Det har stormat kring Amnesty under de senaste månaderna. Framför allt har kritiken har handlat om det kontroversiella förslaget om avkriminalisering inom prostitutionsområdet. Förslaget, som kommer från Amnesty International i London, går på tvärs mot den svenska lagen om kriminalisering av sexköp. Enligt förslaget bör Amnesty arbeta för att sexhandel – och därmed hallickars och bordellägares verksamhet – blir laglig.
Många länder stöder legaliseringsförslaget som de menar ger en möjlighet att kunna få kontakt och söka upp prostituerade för att ge stöd. De menar att detta är svårt eller omöjligt när alla parter är kriminaliserade och att det är stigmatiserande för alla inblandade.
Svenska Amnesty köper dock inte det resonemanget.
– Vi tar klart avstånd från förslaget, säger presschef Elisabeth Löfgren till Dagens ETC.
Svar till London
I sitt remissvar till London, som formellt ska beslutas om på årsmötet, skriver den svenska sektionen av Amnesty bland annat att förslagets förankring i mänskliga rättigheter är otillräcklig och slår vidare fast att det inte är en rättighet att köpa sexuella tjänster.
Den svenska sektionen anser dock att de som säljer sex ska vara avkriminaliserade, medan det bör vara kriminellt att köpa sex eller tjäna på sexhandeln.
– Av de reaktioner vi fått under vår konsultation med medlemmar räknar vi med att årsmötet godtar remissvaret som då skickas vidare till Directors forum, som är ett internationellt möte, i juni. Eftersom frågan är så kontroversiell och vissa sektioner stöder den nya policyn är det troligt att frågan hänskjuts till det beslutande mötet för alla sektioner i augusti nästa år, säger Elisabeth Löfgren.
”Internationell rörelse”
När det gäller Amnesty Internationals abortpolicy – en annan fråga som har debatterats under senare tid – är det mer komplicerat. Amnesty International tar i dag inte ställning till fri abort på grund av det motstånd som finns i många länder inom Amnesty.
– Vi är en del av en internationell rörelse, svenska Amnesty kan inte driva en kampanj som den internationella rörelsen inte ställer sig bakom. Vi driver dock frågan internationellt om att Amnesty ska utvidga arbetet i abortfrågan och kommer att fortsätta att göra det i enlighet med det årsmötesbeslut vi har. Om vi i Sverige beslutar oss för att fri abort är en rättighet så tvingas vi lämna Amnesty International. Det kan inte vara så att enskilda länder tar egna beslut som inte stöds av hela organisationen, då skulle vi tappa all trovärdighet, säger Elisabeth Löfgren.
Kritikerna mot Amnestys inställning menar dock att det är absurt att inte ta ställning för en grundläggande rättighet med hänvisning till att andra, exempelvis starkt katolska och patriarkaliska länder, sätter sig emot. De undrar vilka rättigheter man kan dagtinga om och om detta speciellt gäller kvinnors rättigheter. En av kritikerna är författaren och ETC-medarbetaren Maria-Pia Boëthius.
– Om de inte kan få stöd för fri abort så tycker jag att Amnesty i Sverige ska lämna Amnesty International och bilda ett eget Amnesty.
Elisabeth Löfgren menar att det är bättre att stanna kvar och kämpa:
– Amnesty är mycket starka med 150 medlemsländer och uträttar fantastiskt mycket positiva saker. Vi har också fått organisationen att ta nya ställningstaganden som till exempel att kvinnor som begått abort eller den sjukvårdspersonal som utfört aborterna inte ska straffas.
– Vi tror att det är viktigare att finnas kvar och jobba för en förändring.
Men organiseringen ställer dock till problem. När det gäller prostitutionsförslaget som diskuteras i helgen kan den svenska sektionen – även om den formellt tagit avstånd – tvingas följa beslutet om det går igenom på internationell nivå.
1. Hur bör svenska amnesty agera i frågan om legalisering av prostitution?
2. Är det okej att sälja bort frågan om fri abort för att kunna vara kvar i amnesty international?
Gudrun Schyman, partiledare Feministiskt initativ:
1. Jag utgår ifrån att Amnesty i Sverige tar avstånd ifrån det här förslaget och kan inte tänka mig att de skulle gå på en legaliseringslinje. Att svenska Amnesty är ivriga försvarare av sexköpslagen är jag övertygad om.
2. Jag antar att det är en bedömning som Amnesty gör internt som handlar om deras möjlighet att verka i olika länder. Det är väl ett pris de får betala, de gör ändå ett otroligt viktigt arbete.
Angela Beausang, ordförande Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige:
1. Det vore pinsamt om inte svenska Amnesty stod upp för sexköpslagen och tar ställning mot det här förslaget. Annars tappar jag fullkomligt förtroende för dem.
2. Amnesty borde verka för fri abort. Det är principiellt viktigt. Visst kan det vara svårt i vissa länder, men det handlar om kvinnors mänskliga rättigheter.
Mikael Gustafsson (V), ledamot i Europaparlamentet:
1. Jag har stort förtroende och respekt för Amnesty. Därför skulle jag bli väldigt besviken och upprörd om man säger ja till det här förslaget. Det vore att åsidosätta de mest grundläggande mänskliga rättigheter.
Clara Berglund, vice ordförande Sveriges kvinnolobby:
1. Vi hoppas att svenska Amnesty kommer att stå upp för sexköpslagen, allt annat vore oacceptabelt. Amnesty Sverige borde gå ut och berätta om de goda erfarenheter vi har av lagstiftningen.
Claes Borgström, advokat och före detta Jämo:
1. Jag tycker att de ska motsätta sig förslaget och förorda att man inte genomför det. Sexköp är en kränkning och ett övergrepp, dessutom finns det en koppling mellan tillåtande av sexköp och trafficking.