Böcker om judisk historia som täcks över i ett skyltfönster på Malmö stadsarkiv.
Skolor som har slutat bjuda in Förintelseöverlevare på besök, för att de behandlas respektlöst av eleverna.
Det är några av de vittnesmål vi har kunnat läsa i medierna den senaste veckan, i samband med den stora konferensen Forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism som precis har avslutats i Malmö.
Förintelsemuseum ska öppna
En konferens kan inte ensam få bukt med de hatbrott och antisemitiska trakasserier som plågar Malmö och Sverige, men den kan vara en bidragande faktor för att ge kraft att hjälpa till att vända trenden. Det tror åtminstone Fredrik Sieradzki, informationsansvarig på Judiska församlingen i Malmö.
– På kort sikt betyder ett sånt här forum att man uppmärksammar behovet av att göra något åt problemen med antisemitism. Förhoppningsvis kan det ge Malmö lite råg i ryggen, säger han.
– Malmö stad har, med all rätt, fått mycket kritik tidigare för att man inte har agerat mot problemen. Men nu, sen två år tillbaka så händer saker och vi har ett samverkansavtal. Men där måste ju staten vara med och ta ansvar och finansiering, man kan inte lägga allt i knäet på kommunen. Det måste finnas ett nationellt tänk i de här frågorna, och den här konferensen kanske kan hjälpa till med det.
– Men det är många fina ord, nu krävs lagstiftning och konkreta saker, och att man satsar mer pengar, fortsätter han.
Fredrik Sieradzki ord upprepades nästan ordagrant när statsminister Stefan Löfven höll sitt avslutande tal på Malmöforumet på onsdagskvällen.
– Antisemitismen varken började eller slutade med Förintelsen, sade Löfven, och presenterade regeringens åtaganden för framtiden.
Bland annat ska ett Förintelsemuseum etableras i Stockholm, som planeras öppna i juli 2022, och Sverige ska donera 5,5 miljoner kronor till organisationen Auschwitz-Birkenau Foundation, som arbetar med att bevara minnet av koncentrationslägren.
Utöver det talade Löfven om att omvandla löften till konkreta handlingar och hur viktigt det är att arbetet mot antisemitismen fortsätter i politiken, i klassrummen och i civilsamhället.
– Kampen för mänsklig värdighet får aldrig sluta vid fina ord. Det måste översättas till praktisk handling.
Fredrik Sieradzki är nöjd med statsministers tal.
– Jag tycker de här åtagandena var konkreta och bra, och Sverige står sig bra jämfört med många andra europeiska länder. Det är ett gott tecken, och det syns att Stefan Löfven har ett djupt personligt engagemang i frågan, säger han.
De alarmerande rapporterna från Malmö den senaste tiden är allvarliga, menar Fredrik Sieradzki, som dock vill nyanserade vissa av rubrikerna i media. Inte minst nyheten om hur Malmö stadsarkiv täckte över böcker om judisk historia i sitt skyltfönster för att slippa skadegörelse.
– Den historien kan vi döda direkt. Det var en anställd som gjorde det på eget bevåg, absolut inget som var sanktionerat från ledningen eller någon annan. Stadsarkivet gör ett bra jobb för att sprida information om det judiska. Jag tycker lite synd om dem för den här historien, säger han.
”Varje flytt är en förlust”
Men flera av de andra historierna har varit viktiga att lyfta fram, inte minst när det handlar om barn som trakasseras med antisemitiska motiv i skolan.
– Det är en förlust för Malmö om en enda familj flyttar till Israel. Det är väldigt allvarligt och man borde ha agerat mycket snabbare och tydligare. Jag tror en stor del av problemet är att lärare och skolledare inte förstår antisemitism ordentligt, och att de inte förstår att det här är något som man måste ta tag i. Det är ett misslyckande.
De senaste två åren har arbetet mot antisemitism intensifierats från kommunens sida. Bland annat har Judiska församlingen fått pengar för att inrätta ett kunskapscenter som ska öppnas senare i höst och ligga inflikat i Malmös synagoga, där Fredrik Sieradzki är verksamhetschef.
Ett fokusområde som det ska satsas mer på framåt är att rikta sig till vuxna.
– Det blir en jäkla utmaning. Hur når vi ut till barnens föräldrar? Vi måste visa judisk kultur i Malmö, inte vara osynliga, göra det judiska mer tillgängligt.
– En del judar kan tycka att det här kommer lite sent, att vi skulle gjort de här satsningarna för tio år sedan. Det kan jag hålla med om, men man kan inte gråta över spilld mjölk utan bara titta framåt. Men det är bråttom att ta tag i det här nu, säger Fredrik Sieradzki, som försöker se hoppfullt på framtiden.
– Det finns en hoppfullhet att det här kan leda till något. Men antisemitismen är ett gift som är väldigt svårt att bekämpa. Jag hoppas vi lyckas stoppa det, så att vi kan ha ett levande judiskt liv i Malmö och att judar ska kunna känna sig trygga. Det är viktigt för hela Sverige. Antisemitism är inte en judisk fråga, det är en samhällelig fråga. Det måste vara civilsamhällets och alla medborgares ansvar att vara med i det här arbetet.
