De kan inte återvända till ­hemmet och barnens lekkamrat­er i Jämtland. Risken finns då att polisen griper Derdiye Kül och låter utvisa henne till hemlandet Turkiet – helt ensam. Migrationsverket har beslutat att hon inte får stanna i Sverige. Hennes make, som hon träffade i Sverige, är kurdisk flykting från Syrien och har däremot permanent uppehållstillstånd. Det har även barnen som är födda i Sverige. 

Över telefon berättar Derdiye Kül för Dagens ETC att Migrations­verket framställer hennes situation helt felaktigt.

– Man har skrivit att jag inte vill åka till Turkiet, men det handlar om att jag inte kan åka dit. Problemet är att jag har varit med i PKK och YPJ, så om jag åker till Turkiet kan jag få livstids fängelse. 

”Gömt oss i ett halvår”

På 1990-talet när Derdiye Kül ännu var tonåring anslöt hon sig till den kurdiska PKK-gerillan. PKK ligger i konflikt med Turkiet sedan 1984 men hade då ännu inte satts upp på EU:s lista över terroristorganisationer. Hon uppger att hon har lagat mat och skött logistik i bakgrunden i gerillan. 2013 anslöt hon sig till de kvinnliga YPJ-styrkorna i det kurdiska självstyret i nord­östra Syrien för att bekämpa IS-­jihadister. Hon anlände till Sverige och sökte asyl 2015. 

Sedan dröjde det flera år utan att hon hörde ett knyst. Under tiden skaffade Derdiye Kül barn och har levt familjeliv. I april i år kom utvisningsbeslutet. 

– Migrationsverket säger att jag måste åka till Turkiet och leva där i sex månader, sedan kan jag ansöka om uppehållstillstånd genom anknytning till mina barn. Men så fort jag sätter foten i Turkiet kommer de hålla fast mig där. 

– Vi har gömt oss i ett halvår nu och mår verkligen dåligt av den här situationen, säger hon. 

Dagens ETC har i en serie artiklar granskat hur kurder fått ­problem med svenska myndig­heter och nekats uppehållstillstånd. De flesta är politiker eller aktivister från regimkritiska partier i Turkiet och Iran, som är står nära PKK men inte terrorlistade. Stämplingarna och rättsosäkerhet har lett till stadigt växande kritik.

Först utvisad, sedan torterad

Derdiye Kül är ännu ett exempel. Hon är en av mycket få som säger att hon ingått i PKK, men till skillnad från andra fall har hon konstigt nog inte blivit ett ärende hos Säkerhetspolisen. Migrationsverket har dock ändrat sin syn på henne flera gånger i beslut och domstol. Man har beslutat om utvisning och bedömer att Turkiet inte känner till hennes bakgrund, och att hon därmed inte riskerar förföljelse. 

Själv anser hon det, och har visat Dagens ETC en polis­efter­lysning med hennes namn på från 90-talet.

Migrationsverket verkar inte heller ta i beaktande vad som hände en annan kurd, Resul Özdemir, som utvisades till Turkiet i april 2020. Han hade dömts till 15 års fängelse in absentia anklagad för att vara PKK-medlem, och Sveriges Radio fick efteråt uppgifter om att han hade torterats vid sin ankomst till Turkiet. 

Nu hoppas emellertid somliga kurder på en kursändring i myndigheternas agerande, efter att Socialdemokraterna beslutat att fördjupa sitt samarbete med partiet PYD i det syrienkurdiska självstyret. Den 24 november, när Magdalena Andersson första gången röstades fram som Sveriges nya statsminister, publicerade Socialdemokraterna en överenskommelse man slutit med den partilösa socialistiska riksdagsledamoten Amineh ­Kakabaveh. Enligt den ska hon ingå i en S-grupp som ska för­djupa arbetet med PYD.

– Det var svårt att få till, de sa att de redan stödjer kurderna. Men jag sa att de också måste skriva ut namnen på organisationerna, att det inte räcker att skriva något generellt. Så de skrev dem till sist, berättar Amineh ­Kakabaveh för Dagens ETC.

Partiet PYD är motorn bakom det syrienkurdiska självstyret. Likaså grundare av de väpnade styrkorna YPG och YPJ som bekämpat IS, och dessa nämns också i överenskommelsen. PYD ingår också i den transnationella kurdiska rörelse som betraktar PKK-grundaren Abdullah Öcalan som en ledare. 

Målet är upprättelse

Efter omröstningen den 24 november påstod Sverige­demokraternas Mattias Karlsson att Socialdemokraterna ”köpte” Amineh Kakabavehs avgörande röst i riksdagen, genom sitt löfte om att närma sig ett ”kurdiskt kommunistparti”. Utspelet upprepades av Jimmie Åkesson efter måndagens nya ­statsministeromröstning. 

Amineh Kakabaveh har påtalat SD:s dubbelmoral, då partiet ­tidigare själva uttryckt stöd till syrienkurderna. Hon säger att det viktigaste med ­överenskommelsen är att den blir en markering om att under­rättelsetjänster och stater inte ska samverka för att gripa och utvisa människor. 

