Kartläggning: Miljardregnet över bankerna – som du betalar
Bild: Henrik Montgomery/TT, Henrik Holmberg/TT & Daniel Larsson
Dagens ETC
Krisvintern är här. Bolånen blir dyrare, avgifterna chockhöjs – men räntan på sparkontot ligger kvar nära noll. Räntegapet ger bankerna rekordvinster. Så varför ska hushållen bära hela bördan?
• Hela listan: Storbankernas växande miljardvinster
• Direktörernas mångmiljonlöner
• Hon gör sig redo att sälja huset: ”Det känns nattsvart”
All-time-high, jublar Handelsbanken i sin senaste kvartalsrapport. Årets första nio månader var de mest lönsamma sedan banken grundades för 151 år sedan. Och de är inte ensamma om att se förbättrade resultat – samtliga av de fyra storbankerna tjänar stora pengar på det nya ränteläget.
Senast i förra veckan aviserade amerikanska Federal reserve en höjning med 0,75 procentenheter, och svenska Riksbanken har stegvist tryckt upp räntenivåerna från noll procent i maj i år till 1,75 procent i september.
Räntehöjningarna genomförs för att stävja inflationen – men innebär också klirr i bankernas kassor. Dagens ETC:s genomgång av de senaste kvartalsrapporterna från Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank visar ett rejält ökande räntenetto – bankerna tjänar alltså betydligt mycket mer på ränteskillnaden mellan ut- och inlåning.
Hushållen betalar
Vinstregnet över banksektorn ser ut att fortsätta de kommande månaderna samtidigt som låntagarna går mot en kall ekonomisk vinter. Snitträntan på ett ettårigt bolån har ökat med cirka 2,5 procentenheter hos alla de fyra storbankerna i år.
För en person med ett lån på en miljon kronor innebär det ökade ränteutgifter på cirka 2 000 kronor i månaden innan avdrag.
Samtidigt ligger räntan på vanliga sparkonton kvar på mycket låga nivåer. Hos Swedbank och SEB får kunderna bara 0,3 procent i sparränta på ett konto utan belopps- eller tidsvillkor. Och inte nog med det – flera bankerna aviserar nu att man kommer att höja avgifterna för sina kunder.
Fördubblar årsavgiften
Vid årsskiftet kommer Swedbank att nästan fördubbla priset för internetbanken med betaltjänst, från 175 kronor till 300 kronor. Även avgiften för Mastercard höjs från 250 kronor till 300 kronor. Tidigare i år höjde SEB årskostnaden för sitt kontopaket ”Enkla vardagen”, från 420 kronor till 600, rapporterar Svenska Dagbladet.
Bankernas agerande är ”provocerande”, anser Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter.
– Vilka är deras ökade kostnader som motiverar höjningarna? Vi får inte glömma deras löften om att digitaliseringen skulle leda till låga avgifter eftersom vi kunder gör det mesta av jobbet.
Så fort Riksbanken höjde räntan agerade bankerna och skruvade snabbt upp sina bolåneräntor men lämnade sparräntorna orörda, poängterar Jan Bertoft.
– Det är inte rimligt om man jämför med deras stora vinster på bolånen. Räntegapet känns väldigt stort just nu. Man ska också komma ihåg att de behöver våra sparpengar för att kunna låna ut.
Jan Bertoft tror att bankerna vant sig vid att kunderna, på grund av olika inlåsningsmekanismer, sällan rör på sig.
– De flesta upplever att det inte är någon större skillnad mellan alternativen och istället för att agera knyter man istället näven i byxfickan. Det innebär en del jobb att byta bank men det kan vara väl investerad tid.
Hur ofta byter du själv bank?
– Jag bytte häromåret när vi la om våra bolån. Men jag har flera banker idag. Man kan som kund ta ut sina sparpengar och placera dem i någon av nischbankerna. Flera av dem ger idag en ränta på 1,5 procent.
Trots kritiken är Swedbanks seniora rådgivare Unni Jerndal stolt över att kunna erbjuda 0,3 procent i ränta på ett vanligt sparkonto.
– Sparräntor sätts på en marknad och våra är konkurrenskraftiga. Vi ligger inte lägst och inte heller högst när det gäller inlåning.
Ni uppger i kvartalsrapporten att ert räntenetto ökar rejält på grund av högre inlåningsmarginaler. Varför kan ni inte höja sparräntan för era privatkunder?
– En hållbar bank är en lönsam bank. I oroliga såväl som goda tider ska banken bidra med en stabil affär som gör att vi kan finns där för våra kunder.
Ni får skarp kritik från Sveriges konsumenter som ifrågasätter varför ni storbanker snabbt höjer boräntorna men inte räntan på sparkonton, hur kommenterar ni det?
– Boräntorna är en funktion av förändringarna i marknadsräntan. När den stiger blir vår upplåning dyrare och då höjer vi utlåningsräntan. När den sjunker – då sänker vi. Sparräntor sätts på en marknad och våra är konkurrenskraftiga.