– Beroende på hur gaturummet ser ut kan man rekommendera olika struktur på vegetationen. Det är tredimensionell geometri, säger Håkan Pleijel.

Samarbete med Lund

Ett annat forskningsprojekt som redan har startat vid Göteborgs universitet, i samverkan med Lunds universitet och Botaniska trädgården, berör samma fråga och är också finansierat av Formas. Där har forskarna redan börjat mäta hur mycket av vissa hälsovådliga ämnen som tas upp av tolv olika trädarter i Botaniska trädgården. De har också påbörjat mätningar på träd som växer på både renare och kraftigt förorenade platser, som vid Olskroken, Mölndalsvägen och Nils Erikssons terminalen. I ett tredje moment väntar en jämförelse mellan föroreningshalter på platser med vegetation och utan, men med samma avstånd till trafik.

– Om man vill få ner luftföroreningshalterna måste man se till ett batteri av åtgärder. Grönska kanske är en av dem, säger Håkan Pleijel.

Göteborg en grön stad

Han beskriver Göteborg som en relativt grön och utbredd stad.

– Det har att göra med att det är ganska kuperat, att det inte går att bygga överallt, men vi har också både stora och små grönområden som finns ganska centralt, säger han och syftar bland annat på träden i Allén, Trädgårdsföreningen, Botaniska och Slottsskogen.

Håkan Pleijel benämner den också som en generellt ”måttligt förorenad” stad, i jämförelse med andra storstäder i världen, som får hjälp av havets vindar att transportera bort föroreningar, men samtidigt stjälps av topografin.

– Vi har mycket dalgångar och framförallt på vinterhalvåret när det är klart väder har den kalla luften en tendens att rinna ner i det man kallar kalluftssjöar. Den luften tenderar att bli väldigt stillastående. Då blir det ganska höga föroreningsnivåer, säger han.

Han jämför med tremiljonersstaden Kapstaden som har stora utsläpp men som gynnas av vinden, och Beijing som med sitt inlandsklimat får väldigt smutsig luft.

Nya verktyg ska tas fram

De nya verktygen, som forskningen ska resultera i, ska hjälpa stadsplanerare i Göteborg och på andra ställen att visualisera hur olika gröna strukturer i bebyggelsen kan forma luftflödet och kapsla in, släppa ut eller hålla borta föroreningar. Forskarna kommer också att ta fram en handbok baserad på resultaten från de båda Göteborgsstudierna.

– Det blir om vad man behöver tänka på när man arbetar med det urbana landskapet, särskilt med hänsyn till luftföroreningar och vegetation, säger Håkan Pleijel.

Frågan är extra aktuell idag, när fler flyttar in i städerna och förtätning ses som en bra lösning på bostadsbristen. Då det finns en risk för att grönområden planeras bort.

Stadsbyggnadskontoret i Göteborg tar redan i dag luftmiljön i åtanke inför nya projekt. Enligt Viveca Risberg, arkitekt och projektledare på förvaltningen, så väger det tungt att miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas.

– Visar beräkningar att gränsvärdena för miljökvalitetsnormen inte uppfylls vid planens genomförande antar kommuner inte en detaljplan. I de fall en kommun trots allt gör det ingår just miljökvalitetsnormen enligt miljöbalken i länsstyrelsens tillsyn. De kan upphäva detaljplanen.

Kraven ökar

Hon förklarar att kraven på modellerna för luftmiljön ökar och att det behövs tredimensionella modeller som de som forskarna nu jobbar med. Viveca Risberg tycker att det är lite extra intressant att mycket tyder på att barrträd kan vara bättre än lövträd när det gäller att filtrera bort luftföroreningar eftersom de är gröna året runt.

– Ju mer detaljerat man kan studera olika faktorer desto lättare kan det vara att göra förändringar på de parametrar som påverkar luftmiljön.

Göteborg är idag en relativt grön stad, finns det risk för att det går förlorat med förtätningen?

– Det är alltid en risk. Staden har tagit fram olika kartläggningar på var det är brist på offentlig plats, som parker och grönområden, det är främst de små insprängda ytorna som har försvunnit när vi planlägger.

Viveca Risberg tillägger:

– Göteborg har många stora områden, som Slottsskogen, Botaniska, Trädgårdsföreningen ihop med parkstråket i Allén med flera centralt belägna parker och stora naturområden, som har ett starkt skydd.