Det har gått få förbi att den polska regeringen har försökt införa ett totalförbud mot aborter i landet. Samtidigt lade Sverigedemokraterna en motion som skulle innebära en kraftig begränsning av den fria aborten i Sverige – från 18 till 12 veckor. SD har tidigare föreslagit olika sorters inskränkningar av aborträtten, bland annat samvetsfrihet, som innebär att läkare, barnmorskor och sjuksköterskor själva ska få välja om de vill vara med och utföra en abort eller inte. Det förslaget drevs även av Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor så sent som förra året.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Svenskarna är i regel väldigt kritiska till begränsningar av fri abort, enligt SOM-undersökningen. 2015 var det till exempel bara åtta procent av de som svarade på SOM-undersökningen som tyckte att det är ett ganska eller mycket bra förslag att begränsa rätten till fri abort, och gruppen som sympatiserar med SD utgör inget undantag.
– Det är inte så många som känner till Sverigedemokraternas abortmotstånd, så det är bra att prata om det. Begränsningar i aborträtten fanns med i partiets allra första partiprogram. De har dock hittills inte gått ut med det så aktivt, säger Kristina Ljungros, förbundsordförande för RFSU.
"Mer strategiskt motstånd"
Kristina Ljungros betonar att aborträtten inte är hotad i Sverige.
– Men det är viktigt att vi bemöter dem som vill inskränka rätten. Man ska ha med sig att aborträtten har starkt stöd i Sverige och att stödet blir allt starkare. Däremot blir motståndet mer strategiskt, bland annat med så kallade samvetsklausuler, någonting som vi kallar vårdvägran.
Hur ser det ut för aborträtten internationellt?
– Vi ser att det går åt två håll och att det motstånd som växer i Europa är tredelat – det är religiöst, nationalistiskt och högerpopulistiskt. Inskränkningen i Polen, där aborträtten redan är kraftigt begränsad, verkar tillfälligt ha stoppats av protester. För fyra år sedan var Spanien på väg åt samma håll och även i Norge har det diskuterats, men båda ländernas regeringar fick backa efter stora protester.
"Måste se oss över axeln"
Rossana Dinamarca (V) menar att det som sker i Polen är ett tydligt tecken på att feministisk kamp måste föras kontinuerligt.
– Det är tydligt att vi aldrig kan släppa en seger och se den som självklar. Vi måste hela tiden bevaka och skydda de rättigheter vi har vunnit från reaktionära krafter.
Är vi för trygga i vår abortlagstiftning i Sverige?
– Vi var nog det fram till rökbombsattentatet mot RFSU:s aborträttsfestival i slutet av 2014. Jag tror att det var ett uppvaknande för många att se att aborträtten väcker så starka känslor. Men motståndet har ju funnits i Sverige, både från KD och SD.
Rossana Dinamarca, som den senaste tiden högljutt kritiserat SD:s abortfientlighet, säger att det hon tror händer på flera håll nu är att reaktionärer tar ytterligare kliv.
– Titta till exempel på Polen, där fri abort var en rätt som sedan behandlades väldigt restriktivt och där det nu finns en vilja att totalförbjuda aborter. Den striden är långt ifrån vunnen. Det är svårt för feminismen, man måste hela tiden se sig över axeln samtidigt som man kämpar för nya framgångar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
1933: RFSU bildas av bland annat Elise Ottesen-Jensen.
1938: Abort blir tillåtet i Sverige, men bara när det finns medicinska skäl, humanitära skäl (till exempel efter våldtäkt) eller rashygieniska skäl (om partnern bar på en allvarlig sjukdom).
1946: Apoteken blir skyldiga att tillhandahålla preventivmedel. Abortlagen förändras så att även socialmedicinska skäl ryms i lagstiftningen. RFSU startar en abortbyrå.
1950: En abortkommitté tillsätts. Två år senare tillåts kondomer säljas hos frisörer, på apotek och i butiker med specialtillstånd. 1959 tillåts försäljning i automater. 1955 blir sexualundervisning i skolan obligatorisk.
1963: Abortlagen utökas igen, och inkluderar även inkluderade allvarliga fosterskador. Året därefter tillåts p-piller som preventivmedel.
1974: Ny abortlag antas som innebär att en kvinna får avbryta graviditeten före utgången av 18:e graviditetsveckan utan att behöva uppge sina personliga skäl för aborten. Lagen börjar gälla 1975.
1996: Abortlagen ändras. Kravet på obligatoriskt kuratorsamtal efter tolfte veckan avskaffas.
2007: Utländska kvinnor får rätt att göra abort i Sverige.