I förra veckan petades Folkpartiets kommunalråd Staffan Werme från förstaplatsen på partiets lista inför valet. I en medlemsomröstning hamnade Werme på en andra plats och han valde därför att inte ställa upp i nästa val.

– Det har funnits signaler tidigare om att medlemmar har velat byta ledning. Emil Rissve gick till exempel ut i våras och utmanade Werme genom att kandidera. Och nu ville medlemmar se Karolina Wallström som företrädare i stället, säger Agneta Blom, statsvetare på Örebro universitet.

Synlig maktkamp
Turbulensen i politiken beror på att det är nu i dagarna som det ska bli klart vilka som ska toppa partiernas listor inför valet. En del är klara, andra har valen framför sig. Socialdemokraterna ska i helgen avgöra vilka som ska företräda partiet i regionen och i riksdagen.

– Valberedningen har jobbat i över ett år med att intervjua företrädare och diskutera olika förslag. Vi tar också hänsyn till ålder och kön. Vår uppgift är att försöka lägga förankrade förslag och det är stor chans att de går igenom, säger Bengt Wentzel, ordförande i valberedningen för Socialdemokraterna i Örebro län.

Men inför i nomineringstiderna använder kandidater både schyssta och oschyssta metoder för att de ska hamna högt upp på listorna. En del känner sig hotade och andra vill slåss för en ny position eller en förändrad politik. Under hösten har maktkampen mellan Jonas Karlsson och Marie-Louise Forsberg Fransson blivit synlig i media. Men vem av dem som vinner den slutgiltiga kampen om ordförandeposten i den nya regionen avgörs inte i helgen.

– Det kommer avgöras i vår eller efter valet. Det som vi kommer att föreslå på lördag är att Marie-Louise Forsberg Fransson ska toppa den norra valkretsens lista och att Jonas Karlsson toppar listan för Örebro och Lekeberg, säger Bengt Wentzel.

Bara en kan vinna
Att den här typen av strider uppkommer är en del av den demokratiska processen. Toppositionerna är få och bara den med störst förtroende bland medlemmarna kan leda partierna.

– Det är bara en som kan vinna. Det finns ingen anställningstrygghet för politiker. Har man inte medlemmarnas förtroende hamnar man utanför och det kan vara smärtsamt, säger Agneta Blom.

Vänsterpartiet har redan valt företrädare för riksdagen och regionen. Men inom Örebro kommun är inget avgjort. Striden mellan Ung vänster och Vänsterpartiet blottar en klyfta som är större än en personvalsfråga. Och hur kommunens listor ska utformas kommer också att ange riktningen på politiken.

– Det är en klassisk konfliktlinje inom vänstern som har dykt upp igen. Det finns de som är mer millitanta och försvarar politiskt motiverat våld, andra är diplomatiska och vill samarbeta inom de demokratiska spelreglerna. Och vilka företrädare som hamnar högt på listorna kommer att avgöra hur Vänsterpartiet kommer fungera framöver, säger Agneta Blom.