Frågan om hur det använda, högradioaktiva kärnbränslet ska slutförvaras har utretts och diskuterats i decennier. Idag ger regeringen grönt ljus för slutförvar utanför Forsmark.

– Vår generation ska ta ansvar för vårt kärnavfall. Med dagens beslut blir vi tillsammans med Finland världsledande på det här området. Vi kan inte ha en situation där kärnavfall ligger och väntar i bassänger, säger miljö- och klimatminister Annika Strandhäll på dagens pressträff.

– Med en lösning för utbränt kärnbränsle säkrar vi att kunna använda den befintliga kärnkraften som en del i vår omställning till aty bli världens första fossilfria välfärdsnation. Det är ett viktigt steg för att säkra svensk elförsörjning och säkra svenska jobb.

Beslutet presenterades för riksdagen under förmiddagen – regeringen lämnade officiellt besked vid 16.30. Förvaret gäller bara befintlig eller nu avvecklad svensk kärnkraft.

Regeringen ställer följande villkor:

Anläggningen ska drivas enligt ansökan som SKB lämnar in
Att KBS3-metoden används (beskrivs längre ner)
Varje steg kräver myndighetsgodkännande, så kallad stegvis process
SKB ska hålla årliga möten med kommunerna, myndigheter och miljöorganisatipner

Metoden som kärnkraftsindustrins företag Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) tagit fram fortfarande inte testats under verkliga förhållanden. Experter har ställt sig kritiska till om regeringen verkligen vet vad de säger ja till, något som Dagens ETC kunde berätta under gårdagen.

– Kritiken under processen har varit värdefull, säger Annika Strandhäll.

Med SKB:s metod  KBS-3,, placeras de använda bränslestavarna i gjutjärn som omges av ett fem centimeter tjockt kopparhölje. Kapslarna deponeras sedan 500 meter ner i urberget i Forsmark, i Östhammars kommun. Bland forskarna råder stor oenighet om kopparkapslarnas hållfasthet. Enligt den forskning SKB refererar till kommer kapslarna att hålla en miljon år. Forskare vid KTH, som studerat korrosionen inne i kopparmaterialet och inte bara på ytan, har däremot kommit fram till att kapslarna kan korrodera på så kort tid som 100 år.

– Framtida forskningsresultat måste så klart kunna användas för att göra förvaret så säkert som möjligt. Men ny forskning är ingen förutsättning för att metoden här och nu ska kunna tillåtas, säger Annika Strandhäll.

Johan Swahn på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, säger till Dagens ETC att det är beklagligt och oansvarigt av regeringen att godkänna kärnkraftsindustrins slutförvarslösning.