– Jag tilldelades könet kvinna när jag föddes men har aldrig känt mig som det, förklarar Jos Rossling.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Till slut var det internet som fick hen att förstå. Det var inget som var fel, hen var bara ickebinär. Jos Rossling kom ut år 2013, men hade försökt innan.
– Det viftades bort. Sedan när jag väl kom ut var det en jobbig period. Jag hade långa samtal med min familj om vad jag kände och hur jag tänkte om mig själv.
Jos Rossling väljer sina umgängen aktivt och noga i dag där hen inte behöver riskera att könsidentitet exotifieras.
– Det blir som en liten bubbla i samhället, säger hen.
Påverkar vardagen
Jos Rossling är trött på att alltid behöva förklara sig. Både för arbetsgivare och nya bekantskaper. Hen har på grund av att ha varit högpresterande i flera år varit sjukskriven för utmattning, men i samband med det har läkarna ställt irrelevanta frågor. Jos Rossling har även tagit studieupphåll från mastern i sexologi i Malmö. Utbildningen, sin karaktär till trots, är otroligt normativ, säger hen.
– Det finns inte fler än två beskrivningar av kön i den litteratur vi läser, vilket ju blir väldigt skevt. Det är inte så min och mina vänners värld ser ut.
Jos Rossling är själv trygg och stabil i sig själv. Det är dock fortfarande tröttsamt att möta människor som problematiserar hens könsidentitet, säger hen.
– Det är som att min identitet har blivit ett slags aktivism, och jag orkar inte. Ibland vill en bara gå till ett jobb och göra det en ska, och gärna bli sedd för den en är.
Svårigheter inom transvården
Antalet personer som får diagnosen könsdysfori ökar. Köerna inom transvården är långa, delvis för att fler söker hjälp. Maja Österlund och Peter Salmi på Socialstyrelsen forskar om det ökade antalet personer med könsdysfori.
Resultatet från den första rapporten är dock mer av ett konstaterande baserat på statistik.
– Vi vet inte exakt varför. Men samhället påverkar med stor sannolikhet detta. Värderingar förändras och fler personer vågar träda fram nu än förut när det gradvis blir mindre stigmatiserat, säger Maja Österlund.
Jos Rossling gjorde sin utredning via könsidentitetsteamet i Stockholm. Köerna var kortast där och hen fick vänta ett halvår. Mastektomin och övriga behandlingar gjorde hen privat.
– Det bekostade jag själv, säger Jos Rossling.
Hen menar att transvården generellt har stora problem. Att skaffa sig kunskap och utbildning om transsexualism är allas ansvar, menar Jos Rossling. Inte minst inom vården.
– Cecilia Dhejne på Karolinska leder forskningsprojekt om det här. Hon har gjort mycket för att den ickebinära transvården ska förbättrats genom att visa sina kollegor att det inte är något farligt att behandla ickebinära transpersoner med könsbekräftande insatser, säger hen.
Makt att påverka
Samtidigt som gruppen fortsatt lider av psykisk ohälsa börjar något ändras. Sociala medier har gett transpersoner makt att utmana negativa mediebilder.
– Vi kan skriva vår egen historia nu, säger Jos Rossling.
Maja Österlund på Socialstyrelsen tror att positiva och mångfacetterade bilder är viktiga. Jos Rossling menar att många stigman grundar sig i maktstrukturer och oförståelse. Olika personer har olika positioner.
– Jag är vit och kommer från en svensk arbetar- och medelklassbakgrund, men är också ickebinär transsexuell. Det stänger och öppnar olika dörrar.
Jos Rossling menar att alla ska ta sitt ansvar och se till sin egen ställning i samhället, och vilken makt man utifrån det har att inkludera, exkludera, inkluderas och exkluderas.
– Det sägs att alla är välkomna överallt i Sverige. Men alla är inte överallt. Vad är det som saknas i kommunikationen? Jag är trött på att allt från simhallar till barnavårdscentraler inte lyssnar på konstruktiv kritik från mig och mina vänner och erkänner sin okunskap kring normkritiskt tänkande.
Könsdysfori
- I begreppet könsdysfori inkluderas både binära och ickebinära personer som känner att de har en annan könstillhörighet än den de tilldelats.
- År 2005 fick cirka 1 av 100 000 personer diagnosen för första gången, år 2015 var det ungefär 8 av 100 000.
- Samhällets stegvis ökade acceptans kan vara en bidragande faktor till ökningen.
- Bemötande både inom vården och samhället kritiseras av personer med erfarenhet av könsdysfori.
- Fördel med långa utredningar: personen tänker noga igenom förändringen som komma skall.
- Nackdelar med långa utredningar: personens psykiska hälsa kan påverkas negativt av att bli ifrågasatt och vänta på att bli sig själv.
- Totalt sett är könsdysfori lika vanligt bland personer födda som män som kvinnor.
- I gruppen 0-17 år och 18-29 är könsdysfori vanligare bland de som vid födseln tilldelats könet kvinna.
- Personer som vid födseln tilldelats det juridiska könet man kommer därmed ut senare.
Lista på vardagssvårigheter
- Att inte bli sedd som sig själv.
- Det leder till psykisk ohälsa, som kan undvikas om kunskapen ökar.
- Gå på badhus och offentliga toaletter.
- Sociala sammanhang där någon exotifieras på grund av könsidentitet.
- Att människors kunskaper är låg.
- Brist på representation i samhället och media.
- Generellt en negativ eller skev mediebild.
- Långa väntetider för att få hjälp.
- Bristen på medmänniskors förståelse för att problemet inte är att vara trans, utan att problemet är att de tycker att det är ett problem.
Ickebinära personer
- Personen identifierar sig bortom tvåkönsnormen.
- Ickebinära kan både identifiera sig som könsneutrala, eller som ett tredje kön.
- De vill ofta bli bemötta med pronomen som ”den” eller ”hen”, och inte könas till ”hon” eller ”han”.
