Men för att avtalet ska träda i kraft måste det godkännas av riksdagen. 

Två partier har redan nu deklarerat att deras ledamöter kommer att rösta nej. Vänsterpartiet och Miljöpartiet. 

För Miljöpartiet är den avgörande frågan att det inte finns inskrivet i avtalet att det är förbjudet med kärnvapen i Sverige. 

– Kärnvapen är ett existentiellt hot mot hela mänskligheten. Om ett kärnvapen skulle avfyras och detonera så skulle det få oöverblickbara konsekvenser. Samtidigt visar sig regeringen ovillig att tydligt stänga dörren för kärnvapen på svensk mark med en lagstiftning och därför blir det ett nej från oss, säger Emma Berginger, försvarspolitisk talesperson för Miljöpartiet. 

Jonsson: ”Avtalet är glasklart” 

De andra nordiska länderna har olika förbud mot kärnvapen i sina DCA-avtal. I det norska avtalet står det uttryckligen att kärnvapen inte lagras eller spridas på norskt territorium. I det danska avtalet finns det en mening om att avtalet inte förändrar Danmarks policy för kärnvapen och i det finska avtalet hänvisas det till finsk lagstiftning som förbjuder kärnvapen. 

Avtalet bygger på att Sverige är ett suveränt land och det respekterar USA.

Regeringens linje är att det inte behövs några särskilda skrivningar om kärnvapen. 

– Avtalet är glasklart i att det bygger på svenskt samtycke. USA måste alltid rapportera innan man tar in försvarsmateriel, när man tar in och hur mycket vapen som ska lagras. Avtalet bygger på att Sverige är ett suveränt land och det respekterar USA, säger försvarsminister Pål Jonson till Dagens ETC. 

Han menar att det gäller oavsett vem som styr Sverige och vem som styr USA. 

– Det är alltid Sverige som har kontroll över svensk territorium. Avtalet är också noga reglerat så.

MP: ”Svajigt från regeringen”

Men Emma Berginger tycker inte att det räcker. 

– Det är svajigt från regeringen i den här frågan. Statsministern öppnade till exempel i en intervju tidigare i veckan för kärnvapen på svensk territorium i krigstid. En lagstiftning är det absolut tydligaste sättet att kommunicera att det inte ska komma in några kärnvapen på svenskt territorium.. Det ska inte bero på om Ulf Kristersson känner att det finns behov av kärnvapen eller inte. Eller om han har fått påtryckningar från någon annan stat. Det ska vara Sveriges riksdag som avgör, säger hon. 

V: ”Skapar en osäkerhet”

Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, säger också att det blir alldeles för otydligt när Sverige undviker att skriva in ett undantag för kärnvapen. 

Det hade varit möjligt att skriva in den svenska kärnvapenpolicyn.

– De andra nordiska ländernas undantag visar att det hade varit möjligt att skriva in den svenska kärnvapenpolicyn och få USA att verifiera den. Men istället så hänvisas vi bara till att det är regeringen och Socialdemokraterna som är överens om vad Sverige tycker. USA har inte gjort något åtagande gentemot Sverige. En ny politisk majoritet i Sverige kan också ändra kärnvapenpolicyn. Det skapar i sig en osäkerhet som våra motståndare och andra aktörer kan uppfatta som att vi inte bidrar till fred och säkerhet, säger han. 

Vänsterpartiet vill också ha tydligare skrivningar i avtalet när det gäller vilken lag amerikanska soldater och amerikansk personal som befinner sig i Sverige ska lyda under. I avtalet, som det ser ut nu, är det amerikansk lag som ska gälla och amerikanska militärdomstolar som ansvarar för rättskipningen. Sverige kan dock i särskilda fall återta rättsskipningen. Vad som kan betraktas som särskilda fall är dock oklart och ska vara upp till regeringen att bestämma. 

–  USA sätter ett väldigt högt pris på att någon annan stat skulle döma deras soldater i olika typer av fall. Det är det som gör oss oroliga. Vi menar att om det finns svenska brottsoffer, oavsett om det är en rattfylla, sexköp, brott mot samtycke eller mord, ska de får en rättssäker prövning i Sverige på sitt eget språk med sina egna lagar. Därför borde man  tydliggöra att svensk lagstiftning ska gälla om det är svenska brottsoffer, säger Håkan Svenneling. 

Konflikt kring dödsstraffet

USA har dödsstraff på sin straffskala, vilket också är ett problem i DCA-avtalet, enligt Håkan Svenneling. Även Stockholms universitets juridiska fakultet reagerar på dödstraffet i sitt remissvar om DCA och skriver att det bör göras en reservation som gör det förbjudet att döma någon till döden på svensk mark eller utlämna någon från Sverige som riskerar att dömas till döden i USA. 

En sådan reservation fanns i det avtal som Sverige hade i sammanslutningen Partnerskap för fred innan vi gick med i Nato. Men regeringen tycker inte att det finns behov av en sådan reservation vare sig i Nato-avtalet eller i DCA. Även här hänvisar regeringen till att DCA-avtalet ska genomföras med Sveriges samtycke och med full respekt för svensk lagstiftning  Att dödsstraffet är förbjudet enligt svensk lagstiftning är väl känt, enligt regeringen. 

Det räcker inte, tycker Håkan Svenneling. 

–  Under Trumps tid som president skedde de första federala avrättningarna på väldigt lång tid. Det kan ske politiska förändringar igen som leder till att dödsstraffet används i USA i större omfattning och det kan bli så att Sverige lämnar ut människor som riskerar att dömas till döden. 

USA gillar inte reservationer

Regeringen skriver i propositionen att ingen medlemsstat har lämnat någon reservation vad gäller dödsstraffet i Nato-avtalet och att det finns en förväntan hos övriga allierade att Sverige ska tillträda aktuella avtal utan reservationer. Samma bedömning görs för DCA-avtalet. 

Pål Jonson vill betona DCA-avtalets betydelse för Sveriges säkerhet. 

– Det är bra att USA är närvarande i vår region. Det bidrar till avskräckning och bidrar också till stabilitet och säkerhet ,säger han. 

Emma Berginger (MP) tycker också att Sverige behöver ett avtal med USA. 

– Men ett sådant avtal måste ju vara klart och tydligt. Och som sagt inte minst stänga dörren för kärnvapen på svensk territorium.

Riksdagen röstar om DCA-avtalet den 18 juni.