Miljöpartiets Ulrika Westerlund säger i sitt anförande att det är obegripligt och ovärdigt att Sverige fått en sådan debatt om det förslag som ligger på bordet. Lagförslaget är en kompromiss, enligt Ulrika Westerlund. 

– Miljöpartiet hade gärna velat att vi gick längre. Det här förslaget handlar inte om självbestämmande, vilket många andra länder har. Det är ett kompromissförslag som gör livet lite lättare för transpersoner. Men det är inte i linje med "best practice” internationellt. 

Ulrika Westerlund har också låtit Riksdagens utredningstjänst en undersökning av hur de nya könstillhörighetslagarna i de övriga nordiska länderna har slagit sedan de infördes där. 

– De skriver att inga underlag har påträffats som visar att lagen skulle missbrukas. 

Vänsterpartiet representeras i debatten av riksdagsledamot Karin Rågsjö (V). Hon inleder sitt anförande med att redogöra för den historiska processen och beredningen sedan ärendets start för flera år – och regeringar – sedan. Detta för att bemöta vad hon menar är vanliga myter om lagen som snurrar i media och i debatten. Förslaget är en kompromiss men ändå ett viktigt steg framåt för transpersoner, säger Rågsjö..

– Både KD och SD har nu visat en väldig fabless för kvinnor och kvinnorörelsen. Det är väl bra. Är det då verkligen den här frågan som är den stora frågan? Nej, det är en icke-fråga som jag har sett det.

Det som kom upp i den stora remissrundan är redan omhändertaget i lagförslaget, säger Karin Rågsjö (V).

– Jag tror att man ska lyssna på de som vet, istället för det som åker runt i luften.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S) menar att socialutskottet nu realiserar det som sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) först tänkte lägga fram som proposition innan regeringen svängde.

– Det var bara ett år sedan KD sa att könstillhörighetslagen behövde förändras och moderniseras. Vad har förändrats för Kristdemokraterna sedan dess?

I en fråga till Kristdemokraterna säger Daniel Vencu Velasquez Castro (S) att han tvivlar på kristdemokraternas till synes nyfunna engagemang för hbtqi-personer.

– Kristdemokraternas engagemang för människors lika värde, oavsett hur man identiferar sig, med sexuell läggning, whatever. Här är det människovärdet som är främst. Vi kan prata om tidigare debatter men jag tycker inte att det hör hemma här idag, säger Liza-Maria Norlin (KD).

Kristdemokraternas Liza-Maria Norlin (KD) anser att ärendet är illa berett i Socialutskottet och att förslaget som det ligger kan skada transpersoner snarare än underlätta och hjälpa den utsatta minoriteten. Lagförslaget saknar även demokratisk förankring, säger Liza-Maria Norlin, trots att en majoritet i riksdagen står bakom det.

Kristdemokraterna yrkar på återförvisande och att ärendet inte ska gå till beslut.

– Vi arbetar för en bättre och mer jämlik vård för personer som lider av könsdysfori, säger Liza-Maria Norlin.

Liza-Maria Norlin (KD) vill tillämpa en ”försiktighetsprincip” och säger att hon lyssnar till oro som finns hos de som befinner sig och jobbar ”nära personer med könsdysfori”. 

Hon delar inte Socialdemokraternas beskrivning om att Kristdemokraterna är helt emot lagen eller att man skulle skrämmas med överdrivna beskrivningar av konsekvenser.

– Att inse komplexiteten, det är att vara omsorgsfull.

Norlin (KD) är kritisk till att en majoritet i riksdagens socialutskottet är emot ytterligare ett remissförfarande på tre månader.

– Varför så bråttom att man inte kan ge det tre månader till? Låt oss lyssna in innan vi fattar beslut.

Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna hoppas på att få med sig kritiska ledamöter i andra partier.

– Ni får nu en chans att göra om och göra rätt, säger Carita Boulwén (SD) och fortsätter: Vi sverigedemokrater anser att detta är ett rent förkastligt förslag, som inte borde lagts fram från början.

Carita Boulwén citerar även Agnes Wold,  professor i klinisk bakteriologi, som varit ute och debatterat mot lagen, om könsdysfori bland barn.

