Förra sommaren upptäcktes fler än 500 skogsbränder i Sverige. 25 000 hektar brann och 7 000 räddningsinsatser genomfördes.

Allmänhetens vilja att hjälpa till var stor. Det märktes inte minst hos Röda korset, som från och med nu fått uppdrag att samordna de så kallade spontanfrivilliga – människor som hör av sig och vill hjälpa till när det brinner. Men det kan vara svårt att organisera hjälpen.

– Det är därför vi har slutit ett avtal med Röds korset, som nu ska kunna organisera de spontana frivilliga, säger Anneli Bergholm-Söder, som är chef för operativa avdelningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Räddningstjänsterna runtom i landet är i år mycket bättre förberedda för eventuella bränder i skog och mark, menar hon. Den materiella standarden har rustats upp, med fler brandslangar och nya depåer med material, men kompetensen har också har höjts.

– Vi har nu förstärkt de räddningstjänster som är utsatta, det finns många små runtom i landet. Vi har också gett bidrag till storstäderna så att de kan koordinera stödet. Vi har hjälpt till med övningar och sett till att de fått rätt typ av utbildning, säger Anneli Bergholm-Söder.

Stort jobb organisera frivilliga

Det fanns också stora brister i kommunikation och samband förra sommaren. Det har man försökt förbättra med mer utrustning, bättre kommunikationsnät och stora utbildningsinsatser.

– Vi har nio mobila basstationer som står redo att användas om tillfällig nätförstärkning behövs för räddningstjänsterna, säger Anneli Bergholm-Söder.

Röda korset registrerar de som vill hjälpa till, och enligt deras siffror handlade det om 8 000 personer förra sommaren. Av dem behövdes bara omkring 800 i hjälparbetet. Glappet beror på att det är omfattande arbete att organisera de frivilliga insatserna, berättar Linda Kvarnlöf som forskat om krisberedskap vid Risk- och krisforskningscentret på Mittuniversitetet.

– Blir det för många som kommer så kan det bli en större börda än det är till hjälp, säger Linda Kvarnlöf.

De frivilliga delas in i två kategorier. Det som kallas organiserad frivillighet kan bestå av hemvärn och lottakårer – ofta med stora kunskaper om material och kartor. Dessa frivilliga kan i princip användas i det operativa räddningsarbetet direkt.

De spontant frivilliga består oftare av människor som får veta att det brinner och reser dit för att försöka bistå. Arbetsuppgifterna har ofta bestått i att hjälpa till runt omkring räddningsinsatserna, med allt ifrån att koka kaffe och laga mat till att resa tält, hålla ordning, slänga skräp och organisera sängplatser, berättar Linda Kvarnlöf.

– Det uppstod också gratisbutiker dit brandmän och drabbade kunde gå för att få vatten, kläder, plåster eller det som behövdes. De sköttes ofta av just frivilliga, och många skänkte prylar, säger hon.

Linda Kvarnlöf menar att räddningsinsatserna är beroende av att det strömmar till frivilliga som kan utföra uppgifterna.

– Vem skulle göra det annars? Vem skulle laga maten åt brandmännen och städa? Jag skulle nog säga att vi är rätt beroende av det här jobbet. Det är svårt att förlita sig på det helt, men vi har sett vid kris efter kris att folk strömmar till och vill hjälpa till. Så man kan nog faktiskt lita på att det sker, säger Linda Kvarnlöf.

Det spontana blir kvar

I och med att Röda korset nu formaliserar det spontana frivilliga arbetet och skapar bättre överblick så kommer det att fungera bättre i framtiden, tror Linda Kvarnlöf.

– Men det spontana och dynamiska, där folk strömmar till kommer nog alltid att finnas ändå, säger hon.

Efter förra sommaren framfördes hård kritik mot samhällets bristande beredskap inför stora skogsbränder, trots att det redan efter 2014 års bränder gjordes utredningar om detta.

Tur med vädret

Författaren och nationalekonomen Stefan de Vylder har i en bok gått igenom insatserna och hur de organiserades. Han menar att det var tur med vädret och en enorm ansträngning från frivilliga och civilsamhälle som räddade oss från en total katastrof.

Anneli Bergholm Söder på MSB menar ända att vi inför kommande värmeböljor är betydligt bättre rustade.

– Vi kan nu gå in mycket snabbare med våra flygande resurser och i bästa fall undvika att bränder sprider sig och blir stora, säger hon.

Hon menar också att fördelningen mellan den lokala räddningstjänsten, den som är ledare för insatsen, MSB, försvaret, hemvärnet och de frivilliga nu ska fungera bättre.

– Det finns otroligt mycket goda krafter som vill hjälpa till, men vi såg från förra året att vi måste strukturera upp det här arbetet. Det är den stora skillnader från förra året, att vi började göra det och jobbar ännu mer med de frågorna just nu.