Karolinska drar tillbaka storvarslet – var del av strategi

De hårt kritiserade varslen, vars omfattning presenterades i februari, har legat kvar under coronakrisen – det vill säga under en tid när personalen haft en tung arbetsbelastning.

– Det känns orimligt med ett varsel för de som ställer upp och jobbar i princip dygnet runt, ändrar schema och gör arbetsuppgifter som de kanske inte har rätt utbildning för. Och sedan får de höra att det finns ett varsel. Det blir dubbla signaler. Å ena sidan behövs du väldigt mycket och å andra sidan ska du inte få jobba mer, säger Yvonne Dellmark till Dagens ETC.

I dag säger Björn Zoëga till Svenska Dagbladet att varslen varit en del av en strategi för att inte nyanställa. Yvonne Dellmark menar att den strategin har varit direkt skadlig.

– Vi tycker att det är en väldigt dålig strategi för att det som händer när man varslar är att man riskerar att tappa den kompetens man verkligen behöver ha kvar för att de inte ser en framtid på sjukhuset. Många börjar se sig om efter en annan arbetsgivare, säger Yvonne Dellmark.

Över hundra läkare varslades

Yvonne Dellmark anser att det också har skadat utbildningsläkarna som inte fått komma fram till utbildningstjänsterna.

– Det innebär att de att de som ska bli våra framtida specialister blir fördröjda i sin utbildning och vi har redan idag en specialistläkarbrist på många ställen, säger hon.

Totalt var det 109 varslade läkare och 157 varslade undersköterskor – de ska nu få behålla sina jobb, uppger Karolinskas sjukhusdirektör Björn Zoëga för Svenska Dagbladet.

Akil Awad, specialistläkare och en av initiativtagarna till Stockholms sjukvårdsupprop, tycker också att det är välkommet att varslet tas bort.

– Det var verkligen på tiden. Med tanke på att den underliggande personalbristen, vårdskulden och den slutkörd personal på grund av covid-19 vore det ett enormt svek mot både patienterna och personalen att säga upp personal i detta läge, säger han till Dagens ETC.

Men Akil Awad menar att Stockholmsvården fortfarande är pressad.

– Nästa steg är att prioritera om i budgeten och dra tillbaks besparingarna och anställningsstoppen på övriga Stockholmssjukhusen och satsa på vårdcentralerna. Den makten har regionledningen, säger han.