– Nu är förhoppningen att alla kurder som har drabbats ska prövas och kunna visa att de inte är terrorister. 

Hemlig myndighetslista

Eventuellt kan det också hjälpa andra, stämplade kurder som fått problem. I december 2020 ­avslöjade Dagens ETC att ­Migrationsverket har en hemlig lista över syriska organisation­er, som kan ligga syrier till last när dessa ansöker om svenskt medborgarskap. PYD och YPG där YPJ ingår finns listade som ”vandelsmärkta”, vilket lett till att ­personer som anses ha kopplingar till organisationerna nekas svenskt medborgarskap under 25 år.

I Amineh Kakabavehs organisation som uppmärksammar hedersförtryck, Varken hora eller kuvad, har en av medlemmarna drabbats av just sådana sanktioner.

– Hon har bott i Sverige i 15 år men kan inte få svenskt med­borgarskap. Jag sa till Social­demokraterna, att jag inte skulle gå förrän jag fått ett besked: är organisationer som har samröre med PKK terrorister eller inte? Till slut sa de nej.

Amineh Kakabaveh poängterar att PYD inte hade haft möjlighet att utbilda YPG och YPJ, om det inte hade varit för att PKK-­veteraner anlände med ­militära kunskaper och ­etablerade träningsläger i nordöstra Syrien. De gick i bräschen för att skapa de styrkor som sedan kunde bli västvärldens allierade mark­styrkor mot IS.

Enligt Socialdemokraternas internationella sekreterare Johan Hassel har det av flera skäl varit viktigt att få till ett utökat samarbete med det ­syrienkurdiska självstyret. Dels har en nära dialog med Sverige redan funnits i flera år, som inneburit politiskt och ekonomiskt stöd till själv­styret. Dels utgör IS nätverk ännu en hotbild, och det är viktigt att säkra att demokratiarbetet fortgår på plats.

– Och vi har också bestämt att fördjupa samarbetet med PYD. Vi ser att de är en väldigt viktig del av självstyret och på det sättet är det naturligt att ha en relation till dem, säger Johan Hassel.

Överenskommelsens mest uppseendeväckande ståndpunkt är följande mening: 

”Att frihetskämpar som slagits eller sympatiserar med YPG/YPJ eller PYD klassas av vissa säkerhets­aktörer som terrorister är oacceptabelt.” 

Det är dels att tolka som en känga mot Turkiet. Men de kurder som blivit stämplade av ­svenska myndigheter kan lika gärna känna att meningen handlar om Sverige. 

Demokratin urholkas

Johan Hassel säger att han är väl medveten om diskussionen i den svensk-kurdiska diasporan.

– Jag vet att det finns en misstanke eller oro om att människor också terrorstämplas på en icke saklig grund. Och det är ju lika viktigt att någon som är oskyldig betraktas som oskyldig, som att någon som är skyldig ställs till svars. 

Johan Hassel betonar att det är lika viktigt att värna ­oberoende myndigheters integritet. Hur märkligt det än kan se ut, när Sveriges regering och regeringsparti kan knyta band till ett parti, medan myndigheter samtidigt kan sanktionera kurder för att ha band till samma parti. 

En sådan respekt för ­oberoende myndigheter finns dock inte längre kvar i Turkiet, som sett en ständigt mer ­auktoritär utveckling under de senaste åren. I S-överenskommelsen passar man också på att uttrycka stöd för det prokurdiska oppositionspartiet HDP och dess fängslade exledare Selahattin Demirtas.

– Vi ser väldigt oroande på hur demokratin ständigt urholkas i Turkiet och att rättssystemet är helt politiserat, säger Johan Hassel.

Ses som ett ”PKK-manifest”

Så betraktar man dock inte saken hos Migrationsverket. I sitt beslut i Derdiye Küls asyl­process, som påbörjades redan 2015, skriver man att ”den politiska och säkerhetsmässiga situationen i Turkiet har sedan migrationsdomstolens bedömning i den ­ordinarie asylprocessen inte förändrats på ett sådant sätt att den i sig medför att nya skyddsgrundande omständigheter föreligger”. 

Derdiye Kül är en av många kurder som först varit med i det i EU terrorlistade PKK, bara för att sedan ansluta sig till de med västvärlden allierade YPG- och YPJ-styrkorna. Komplexiteten skapar absolut dubbla måttstockar i Sverige. I Turkiets ­rättsväsende drar man dock alla organisationer över en och samma kam. Det har också flera regeringslojala turkiska medier gjort under de senaste dagarna, när man fördömt S-överenskommelsen och kallat den ett ”PKK-manifest”.

Från sitt gömställe någonstans i Sverige hälsar Derdiye Kül att hon kommer behöva fortsätta leva underjordiskt. Att återvända till Turkiet är inget alternativ.

– Om Selahattin Demirtas som är en känd person och som inte gjort något ändå dömts till fängelse, så kommer jag som vanlig person också att hamna där. Och sedan är det ingen som kommer höra av mig igen. •