När Alaa Altomani och hustrun Khulood Al-Sheikh kom till Sverige från Irak hade de lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Alaa Altomani som matematiklärare i 22 år, Khulood Al-Sheikh efter tolv års arbete med barn.
I Sverige tog det stopp. Efter genomgången SFI-kurs erbjöds Alaa Altomani söka jobb-kurser. Och praktikplatser. Och fler söka jobb-kurser. Han beskriver dem som mer än sorts förvaring än verksamhet som ledde till något konstruktivt.
– Jag gick sex månader på en söka jobb-kurs där ingen av deltagarna fick jobb, säger Alaa Altomani.
– Ändå får arrangören pengar av staten.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
”Lär sig inte på SFI”
Sammanlagt blev det tre omgångar söka jobb-kurs, ett halvår åt gången. Alaa Altomani är inte imponerad.
– De som äger de här företagen som arrangerar kurser blir rika utan att visa några resultat.
När paret kom till Sverige fick de tillbringa de första två åren med att läsa. Något de inte ser tillbaka på med större glädje.
– När man går på SFI lär man sig inte bra svenska, säger Khulood Al-Sheikh.
– Man behöver arbeta och komma ut bland andra människor för att lära sig språket ordentligt.
”Man kan bidra”
När kursen var slut hänvisades paret till ekonomiskt bistånd för försörjningen. Men Alaa Altomani tycker inte det är någon större skillnad vad olika åtgärder kallas.
– Det är ju samma skattepengar man får i bidrag, bara olika namn på den som betalar: Migrationsverket, sedan Socialen, sedan Försäkringskassan ...
I dag har båda jobb. Khulood Al-Sheikh på fritids och Alaa Altomani på en gymnasieskola som elevassistent i matematik för arabisktalande elever. Ett riktigt jobb, inte en praktikplats – även om lönen betalas av Arbetsförmedlingen. En enorm skillnad, på mer än ett vis.
– Det känns så bra att få göra något meningsfullt där man kan bidra, istället för att bara sitta hemma, säger han.