Orden är Patrik Engellaus och året är 1989. Han har just bildat det som ska komma att bli tankesmedjan Den nya välfärden. Med hjälp av Näringslivets fond och SAF, nuvarande Svenskt näringsliv, ska han nu bilda opinion och åstadkomma politisk förändring. Samma år talar SAF:s ordförande Olof Ljungren under föreningens stämma på ämnet "det personliga ägandet". Han har uppmärksammat det nya initiativet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Projektet Den nya välfärden har presenterat ett helt nytt grundlagsförslag med bland annat grundlagsfäst äganderätt. Vi måste oförtrutet driva frågan om det personliga ägandet vidare.
Engellaus rörelse
Hösten 2016 ramlar bilagan Den nya välfärden ur morgontidningen på många svenska frukostbord. Läsarna möts av namnkunniga krönikörer, proffsig tidningslayout och opinionsundersökningar. Rubrikerna lovar att reda ut varför svensk bostadspolitik gått snett och avslöja fuskande myndigheter. "Över 690 000 läsare" får vi också veta att tidningen har. Men det är inte en tidning, det är Engellaus rörelse som talar.
Tankesmedjan Den nya välfärden är sprungen ur den så kallade 4 oktoberrörelsen som arbetade mot löntagarfonderna på 80-talet. Enligt stiftelsens egen beskrivning verkar man för "demokrati, välfärd och företagande" med intentionen att "medborgarna borde ha mer att säga till om, inte bara över politiken, utan också över sin egen vardag".
Miljonbelopp läggs på Den nya välfärdens annonser varje år. Med krav på sänkta skatter och slopade regler för företag sätter stiftelsen in stora annonser i både dagspress och facktidningar. Våren 2016 krävde man på helsidor i Dagens Nyheter och Expressen att alliansen skulle fälla regeringen Löfven eftersom det "handlar om nationens, som vi känt den, överlevnad".
Från att ha varit inriktad på låga skatter och andra "företagarvänliga" frågor har invandring och flyktingpolitik blivit Den nya välfärdens nya fokus. I den senaste annonsbilagan ägnas ett uppslag åt att argumentera för varför välfärdsstat och flyktingmottagande är en omöjlig kombination. Med hjälp av siffror från SCB påstår Den nya välfärden att antalet flyktingar som jobbar efter åtta år i landet bara är 25 procent.
Det är en felaktig bild, menar Anders Nilsson som är redaktör för S-märkta Tankeverksamheten inom arbetarrörelsen i Göteborg.
– Man trixar med statistiken för att få fram siffror som är vilseledande, säger han.
Felet ligger i att man bara tagit med personer som haft oavbruten anställning i minst ett år. Men utrikesfödda är överrepresenterade i tillfälliga jobb och har ofta korta uppehåll mellan anställningar. Inte heller egenföretagare eller personer som kombinerar anställning med eget företag är med. Korrekt siffra för de som har arbetat under året är 60 procent, menar Ander Nilsson.
– Det här är ett led i ett ihållande opinionsbildande om att svensk arbetsmarknad är dysfunktionell. Det är systematisk desinformation, säger Anders Nilsson.
Under rubriken "Om svenskarna själva fick välja" presenteras en opinionsundersökning där migrationen och dess påstådda kostnader ställs mot välfärd. En av frågorna i undersökningen lyder i sin helhet: "Invandringen till Sverige innebär ökade kostnader för stat och kommun i form av ökade bidrag. Är du personligen beredd att betala högre skatt för att migranter skall kunna garanteras lika högt bostadsbidrag och försörjningsstöd (socialbidrag) som svenska medborgare?"
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det är ett skräckexempel på en dåligt ställd fråga. Den är ledande och framkallar helt andra svar än en mer neutral fråga, säger Dan Hedlin som är professor i statistik på Stockholms universitet.
Formuleringen bryter mot grundregeln att konstruera enkla frågor som inte går att missförstå. Det blir oklart vad det frågas om, menar Dan Hedlin.
– Är det mycket höjd skatt eller bara marginellt? Vad avses med ordet migrant? Det blir också en konstlad motsättning, högre skatt gentemot högre bidrag till migranter vilket ju inte måste vara fallet.
Hotar med katastrof
Glidningen från mer renodlade "företagarfrågor" till en allt hätskare ton mot invandring och flyktingmottagande har pågått länge i Den nya välfärden-tidningen.
Redan i en intervju i 2002 års nummer beskriver högerskribenten Thomas Gür problemet:
"Välfärdsstaten har ett inbyggd dilemma: ju mer sociala rättigheter som tilldelas medborgarna, desto mer målmedvetet måste man kontrollera gränserna för att hålla dem borta som vill ta sig innanför gränserna och utnyttja rättigheterna."
Anders Nilsson på Tankeverksamheten menar att det egentligen är samma förslag från borgerligt håll som man nu bara bytt argumentation kring. Tidigare var det ungdomsarbetslösheten som var problemet, nu är det utrikesfödda.
– Det är ett nytt spår, att invandringen driver välfärdsstaten mot en finansiell katastrof. Man tog samma förslag och dammade av, bytte rubrik bara. Förslagen syftar alltid till strukturella förändringar av lönebildning och anställningstryggheten. Det finns mäktiga och resursstarka intressen bakom den här opinionsbildningen.
