– Vi kommenterar ­aldrig enskilda medarbetare i ­media, men generellt så måste man väl börja i grundlagen. Och då har ju åklagare, precis som alla andra medborgare, yttrandefrihet att uttrycka åsikter, även politiska. Det är där man börjar. Sedan har jag ingen uppfattning.

Här är tweeten från riksdagsledamoten Pontus Andersson (SD) som åklagaren Susanne Cermenius gillade.

Finns det inte någon gräns för vad man får uttrycka i offentligheten som åklagare? Och var går den i så fall?

– Dels finns ju straff­rättsliga gränser, när det kan vara förtal till exempel. Men sedan har vi etiska riktlinjer som säger att anställda även utanför sin yrkesutövning bör agera på så sätt att det inte skadar förtroendet för åklagarväsendet. I ­praktiken betyder det att man bör ­fundera över hur man uttrycker sig och uppträda på ett sätt som inte riskerar ­skada förtroendet. En åklagare har väldigt mycket makt och med makt följer ett ansvar.

En som kritiserat hennes tweet är Mårten Schulz, professor i civilrätt, som kallar Susanne Cermenius spridning av konspirationen om folk­utbytet för en ”rättssäkerhetsfråga”. Hur ser du på det?

– Jag har ingen upp­fattning om det.