Barnflickornas situation uppdagades i april 2022, då en 27-årig kvinna går in på polisstationen på Stampgatan. Hon har pantat burkar för att kunna fylla på sitt kontantkort och hitta dit. Klädd i pyjamas och tofflor berättar hon att hon kommit till Sverige för att arbeta som au pair 25 timmar i veckan. Nu förväntar sig familjen hon bor hos att hon ska arbeta dygnet runt framför linserna på lägenhetens fyra övervakningskameror. Mamman i familjen har tagit hennes pass och säger att barnflickan har en skuld på 29 000 kronor som måste betalas av innan hon får åka hem till Filippinerna. För barnflickan motsvarar skulden mer än en halv årslön. 

Bevakad överallt

Kvinnan på polisstationen är bara en av två barnflickor som jobbade hos familjen. Hennes kollega är 29 år gammal när hon anländer till Sverige i januari 2020. På pappret ska hon jobba som kallskänka i ett av flera caféer som maken i familjen, en omskriven krögare i 50-årsåldern, driver. I själva verket är hon anställd som barnflicka och förväntas jobba 24 timmar om dygnet i parets lägenhet, för en månadslön på 4 500 kronor. Rekryteringen sköttes genom krögarens fru, som målade upp en tillvaro i Sverige där barnflickan skulle behandlas “som en familjemedlem”. I flera meddelanden till filippinska intressenter beklagar hon hur andra svenskar behandlar filippinska au pairer, med dygnslånga arbetsdagar och slavlön. Hon, å andra sidan, är minsann schysst och bottnar i kristna värderingar.

På plats i etagefyran på Avenyn övervakas barnflickans arbetsdagar. Värdparet har satt en gps-spårare på hennes nyckelknippa och följer vad som händer hemma genom övervakningskamerorna. Också i hennes sovrum, som hon delar med familjens barn, finns en kamera.

– Min första natt visste jag inte att det var kameror på mitt rum så jag slängde av mig kläderna och så såg jag, oj en kamera, berättar barnflickan i förhör. 

Några månader senare får familjen ett fjärde barn, varpå barnflickans lediga dagar – en dag varannan vecka – kvittas mot en löneförhöjning till totalt 6 000 kronor i månaden. Det är au pairens jobb att byta blöja och värma välling. Månader efter att hon har slutat ska hon berätta för polisen att hon av vana fortfarande vaknar varannan timme. Hon säger att hon stod ut med de usla arbetsvillkoren, utan en ledig dag på nära två år, för att hon ville skicka pengar till sina föräldrar.

Red alert

När mamman väntar familjens fjärde barn påbörjar hon rekryteringen av en ny barnflicka från Filippinerna. Den första barnflickan involveras för att förklara vad som krävs. Men istället varnar hon sökande från att komma till familjen.

– Jag skickar ut en "red alert" och berättar allt. Det var två tjejer och de tackade nej, säger barnflickan i förhör.

Men barnflickan får aldrig chans att varna 27-åringen, som anländer till Sverige med ett au pair-kontrakt i början av april 2022. Hon flyttar in i sovrummet där hon, enligt barnflickorna, delar säng med sin nya kollega. I förhör vittnar de om att mamman förbjöd dem att prata med varandra på sitt hemspråk. I chattmeddelanden har arbetsgivaren också varnat den nya barnflickan för att diskutera “privata angelägenheter”, som lön, med sin rumskamrat.

Fånge i hemmet

I vad 27-åringen beskriver som en pressad situation skriver hon på ett nytt kontrakt. Där står det att hon blir skyldig familjen 20 000 kronor i straffavgift om hon väljer att lämna sin tjänst innan hon har jobbat för familjen i 1095 dagar. I ett inspelat samtal gör mamman också klart för den nyanlända barnflickan att hon inte kommer att kunna lämna Sverige under de närmaste tre åren, trots att hon tidigare utlovat både semester- och resemöjligheter. 

Snart därefter bestämmer sig 27-åringen för att hon inte kan stanna hos familjen. I sms skriver mamman att barnflickan i så fall är skyldig henne 29 000 kronor: straffavgiften plus kostnader för resor och ett läkarbesök. Först när det är betalt får hon åka hem. Barnflickan vädjar, säger att familjen inte har råd. Till slut säger hon att hon får sälja en bit av sin fars land. 

Efter att det skurit sig mellan mamman och barnflickan får hon, enligt barnflickornas vittnesmål, inte längre lämna hemmet annat än för att hämta barnen. Nästa chans hon får ”rymmer hon”, menar mamman i förhör, när hon tar sig ensam till polisstationen. Hon har då varit i Sverige i nio dagar — hennes kollega har jobbat för familjen i över två år.

Efter en husrannsakan tas även den första barnflickan med till förhör. Hon uttrycker lättnad, och rätten bedömer att hon talar sanning när hon säger att hon aldrig arbetat som kallskänka. Hur kunde hon välja att jobba kvar, undrar polisen.

– Jag tänkte hela tiden, det kommer ta slut, jag intalade mig att det snart skulle vara över, jag skulle bli fri, sa hon i förhör.

”Lycksökerska”

Paret har konsekvent nekat till alla anklagelser om brott. I förhör menar mamman att 27-åringen är en lycksökerska som har blåst henne på pengar. Vad gäller den äldre barnflickan är hon, enligt mamman, en vän till familjen som jobbar i kallskänken på makens restaurang. Ett påstående som rätten anser vara motbevisat. Maken, den omskrivna krögaren, har valt att genomgående hänvisa frågor om barnflickorna till sin fru.

Tingsrätten går dock på barnflickornas linje och dömer mamman för människoexploatering. Straffet: villkorlig dom och 240 timmar samhällstjänst. Mannen kommer lindrigare undan och döms för medhjälp till människoexploatering. Paret ska också betala skadestånd, på totalt 200 000 kronor till den ena barnflickan och 15 000 kronor till den andra.

Båda döms därtill för brott mot utlänningslagen och folkbokföringsbrott, då ingen av makarna har varit skrivna på adressen där familjen och barnflickorna har bott.

– Vår uppfattning är att tingsrättens dom är oriktig, och vi kommer överklaga, säger mannens advokat Fredrik Ungerfält till Dagens ETC.