Kungsbackapolitikerna är inte ensamma i sitt intresse för omvandlingen i Trelleborg. Förutom Kungsbacka har ytterligare 13 kommuner – däribland Härryda, Tjörn, Ale och Mölndal – fått statliga projektmedel för att testa något liknande.
”Beslut ska gå att följa”
Enligt facket har personalen i Trelleborg och Kungsbacka inte fått vara tillräckligt involverad i de förändringar som gjorts. Men nu vill de blicka framåt och fokusera på hur artificiell intelligens kan användas på positiva sätt, berättar Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR som organiserar socionomer och socialsekreterare.
Det finns mycket som behöver tänkas igenom. Vad som styr att en sökande får försörjningsstöd eller inte måste till exempel vara tydligt, tycker hon.
– Redan idag ger politiker och arbetsgivare ibland direktiv till socionomer och socialsekreterare att inte bevilja stöd för att dra in på kostnader. Men då reagerar våra medlemmar, det blir debatt och diskussion. Men om man bara puttar in en algoritm är det ju ingen som ser det. Ur ett demokratiperspektiv är det oerhört viktigt att man vet vad som ingår i beslutsprocessen.
När ett datorprogram tar över besluten blir det också oklart vem som ska ställas till svars om något blir fel, anser Heike Erkers.
– Varje beslut ska ju gå att följa och granska så att det är tydligt vem som är ansvarig. Kan du ställa en robot till svars?
Politiker och tjänstemän kluvna
I arbetet med just försörjningsstöd behövs också vissa färdigheter som Heike Erkers tror kräver mänskliga förmågor. Det handlar om att fånga in andra behov än försörjningsstöd, till exempel att känna igen missbruk, om det förekommer våld i en nära relation eller om det finns barn som far illa.
– Det ser självklart inte ut så bland alla sökande, men det är saker som man enklare kommer åt vid ett mänskligt möte.
I Trelleborg känner sig politiker och tjänstemän i många avseenden positiva till den egna modellen, enligt ny forskning från Göteborgs universitet.
Men samtidigt som många tycker att den nya handläggningsroboten är effektiv och förbättrar medborgarservicen oroar sig vissa just för att processen kan vara svår att förstå. Det säger Agneta Ranerup, professor i informatik, som har utfört forskningen.
Men precis som i Kungsbacka har även socialsekreterare i Trelleborg valt att lämna jobbet i samband med förändringarna, och de har inte ingått bland intervjupersonerna.
Eftersom förändringen både har inneburit digitalisering och en förstärkt arbetslinje är det dessutom oklart vad andra kommuner är ute efter att kopiera.
– Det är ganska lustigt att många pratar om att det är robotisering de vill ha, medan andra säger att det snarare handlar om ett sätt att förbättra handläggningsprocessen och att försöka få in ett fokus på arbetsmarknadsfrågor, säger Agneta Ranerup.
Göteborg följer utvecklingen
Till skillnad från vissa av kranskommunerna finns det i Göteborg inga konkreta planer på att införa Trelleborgsmodellen. Men staden följer utvecklingen, berättar Marina Johansson (S), ordförande för social resursnämnd. Det pågår även ett projekt om digitalisering i välfärden inom Sveriges kommuner och landsting (SKL) som politikerna tittar på.
– Vi måste följa med och se hur utveckligen går och göra det som blir bäst för göteborgarna och för personalen. Men vi har inga skarpa beslut om att införa modellen här. Däremot har vi ett arbete igång när det gäller att försöka hjälpa människor ur försörjningsstöd så att de kommer i arbete, säger hon.
I två stadsdelar ska även ett pilotprojekt sjösättas innan årsskiftet, för att testa digitala ansökningar för försörjningsstöd. Handläggningen kommer dock att skötas av människor.
Ska något i stil med Trelleborgsmodellen införas i Göteborg är det viktigt att socialsekreterare och socionomer är involverade, anser Marina Johansson.
– Man måste gå metodiskt och varsamt fram. Det ska vara tydligt att det frigör arbetstid för socionomerna att lägga mer tid på dem som behöver stöd.