Men det är inte troligt att den konservativa motståndsvädjan leder någonvart. Lagen om könstillhörighet har beretts under en lång tid och har idag stöd av en majoritet i riksdagen. 

I riksdagen börjar debatten klockan nio. Den första talaren är Yasmine Bladelius (S). Efter ha presenterat Socialdemokraternas linje, som vilar på att lagen är ett välförberett och genomarbetat förslag och att andra länder har ännu mer liberal lagstiftning utan att det skapat problem, tar Sverigedemokraterna tre repliker. 

Mikael Eskilandersson (SD) kallar beredningen och ”att skriva lag i utskotten” för ett demokratiskt problem, eftersom inte alla riksdagsledamöter då får möjlighet att tycka till om beredningen.

– Man förstör en av de tänkta demokratiska processerna.

Bladelius (S) svarar att även hon hellre hade sett att lagen lades fram som en regerinsproposition, men att det uppenbarligen inte är möjligt när regeringen är splittrad.

Alexander Christiansson (SD) läser upp en lista på instanser som under remissförfarandet lagt fram kritik mot lagen, och säger att Socialdemokraterna står för en ”postmodern relativistisk syn som jag absolut inte delar” om vem som är en kvinna och inte. 

Michael Rubbestad (SD) tycker att det är för tidigt att dra slutsatser från hur det har gått i andra länder som har ännu friare lagstiftning på samma område.

– Hur det ser ut i kvinnors omklädningsrum, det förs ingen statistik och vi vet inte hur det ser ut.

Carita Boulwén (SD) kallar lagen och beredningen för ”Pandoras ask”. 

– Vi verkar få en helt verklighetsfrämmande bild av vad kön är, säger Carita Boulwén och fortsätter: 

– Det finns bara två kön. Kvinna eller man. Man föds till flicka eller pojke.

Sverigedemokraterna kräver att transvården ska utredas av en oberoende granskning, och Boulwén ställer i riksdagen en öppen fråga om det kan finnas ett samband mellan ökad psykisk ohälsa bland unga, normbrytande politik och att fler skulle känna sig pressade in i nya könsroller.

Moderaterna företräds av riksdagsledamot Johan Hultberg (M), som menar att lagen är balanserad.

– Den stora majoriteten kommer inte märka att lagen förändras. Men för en liten grupp transpersoner blir det en stor och viktig skillnad. Det borde alla kunna ställa sig bakom, säger Johan Hultberg.

Hultbergs anförande replikeras av samtliga närvarande högerledamöter i socialutskottet. Leonid Yurkovskiy (SD) gör i sin replik till rösten för att citera, och härma, partiledare Jimmie Åkesson.

Han säger även att det finns personer som ”identifierar sig som djur” och att andra ser sig som överviktiga när de egentligen är undernärda, som kritik mot individuell identifiering.

Johan Hultberg (M) är upprörd efter Yurkovskiuys replik, och säger att SD:s nonchalans och raljans säger mycket i sig.

– Vi i den här kammaren måste ta de här människornas livssituation på större allvar än så. Det är motbjudande.

Alexander Christiansson (SD) kallar könsdysfori för en ”social smitta”, och säger att han är övertygad om att problemen bara kommer öka. Johan Hultberg (M) svarar att beskrivningen påminner om hur vissa pratade negativt om homosexuella förr i tiden.

Tjugo bänkade på åhörarläktaren

På riksdagens åhörarläktare sitter Elias Fjellander, förbundsordförande för RFSL Ungdom.

– SD sprider desinformation om transpersoner och den könsbekräftande vården. De säger att könsbekräftande vård inte är effektiv behandling för könsdysfori, trots att all forskning säger att könsbekräftande vård är den enda effektiva behandlingen mot könsdysfori. 

Det är oansvarigt och förkastligt, säger Elias Fjellander.

– Dessutom rör lagförslaget inte någon del av vården, förutom att ta bort Socialstyrelsens rättsliga råds tillståndsprövning för underlivskirurgi, alltså att låta vårdpersonalen inom den högspecialiserade vårdteamen bedöma om patienten är i behov av det. Carita Boulwén, SD, säger att hennes parti vill korta köerna till transvården. Men samtidigt vill de förbjuda all transvård för personer under 25 år och ersätta det med medikaliserade omvändelseförsök.

Texten uppdateras.