kan sätta stopp eftersom tillstånd redan finns.
– Om någon på allvar är intresserad av att bygga kärnkraftverk, så varsågod, det finns tre sajter att börja bygga på. Skulle det visa sig att man därutöver skulle behöva något annat, då får vi prata om det då. Men just nu blir det en oerhört teoretisk diskussion.
Om man man ska bygga små modulära reaktorer är maxantalet ett hinder. Är du villig att förändra det?
– Återigen, låt oss se en konkret ansökan, så får vi prata om det sedan. Jag har inte stängt några dörrar, men jag har inte heller sagt att det är fritt fram. Idén med små modulära reaktorer är att om man standardiserar dem så går de ner i pris – och det kommer de kanske att göra om tillräckligt många köper dem. Men de första som köper dem kommer att betala ett överpris.
”Fördummande polarisering”
I tre månader har han varit minister. Det har inte varit någon mjukstart. Energipolitiken dominerar den politiska debatten på ett sätt som den inte gjort sedan 70-talet. Frågan ifall det är bra får Khashayar Farmanbar att höja armarna i en segergest.
– Ja! Det är ju fantastiskt! utbrister han.
Orsaken till hans entusiasm är den expansion som väntas av elproduktionen. Under 30 år har den varit i princip konstant. De närmaste årtiondena väntas minst en fördubbling och energiministern ser flera vinster.
– Det är ett läge där vi får massor av nya arbetstillfällen i hela landet tack vare elektrifieringen. Vi går in i en klimatomställning som regeringen pekat på att vi ska leda och vi gör oss självständiga från oljeschejkerna i Mellanöstern och Putins Ryssland.
Energipolitiken har tidigare varit ett område där man sett breda blocköverskridande överenskommelser. Skulle vi behöva komma tillbaka till det?
– Den polarisering vi ser inför valrörelsen är fördummande. I synnerhet när vi och Moderaterna inte står särskilt långt ifrån varandra. Ingen av oss, varken vi eller de, vill investera skattebetalarnas pengar i kärnkraft. Vi säger båda att marknaden finns där, den som vill kan bygga.
Rättelse: I en tidigare version av artikeln uppgavs felaktigt att Sveriges elproduktion är 140 terawattimmar. Korrekt är att elförbrukningen är runt 140 terawattimmar, medan produktionen varit större än så under de senaste åren då Sverige varit nettoexportör av el.