Den då nytillträdda vd:n Jerry Svennerlind började tala om ”Kraftsamling Kf Göta” som skulle införas redan första kvartalet 2017. Minussiffrorna skulle vändas till plus. Och så långt låter det som vilket företag som helst. För den yngre generationen framstår också Coop oftast som bara en livsmedelsbutik i raden. Men skillnaderna är stora. Både i verksamheten och på vinstraden. Ica Maxi i Jönköping har samtidigt ensamt gjort vinster på runt 50 miljoner kronor – flera år i rad.

Fram till 1966 var Kooperationen Sveriges överlägset största livsmedelskoncern. Men det året gick Ica om och tog 35 procent av marknaden. I dag har Ica över hälften av marknaden samtidigt som Kooperationen har tappat och numera bara har runt 20 procent, enligt en sammanställning gjord av tidningen Axess.

Dyrare och mindre välskötta

Konsum-butikerna har beskrivits som både dyrare och mindre välskötta. Ica har framstått som kvalitetskedjan – dessutom, på senare år, uppbackad av Ulf och de andra i tv-reklamen. En ny generation, som inte allltid har förstått tanken med Kooperationen, verkar allt oftare hellre välja andra alternativ.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Kooperationen växte fram under slutet av 1800. Människor gick samman i gemensamt ägande för att kunna ha en matbutik med rimliga priset på sin ort. En människa en röst och återbäring till kunderna – i stället för handlare som berikade sig själva. Runt om i Sverige startades föreningar som sedan 1899 gemensamt bildade Kooperativa förbundet. Det här var under samma period som arbetarrörelsen började växa sig stark. Och även om förbundet alltid har varit politiskt oberoende så var kopplingen tydlig då som nu. Än i dag är det övervikt socialdemokrater som är aktiva inom Kooperationen.

Arbetarrörelsen såg flera stora problem med dåtidens handel. Bland annat blev fattiga närmast livegna till sin lokala handlare genom att handla på kredit och sedan tvingas göra sig av med nästan hela sin lön bara på att betala tillbaka krediterna. I dag är det ingen som tycker det är konstigt att du handlar på kreditkort på Coop. Men under en lång period var det någonting som aktivt motarbetades.

Sveriges största koncern

Under 1900-talet växte kooperationen kraftigt. Den medlemsstyrda organisationen var under en period Sveriges största koncern med ägande i industrier och verksamheter av vitt skilda slag. Senare blev organisationen även huvudägare i bland annat Kappahl och Akademibokhandeln.

Men verkligheten ser annorlunda ut i dag. Under senare år har Kooperativet börjat renodla verksamheten för att fullt ut kunna gynna kärnverksamheten med livsmedelshandeln.

Men det är en livsmedelshandel som ser väldigt annorlunda ut än under stora delar av 1900-talet. Kraven är andra i dag både på vilka varor som säljs och på hur butikerna ser ut. Kooperationen har tvingats lägga allt större resurser på moderna fräscha butikslokaler för att kunna behålla sina kunder och locka nya.

Totalt finns det i dag 3,4 miljoner medlemmar, eller mer korrekt ägare, i Sveriges 31 konsumentföreningar. Kf Göta är en av de största med totalt 50 butiker i Småland och på Öland. Även om mycket har förändrats så är fortfarande grundtanken den samma. Varje butik utgör ett distrikt och alla medlemmar har möjlighet att gå på distriktsstämmorna där de väljer sina distriktsombud – som sedan utgör föreningsstämman. Det är föreningsstämman som utser styrelsen. Varje medlem, en röst. Har du ett Coop-kort så har du alltså direkt möjlighet att påverka.

Genom åren har det också flera gånger skett att medlemmarna har lagt grunden för stora förändringar inom kedjan. En motion av en medlem på en stämma ledde till att butikerna slutade sälja tigerräkor. Satsningen på miljömärket Änglamark var även det en idé som kom från en motion från en medlem.

Stämmorna fungerar som i vilken verksamhet som helst. Styrelsen tycker till om motionerna i förväg – men ägarombuden kan välja att köra över dem och tvinga dem till andra beslut. Ibland kan det vara förändringar till det bättre. Och ibland kan det vara förändringar som ger styrelsen och ekonomiavdelningen hicka – som då det för några år sedan var nära att ägarombuden röstade igenom ett krav på ett totalstopp av försäljning av varor från Israel.

Grundprinciperna ruckas

En av grundprinciperna har det däremot börjat ruckas på under senare år. Det har nu blivit allt vanligare att även Coop-butikerna drivs genom en franchise-modell. Kedjan har tvingats anpassa sig till en ny verklighet. Och efter att franchise-butikerna ofta har visat sig vara mer lönsamma än de traditionella så ser den utvecklingen ut att fortsätta.

– Det här har varit väldigt känsligt. Men vi ser att de butikerna där man får äga själva driften går med plus. Då kan man fundera, varför är det så? Varför tjänar vi mest pengar på dem? Jobbar man mer då än när man var anställd, säger Maria Hörnsten (S), styrelseledamot i Kf Göta.

Med franchise-modellen finns det plötsligt en ägare som kan berika sig själv utan att alla intäkter går tillbaka till verksamheten. Men enligt Hörnsten leder modellen ändå till att mer pengar går in i Kooperationen. Butikerna blir mer lönsamma vilket ändå gynnar den övriga verksamheten genom bland annat ökad försäljning av egna varor.

– Det finns en sorts människor som drivs av att driva något eget. Och har inte vi den driftsformen så attraherar vi inte den typen av personligheter. Sedan är det inte alltid att det är en bättre driftsform men det ger en bra spänst i vår organisation att ha hela spektrat, säger Jerry Svennerlind, vd Kf Göta.

Dyrare än konkurrenterna

Samtidigt framstår ofta fortfarande Coop-butikerna som dyrare än konkurrenterna. I PRO:s årliga undersökningar av priserna i matbutikerna så är det nästan varje år Ica Maxi som pekas ut som den billigaste butiken i kommunen. Att kunna hålla priserna nere genom att gå ihop och äga butiken tillsammans var en stor del av grundtanken med Kooperationen. Maria Hörnsten betonar däremot att det även är andra faktorer som spelar in. Enligt henne är anställningsvillkoren i regel bättre inom Kooperationen. Det samtidigt som Coop ofta väljer att etablera sig på mindre orter där andra livsmedelsföretag inte ser tillräckligt stora vinstmöjligheter. Att vara billigast är inte alltid bäst.

Frågan är om kunderna håller med. Kf Göta väntas gå med stora förluster även i år.
– Ja, vi har fortfarande en utmanande situation ekonomiskt. Men vi går åt rätt håll och vi har åtgärder som vi har satt igång och som påverkar vårt resultat, säger Jerry Svennerlind.

Kan det bli så att ni lägger ner fler butiker?
– Det finns inga sådana beslut. Men det innebär inte att det inte kan bli så ändå i framtiden.

En stor del av den framtida ekonomin hänger på hur det går när Stora Coop står helt färdigt och öppnar de nya lokalerna på A6 i höst. Ombyggnationen har blivit dyr för Kf Göta, både vad gäller renoveringskostnader och bortfall av kunder under tiden.

En sådan stor butik utgör en stor del av hela föreningens ekonomi. Och Svennerlind hoppas på flera gynnsamma faktorer som kan göra att butiken snabbt kan ge ett bra resultat. Bland annat planeras Systembolaget flytta från sin nuvarande plats på A6 till att ligga vid Coop. Däremot är det inte aktuellt att låta en franchisetagare ta över butiken.