För en vecka sedan lade ett fartyg med en besättning bestående av forskare från Örebro universitet ut från Göteborgs hamn. Deras uppdrag är att kartlägga omfattningen av plastskräp och mikroplast i ett av världens mest förorenade innanhav.
Under resan kommer man att testa ny teknik för att analysera plastskräpet. Den nya tekniken utvecklas vid Örebro universitet inom EU-projektet Clean Sea och gör det möjligt att identifiera och lokalisera mycket små plastpartiklar. I ett längre perspektiv ska det dessutom gå att överblicka mycket stora havsytor för att se plastförekomsten, enligt universitetet.
De som genomför forskningen är personal från Människa-Teknik-Miljö Forskningscentrum, MTM. Forskningslaboratoriet är ett av FN:s tre referenslaboratorier inom miljöprogrammet UNEP.
Ska synliggöra miljöförstöring
Forskning som bedrivs vid MTM syftar till att synliggöra och minska människans exponering för skadliga kemikalier och miljöföroreningar. MTM har ett flerårigt samarbete med organisationer och forskare gällande mikroplast och miljögifter i Stilla havet och inleder i år en studie i Östersjön i -samarbete med Pangaea Explorations och EU-projektet Clean Sea, förklarar Anna Kärrman.
Från MTM deltar totalt 13 forskare och studenter, allt ifrån professorer i kemi och ekotoxikologi till doktorander och forskarassistenter i kemi och biologi. Gymnasieeleven och stipendiaten Louise Hedenskog från Örebro är också med ombord på fartyget Sea Dragon. Hon berättar att vid första anblick ser man inte så mycket skräp i havet.
– Men vid första trålningen fick vi upp ganska mycket plast, så det finns ändå en hel del plast i havet som man inte ser från ytan, rapporterar Louise direkt från båten.
Hur ska era resultat användas?
– Provtagning och forskning under resans gång ska med nyutvecklade provtagare för makro- och mikroplast ge klarhet kring hur mycket plast som finns i Östersjön. Toxikologisk och kemisk analys utförs efter provtagningen med hypoteserna att plast som har uppehållit sig i Östersjön binder miljö-gifter samt är toxisk för marina organismer.
– Målet är även att försöka klassificera innehållet i provtagarna för att göra en bedömning av dess ursprung, från vilket land det kommer eller om det kommer från transport och fiske, säger Anna Kärrman.
”Lagstiftning behövs”
Samtliga mål är av stor vikt för Östersjöns framtid och är menade att vara underlag till kvalitetsmål både nationellt och på EU-nivå. Ett av målen är också att väcka opinion och intresse och förmedla forskningsresultat till politiker, organisationer och allmänheten.
– Om vi i framtiden minskar ner på tillförseln av plast till haven får alla en friskare miljö med mindre skräp på stränderna.
Hur ska man få stopp på nedskräpningen?
– Jag tror att det behövs lagstiftning och ändrad klassificering av plast. Hantering och riskklassificering av plast måste omvärderas för att stimulera utveckling av säkrare och miljövänligare alternativ. Användning av plast där det redan finns bra alternativ samt där plasten inte fyller en viktig funktion måste motverkas på nationell och internationell nivå. Sveriges konsumenter kan också påverka spridningen av plast i haven. Aldrig slänga skräp i naturen, undvika -hygienprodukter som innehåller plast, och generellt undvika engångsartiklar, samt tvätta mindre, enligt Anna Kärrman.
60 procent är plast
De mätningar av nedskräpningen som tidigare har genomförts av Östersjöns stränder visar att det är plastskräp som dominerar. 60 procent av skräpet är plast med oidentifierbara små plastbitar, plastbestick och snabbmatsförpackningar. Eftersom Östersjön saknar starka ytströmmar och tidvatten kan det också finnas skräp samlat på havsbotten.
