– Det har hänt för många saker på senaste tiden som gör att judiska föräldrar inte känner sig trygga att ha sina barn i skolorna. Våra barn ska inte behöva leva i en värld där de ska behöva skämmas för vilka de är, men det går inte att ha en verksamhet om folk är rädda, sade Carinne Sjöberg till SVT efter att beslutet blivit känt.

Att antisemitismen i Europa tilltagit de senaste åren står klart. Sommaren 2014 utbröt till exempel flera antisemitiska demonstrationer i stora städer och jihadistiska mord på judar har skett i Köpenhamn, Paris och Bryssel. Hur det ser ut i Sverige är aningen grumligare. Ny statistik från Brottsförebyggande rådet kommer tidigast i höst.

Ökning på sju år

De senaste siffrorna visar dock en tydlig ökning, från 159 anmälningar år 2008 till 277 stycken år 2015.

I relation till alla anmälda hatbrott är andelen låg – fyra procent. "Främlingsfientliga" brott är den största gruppen och står för nästan 70 procent av 2015 års 7 000 polisanmälda hatbrott. 

Fyra procent är också en siffra som rimmar väl med de undersökningar som visar att ungefär så många i befolkningen omfamnar antisemitiska attityder. Vilket i sin tur är lite i en europeisk kontext. I till exempel Ungern och Frankrike återfinns antisemitiska föreställningar hos 41 respektive 37 procent av befolkningen.

Samtidigt är den självupplevda otryggheten i gruppen – som består av ungefär 15 000 personer – betydligt högre. Ungefär 60 procent av de svenska judarna anser att antisemitism är ett stort eller ganska stort problem.

"Trakasserier inte nytt"

– Trakasserier som de i Umeå är inte något nytt för oss, säger Fredrik Sieradzki vid judiska informationscentret i Malmö till Dagens ETC.

– Man hör det på stan, hur folk pratar om judar, man blir förolämpad, det kan vara från klasskamrater. Det är mycket som inte anmäls och allt det här påverkar såklart hur judar upplever sin situation. Jag vet att många judiska ungdomar riskminimerar, stoppar sin Davidsstjärna under tröjan, pratar inte om sin religion. Man utövar självcensur för att inte råka illa ut, säger han.

Läget i Malmö skiljer sig något från övriga Sverige. För om det är nynazister som skrämt Umeås judar till tystnad är det istället personer med bakgrund i muslimska länder som står för hatet i Malmö.

– Det är inget vi sticker under stol med. I Malmö är det en minoritet som ger sig på en annan. Samtidigt vill vi inte tycka synd om oss själva eller fokusera på att peka ut grupper, utan hellre prata om hur man löser det. Vi jobbar också med ett muslimskt nätverk och med imamen Salahuddin Barakat för att tillsammans hitta sätt att stävja hatet, säger Fredrik Sieradzki.

Även om Fredrik Sieradzki låter beslutsam andas hans svar ingen större optimism. För 20 år sedan hade Malmöförsamlingen nästan 1 000 medlemmar. Nu är det runt 450 kvar. Många har lämnat Malmö. Särskilt de unga. 

Pågått i tusentals år

Antisemitismen är djupt rotad i Europa, och har varit närvarande i omkring 2 000 år. Den är på gränsen till "kulturellt nedärvt", vilket Ingrid Lomfors, överintendent vid Forum för levande historia, påminner om.

– Det är en särskild form av rasism som tagit sig olika uttryck och varit olika stark genom historien. Den kan kläs i religiösa och kulturella termer, men också i rasbiologiska och politiska ordval. På så sätt finns antisemitismen latent i våra samhällen, ibland också på ett omedvetet sätt. Därför är det så viktigt att vi förstår antisemitismens långa och djupa rötter, säger hon.

Hur utsatt gruppen varit historiskt kan anas via matematik. I Constantine's Sword skriver före detta prästen James Carroll att antalet judar idag – baserat på att de utgjorde tio procent av det romerska imperiets befolkning – borde vara ungefär 200 miljoner. Dagens globala population uppskattas till 13 miljoner.

”Fullständigt irrationell”

2015, i samband med manifestationer till minne av 1938 års novemberprogromer i Tyskland, den så kallade Kristallnatten, avstod både Umeå mot nazism och Uppsalabor mot rasism, bägge med arrangörer med hjärtat till vänster, att bjuda in judiska talare. 

– Den antirasistiska rörelsen måste bli bättre på att bjuda in de judiska föreningarna, visa att samhället står upp mot antisemitism, säger Ingrid Lomfors.

Att en liten judisk församling i Umeå väljer att lägga ned sin verksamhet är enligt henne dessutom inte bara ett problem för de direkt berörda. 

– Ibland diskuteras jämförelsen mellan rasism och antisemitism, det sägs att det inte handlar om samma sak. Men antisemitismen är otroligt gammal och seglivad och finns i så många olika miljöer. Den är också fullständigt irrationell, vilket vi såg i Förintelsen, och därför extremt farlig. Och även om den börjar med judar så slutar den aldrig där. Den drabbar alltid alla andra till slut.

Anställt rabbin för dialog

• Judiska församlingen i Malmö har nyligen anställt en dialoginriktad rabbin och tagit initiativ till Minnenas arv, ett utbildningsprogram för lärare kring antisemitism och rasism.

• Svenska kommittén mot antisemitism har två år i rad anordnat en konferens om antijudiska strömningar i Sverige och Europa. Syftet med konferensen är att stärka kunskapen om den nutida antisemitismens olika former och politiska sammanhang och förbättra möjligheterna att förebygga och motverka fördomar, hat och våld mot judar.

• Siffrorna i artikeln om antisemitiska attityder i Europa kommer från rapporten Perceptions of Antisemitism among Jews in Contemporary Europe, av professor emiritus Lars Dencik vid Roskilde universitet.

Få hatbrott klaras upp

• Av samtliga polisanmälningar med identifierat hatbrottsmotiv som anmäldes 2014 och som handlades till och med den 30 april 2016 personuppklarades fyra procent. Med personuppklaring menas att en person kunde bindas till brottet via åtalsbeslut, meddelat strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.

• Nästan hälften (49 procent) av anmälningarna lades ned efter utredning medan något färre (46 procent) direktavskrevs, det vill säga lades ned utan att en utredning hade inletts.

Källa: Brottsförebyggande rådet