Medlemmarna lyssnar uppmärksamt och förväntansfullt på samordnaren Tine Alavi som berättar hur de ska hämta ut festivalarmbanden. När hon lugnat alla och försäkrat att ingen kommer bli utan tar hon fram färger och tyg. Idag ska de nämligen måla klart banderollerna som ska bäras i paraden.
I rummet sitter ett 20-tal medlemmar som flytt från länder som Uganda, Vitryssland, Serbien och Nigeria. Vissa har fått asyl andra, liksom Henry Finide Mawanda, inte.
Allt vanligare asylskäl
I Sverige blir sexuell läggning ett allt vanligare asylskäl. Men identiska asylärenden kan få helt olika resultat på grund av bristande kunskaper om hur det är att leva som HBTQ-person i ett land där homosexualitet är förbjudet menar RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande.
För tre år sedan blev situationen ohållbar för Henry. På grund av sin sexuella läggning utsattes han för förföljelse, misshandel och diskriminering. Han tvingades till slut att fly.
– I Uganda blev jag och min dåvarande pojkvän misshandlade på gatan. Jag lyckades fly men han blev slagen till döds. Jag flydde till Sverige för att få hjälp och för att komma till en bättre plats. I mitt hemland är homosexualitet förbjudet, säger Henry Finide Mawanda.
Efter en tid i Sverige träffade han en ny partner, också han från Uganda. De var båda asylsökande utifrån samma grunder. Efter ett och ett halvt års väntan fick de beskedet. En fick uppehållstillstånd.
– Migrationsverket besked var att jag inte kunde bevisa att jag var gay eller att jag var förföljd. Om jag utvisas till Uganda riskerar jag mitt liv. Det var ett mycket tufft besked att få, säger Henry.
Rättsosäkerhet
Att två liknande asylärenden får så olika utfall visar på den rättsosäkerhet som finns inom Migrationsverket enligt Tine Alavi, samordnare för RFSL Newcomers.
– Det är omöjligt för mig att uttala mig om enskilda fall men det är i enskilda fall som behov av kompetensutveckling kommer att upptäckas. Det är därför vi gör uppföljningar, utbildar och har arbetssättet med hbt-specialister som ingår i prövningen av ärenden där den som sökt asyl anför hbtq-skäl, säger Sofia Sjöö, HBTQ– och genussamordnare på Migrationsverket.
RFSL Newcomers erbjuder hjälp
Henry får nu hjälp av RFSL Newcomers jurist. Han hoppas kunna ta upp fallet igen eftersom han lyckats få fram papper med bevis på att han blivit förföljd av polisen i Uganda.
– Om alla jurister hade hbtq-kompetens skulle vi inte ha den situation vi har idag. Många hamnar i en väldigt rättsosäker process och blir utsatta för diskriminering i asylprocessen, säger Tine Alavi.
Migrationsverket utbildade HBTQ-specialister som deltar i bedömningen av asylärenden ska även se till att rätt frågor ställs.
– Vi kan se att vi har blivit bättre. De frågor som ställs till de asylsökande ställer sig väl med internationella riktlinjer. Men inom Migrationsverket finns fortfarande en förväntan om stereotypa svar från de asylsökande. Vi är i fortsatt behov av utbildning och kompetensutveckling, säger Sofia Sjöö på Migrationsverket.
Ingen statistik förs
RFSL ser en konstant ökning av hbtq-flyktingar som söker sig till Sverige. Migrationsverket för dock ingen statistik över asylskäl på grund av personuppgiftslagen som ska skydda personers integritet. RFSL har länge efterfrågat anonymiserad statistik. I nuläget är det inte aktuellt enligt Migrationsverket.
I väntan på besked försöker Henry Finide Mawanda hålla modet uppe. Utan papper kan han inte få ett jobb och bor just nu hemma hos vänner.
– Jag undrar var en person som jag ska ta vägen. När Newcomers välkomnade mig kändes det som att få en andra familj. De har verkligen stått upp för mig.
Han och de andra medlemmarna ser fram emot lördag när de med nymålade banderoller tillsammans ska gå i Pridetåget.
– I Uganda var jag konstant rädd. Det är en fantastisk känsla att kunna leva ett öppet liv där ingen pekar ut dig eller misshandlar dig på grund av vem du är eller vilken sexuell läggning du har.
