Inte ett enda offentligt politiskt beslut har fattats i Gävle – vare sig i kommunledningen eller i socialnämnden - som förklarar att socialtjänsten på bara några år helt slutat att hjälpa utsatta Gävlebor till eget boende via så kallade övergångsavtal med kommunens eget bostadsbolag Gavlegårdarna. Det handlar om skuldsatta barnfamiljer, kvinnor som misshandlas av sina partners och människor som kämpar för att komma ur missbruk.
Fram till 2020 fanns mellan 350-400 sådana övergångsavtal med Gavlegårdarna, men nu finns bara 50 kvar. Och de är på väg att fasas ut helt. Socialtjänsten har slutat att teckna nya sådana avtal för utsatta Gävlebor.
När Dagens ETC frågar vad som ligger bakom förändringen tror kommunalrådet – högsta politiskt ansvarig för socialpolitiken i Gävle kommun – Jan Myléus att siffrorna förklaras av att socialtjänsten har infört ett nytt och bättre arbetssätt.
– Det är ju bra om det inte finns något behov av det här längre. Då är det ju superbra, säger han.
Han vet dock inte vad detta skulle vara för nytt arbetssätt eller vem som har infört det. Han väljer bara att lita på socialtjänstens arbete.
– Det finns i alla fall inga politiskt beslut om det här. Det måste handla om att socialtjänsten har börjat med något som lett till något bra: att färre behöver just den här hjälpen, tänker jag.
Vad skulle det vara för arbetssätt?
– Kanske att man möter människor på ett annat sätt, att man jobbar med dem individuellt på ett annat sätt. Jag vet inte riktigt, det måste socialtjänsten själv svara på. Jag har inte fått några signaler om att det går åt fel håll.
Chefen för socialtjänstens särskilda utredningsenhet för boende, Erika Baumgardt, vill dock inte svara på Dagens ETC:s frågor utan hänvisar till en kommunikatör.
Minns inte samtalet
Det var emellertid just en kraftig signal till kommunalrådet om att det går åt fel håll som kommunens eget bostadsbolag kom med till ett möte med kommunledningen så sent som den 30 oktober i år. Jan Myléus var själv med på mötet.
Men han säger sig inte känna igen larmet om ökad hemlöshet och social dumpning som formulerades i det underlag Gavlegårdarna delade ut där och då.
– Då måste jag ha missat just det. Det är ingenting jag har reflekterat över. Det känns nytt för mig, det får du fråga dem om. Mötet skulle handla om vår satsning Bostad först och hur vi ska få fart på det.
Bostad först är ett projekt som Jan Myléus och Kristdemokraterna brinner för och har som pågått i snart ett år. Det syftar till att hjälpa akut hemlösa, till exempel sådana som kommunen med hjälp av väktare och polis drev bort från ett tältläger i stadsdelen Brynäs tidigare i höstas.
Men projektet har bara plats för fem hemlösa och inte en enda person har hittills fått ett hem via Bostad först.
– Nej, det är riktigt och mötet skulle handla om varför det går så trögt och hur vi ska få fart på det, säger Myléus.
”Upp till tjänstemännen”
Inte heller socialnämndens ordförande AnneLi Törnblom (KD) ser några problem med utvecklingen gällande övergångsavtal. Det är dock ingen politisk fråga, menar även hon.
– Det är upp till tjänstemännen på socialtjänsten att göra bedömningar utifrån de behov de möter. Men visar det sig att det verkligen finns något problem här får vi väl diskutera det, säger hon.
I det förslag till ny social boendeplan för de kommande fyra åren, som politikerna i socialnämnden just nu processar inför beslut efter årsskiftet, syns emellertid inga spår av ambitioner på att börja använda övergångsavtal för utsatta Gävlebor igen. I planen ser man istället tydligt hur dessa avtal medvetet fasats ut de senaste åren.
Orsaken är, står det att läsa, att gamla sådana avtal har utretts och avslutats samt att socialtjänsten fattat ”ett reducerat antal gynnande beslut”.
Vd:n: Ingen minskad efterfrågan
Gavlegårdarnas vd Cathrine Holgersson bekräftar att de på kommunens bostadsbolag har sett en stor förändring i socialtjänstens arbete med bostadslösa de senaste åren – och att kritik mot denna förändring lyftes fram på mötet med kommunledningen och socialnämndens ledning i oktober.
– De som jobbar på vår bosociala enhet har känt oro inför det som sker. Och ingen av oss på Gavlegårdarna har heller upplevt en minskad efterfrågan på behov av hjälp till eget boende, säger hon.
Cathrine Holgersson är inom kort på väg till sitt nya jobb som vd för Sveriges allmännytta – en branschorganisation för landets alla allmännyttiga bostadsbolag. Hon är övertygad om att allmännyttan ofta kan ha en mycket viktig roll att spela i att bekämpa hemlöshet och andra problem som följer på det.
– Det finns ingenting i lagstiftningen som hindrar ett gott samarbete mellan kommuner och allmännyttan för att jobba med social utsatthet. I alla år som jag varit i Gävle har vi haft ett fint sånt samarbete som jag har varit väldigt stolt över. Nu är det annorlunda, säger hon.
