Dagens ETC har granskat inkomsterna för var och en av riksdagskandidaterna – och resultatet är tydligt.

Svensson tjänar hälften

Moderaterna är det parti vars kandidater har högst medianinkomst – 542 700 kronor. Sett till enbart förvärvsinkomst (till exempel lön, pension eller a-kassa) tjänar en genomsnittlig kandidat för Moderaterna 1,86 svenska standardinkomster. Alltså nästan dubbelt så mycket som median-Svensson.

Men Moderaterna är också det parti som har störst inkomstspridning bland sina kandidater. Partiet har faktiskt fler låginkomsttagare på sina listor än Socialdemokraterna, som har minst andel låginkomsttagare av alla partier. Socialdemokraternas kandidater har näst högst medianinkomst av de svenska riksdagspartierna – över en halv miljon kronor om året. Besvärande för ett parti med ambitionen att företräda arbetarklassen, anser statsvetaren Jenny Madestam.

Men förvånad är hon inte.

– Jag tror mer att man får se det som att Socialdemokraterna precis som Moderaterna är ett professionaliserat parti idag. Står man på riksdagslistan så är man redan inne i svängen som någon slags proffspolitiker, säger Jenny Madestam.

Och politikernas bakgrund spelar roll när politiken ska utformas, menar hon. I Sverige finns en utbredd uppfattning om att det är åsikterna som är det viktiga, men feministisk forskning visat på representationens betydelse, enligt Jenny Madestam.

– Vilka personer som finns representerade påverkar vilkas intressen som kommer till tals. Det gjorde stor skillnad när kvinnor kom in i i lagstiftande församlingar, säger Jenny Madestam.

Koll på verkligheten

Hos Socialdemokraterna, liksom hos Moderaterna, vill man inte kommentera Dagens ETC genomgång. Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson är desto piggare på att prata. Hennes partis kandidater har den lägsta medianinkomst – 397 300 kronor för år 2020. Det är dock fortfarande mer än medianen för riket i Sverige, och motsvarar 1,36 svenska standardinkomster.

Självklart har det betydelse när förslagen mejslas fram, anser Ida Gabrielsson.

– Själv har jag haft a-kassa, jobbat deltid, pluggat på folkhögskola och tidigare även haft en aktivitetsersättning när jag hade fel på musklerna. Då har man en helt annan insikt om hur viktigt det är att höja de lägsta pensionerna eller att se till att vi har trygga jobb med bra löner, säger hon.

Att ha koll på verkligheten för de med små marginaler är också ett skäl till varför Vänsterpartiet vill sänka riksdagsledamöternas arvoden.

– Plus att det sticker i ögonen på folk när man höjer politikerlöner samtidigt som man säger sig inte ha råd med en fungerande sjukförsäkring, säger Ida Gabrielsson.

”Känner mig lite udda”

Dag Klackenberg är riksdagskandidaten med högst inkomst – närmare 3,3 miljoner kronor kammade han hem 2020, bland annat i form av pension från sin tid som vd för Svensk handel. Men han tror inte att det påverkar honom nämnvärt som politiker. Viktigare är hur och var man lever sitt liv, menar han.

– Jag tror mer det handlar om vilken livsstil man har, den har jag inte ändrat på något sätt, säger han.

Sedan 32 år tillbaka bor Dag Klackenberg i Rinkeby-Kista, en stadsdel i Stockholm stad med låg medelinkomst. Han framhåller att han sitter på tunnelbanan till Rinkeby centrum när Dagens ETC når honom.

– Jag tror jag har rätt bra koll på hur skolorna, affärsverksamheter och den sociala utsattheten fungerar. Jag tror att jag skulle vara en bra företrädare för de som bor här, säger Dag Klackenberg.

Sedan ger han en känga till en del partikamrater i mer välbärgade delar av huvudstaden.

– Jag känner mig naturligtvis lite udda i det parti jag tillhör sedan femtio år. Vi är ju inte precis det största partiet i den här stadsdelen. Det finns partivänner i andra delar av staden som förmodligen har ganska liten koll på hur vanliga stockholmare har det.

Moderaterna är det parti där kandidaternas genomsnittsinkomster är högst. Påvekar det bilden av partiet?

– Ja, det är klart det gör om nu väljarna tar reda på det. Sedan tror jag bilden av Moderaterna som de välbärgades parti är ganska cementerad. Men det bygger på synen att partierna ska uppfylla sina väljare önskemål. Min syn är att partierna ska styra och ser det som mitt uppdrag att Sverige ska bli bra för alla.

Dag Klackenberg tycker det är en större fråga vad riksdagsledamöterna håvar in i arvode när de väl blivit valda. 71 500 kronor i månaden tycker han är orimligt mycket. När han senast satt i riksdagen gjorde han en egen undersökning, berättar han. Dag Klackenberg jämförde inkomsterna 2013 och 2015 hos de ledamöter som var nyvalda i riksdagen 2014. Det visade sig att en förkrossande majoritet höjt sin inkomst sedan de blev riksdagsledamöter, många av dem radikalt.

Risken är att det blir allt för lockande för den som en gång valts in att försöka klamra sig kvar, enligt Dag Klackenberg.

– För många har det här blivit en väldigt viktig försörjning.

Här invänder statsvetaren Jenny Madestam. Politikerlönerna är inte höga i förhållande till de krav som ställs på de valda, anser hon. 

– Det är inte nio till fem, utan dygnet runt. Jag tänker också på vad man kan bli utsatt för som folkvald, säger Jenny Madestam.

Hur ser du på risken att man klamrar sig kvar i politiken för att behålla sin höga lön? 

 – Det är väl en risk man får ta om man nu vill att grupper som tidigare haft låg lön ska komma in i yrket. Det kanske är viktigare att få in den typen av röster än att undvika att de inte vill gå tillbaka till sitt tidigare jobb, säger Jenny Madestam.