Talibanerna styr Afghanistan med ett allt hårdare grepp och kvinnors frihet begränsas allt mer. Samtidigt fortsätter Sverige att ge asylsökande afghaner avslag, och statistiken visar att vi är hårdast i Europa. En av dem som nyligen fått avslag är Julia.
– Om jag utvisas kommer de antingen döda mig eller först straffa mig och sedan tvinga mig att gifta mig.
Situationen i Afghanistan är fortsatt svår. Sjukvården kollapsar, flyktingorgan varnar för svält och humanitär katastrof. Samtidigt fortsätter talibanernas grepp att hårdna. Nyligen rapporterade Al Jazeera att bombningarna i landets huvudstad ökar. Majoriteten av de dödliga attackerna är riktade mot gruppen hazarer.
När talibanerna tog makten i augusti för snart ett år sedan, var det med löften om att den hårda styrningen från 90-talet inte skulle upprepas. Kvinnor skulle ha rätt att utbilda sig och arbeta, och behålla sina sociala rättigheter. ”Det kommer inte utövas något våld mot kvinnor” lovade talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid inför världspressens reportrar.
Krav på burka
Men kort efter maktövertagandet kom de första rapporterna om att den frihet kvinnor vunnit i landet de senaste decennierna började tas ifrån dem. De hindrades tillträde till universitet och marknader, skolor för flickor över 12 år stängdes, kvinnor har hindrats resa mer än sju mil utan en manlig följeslagare och de har sparkats från statliga anställningar. Idag är kvinnors frihet och möjligheter kraftigt begränsade. FN:s kommisionär Michelle Bachelet beskriver det som en oerhört mörk tid.
– Låt mig vara tydlig: vad vi bevittnar i dag i Afghanistan är ett institutionaliserat, systematiskt förtryck av kvinnor, säger hon.
I början av maj i år kom nästa hårda begränsning av kvinnor: nya regler kräver att kvinnor bär heltäckande burka i offentliga miljöer. Om reglerna bryts kan manliga släktingar straffas. Kravet har mött protester, som besvarats av talibanerna med våld enligt Human Rights Watch. Samtidigt vittnar kvinnorättsaktivister i landet om att många som går ut med bara sjal, till skillnad från burka, hotas med konsekvenser som piskning.
Sverige hårdast i Europa
Trots det har Migrationsverket återupptagit handläggningen av asylärenden som gäller afghanska medborgare. I nästan alla de EU-länder som fattade beslut i asylärenden för afghanska medborgare under våren i år beviljades mellan 90 och 100 procent av ansökningarna, bara Frankrike och Sverige hade lägre siffror enligt statistikdatabasen Eurostat. Sverige låg lägst med 60 procent bifall, efter Frankrikes 64 procent.
I Sverige går Julia i skolan. Hon är en av de afghanska medborgare i Sverige som under våren fått besked om avslag och utvisning. Julia var 22 år när hon lämnade Afghanistan. Hon drömmer om att bli läkare och hjälpa andra.
– När jag kom hit fick jag för första gången i mitt liv känna att jag också är en människa, och att jag har rätt att leva, säger hon.
– Jag kan välja själv vad jag vill göra. Jag kan utbilda mig, arbeta och både bidra och delta i samhället. Jag vill stanna här, jag har drömmar i mitt hjärta.
Flydde från tvångsäktenskap
Julia flydde från sitt hemland efter att hennes pappa dödats och hon skulle tvingas in i ett äktenskap av andra manliga släktingar. Hennes mamma sa att hon måste fly, hon kunde inte leva i Afghanistan längre. Julia beskriver under intervjun detaljerat hur hon utsatts för övergrepp och våld, men hon är rädd för vad ska hända om detaljerna kommer ut.
– Jag vill dela min berättelse, men jag är väldigt rädd för dem. Om de hittar mig eller om jag utvisas kommer de antingen döda mig eller först straffa mig och sedan tvinga mig att gifta mig med den mycket äldre mannen. Jag kommer inte få vara med någon jag älskar eller ha frihet att leva mitt liv. Jag kommer förväntas ge honom barn och hålla mig till hemmet.
I beslutet från Migrationsverket konstaterar myndigheten att Julia berättat sammanhängande och delvis detaljerat, men inte tillräckligt detaljerat och hon anses inte heller kunna styrka sin identitet. Däremot räcker hennes berättelse för att Migrationsverket ska kunna konstatera att hon har ett manligt nätverk i landet. De två männen hon berättat om enligt handlingarna från Migrationsverket är släktingen som kräver att hon gifter sig och släktingen hon ska gifta sig med.
Migrationsverket skriver också att utvecklingen i Afghanistan under talibanernas styre inte varit sådan att Julia riskerar förföljelse för att hon är hazar. Hennes anpassning till det svenska samhället är inte heller ett hinder, hon anses inte ha en ”övertygelse eller en egenskap som är så grundläggande för sin identitet eller samvete att hon inte kan förväntas avstå från det i hemlandet”. Istället, skriver de, kan hon ”anpassa sitt levnadssätt till landets kulturella seder och bruk”.
Inga hinder att utvisa
Liksom i ett stort antal ärenden som Dagens ETC tagit del av, skriver Migrationsverket att läget i Afghanistan ”förbättrats något” efter att talibanerna tagit makten. Varken den allmänna situationen i landet eller det faktum att någon är en ogift kvinna kan inte anses vara grund för skyddsbehov.
– Det har inte blivit bättre. Min åsikt är att alla tjejer har rätt att själva bestämma hur de vill leva, och de har rätt att inte bli förtryckta. I Afghanistan är det inte möjligt, tjejer har inga rättigheter, säger Julia.
Även om Migrationsverkets senaste rättsliga ställningstagande identifierar fler riskgrupper, konstaterar att myndigheterna i landet inte kan erbjuda skydd och att internflykt inte är ett alternativ, landar Migrationsverket i att det fortfarande är möjligt att avvisa personer till Afghanistan. Situationen är inte så allvarlig att den innebär ett hot mot alla som vistas i landet.
– I juridisk mening finns inget generellt praktiskt verkställighetshinder till Afghanistan, säger Pierre Karatzian, presskommunikatör på Migrationsverket.
Han förklarar också att det är individen själv som i första hand ska ordna sin resa och återvända efter ett avslag, och att det i dagsläget är möjligt att boka flyg till Kabul. Samtidigt är de flyg Migrationsverket själva bokat pausade.
På frågan om ogifta kvinnor över 18 år kan utvisas ensamma eller om det krävs ett manligt nätverk, blir svaret att det måste utredas i varje ärende.
– Vilken betydelse ett nätverk får för bedömningen om personen är i behov av internationellt skydd beror på omständigheter i det enskilda ärendet. Alla omständigheter som medför att den som söker skydd kan hamna i en utsatt situation ska tas i beaktande i den framåtsyftande bedömning som görs, säger Pierre Kartazian.