Jordens ursprung – småsten och kosmiskt damm

Det var i fjol som forskare från Sverige och Danmark föreslog i en studie i den vetenskapliga tidskriften Science Advances att vår planet bildades av småstenar som under miljontals år sögs ihop till en himlakropp. Enligt den här ”småstensteorin”, som den har kommit att kallas i forskarvärlden, var vår värld i begynnelsen en bebisplanet bestående av is och kol. När den växt till cirka en procent av sin nuvarande massa blev atmosfären tillräckligt varm för att isen skulle förångas och organiska molekyler med kol förstöras. Då började jorden dra till sig millimeterstora småstenar från olika delar av solsystemet, ända tills dessa tog slut. Med den här banbrytande förklaringen till jordens uppkomst kunde forskare visa att vår planet kom till mycket snabbare än vad man tidigare trodde.

– Vår modell visar att jorden bildades under fem miljoner år. Sedan tog småstenarna slut. Fem miljoner år låter kanske inte som ett blixtsnabbt förlopp, men det är ju betydligt kortare tid än de 30 till 100 miljoner år som forskarvärlden tidigare räknat med, sa astronomiprofessor Anders Johansen, som är knuten till Lunds universitet och Köpenhamns universitet, i ett pressmeddelande förra året.

Kunde ha blivit superjord

Nu har ett forskarlag från Lund, Köpenhamn och Zhejiang i Kina publicerat en ny studie som kastar nytt ljus på rymddamm och dess roll i jordens tillblivelse, samtidigt som den stärker den tidigare ”småstensteorin”.

– Genom avancerade datorsimuleringar kan vi slå fast att jorden bildats av en kombination av småsten och damm från supernovaexplosioner i yttre solsystemet, samt damm från inre solsystemet som innehöll mycket mindre stoft från supernovor, säger lundaprofessorn Anders Johansen i ett pressmeddelande.

Astronomerna drar slut­satsen att planeten Jupiter inte har stoppat lika mycket damm från supernovor, det vill säga exploderande stjärnor, som forskarvärlden tidigare har trott.

– Trots sin storlek kan inte bjässeplaneten ha blockerat alla dammpartiklar från yttre solsystemet. En ansenlig mängd har tagit sig vidare och bidragit till jordens bildande, säger Michiel Lambrechts, astronomiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelanden.

Samtidigt har Jupiter ändå varit avgörande för livet på jorden. Forskarna tror att utan den planeten hade jorden med största sannolikhet utvecklats till en så kallad superjord med betydligt större massa och en atmosfär av väte och helium, där inget kan leva.

De nya rönen om jordens tillkomst kan hjälpa oss att förstå hur mycket vatten och kol – eller, med andra ord, förutsättningarna för livets ursprung – en planet föds med.

– Genom att lära oss mer om de här komplexa processerna får vi en ökad förståelse för hur det går till när beboeliga planeter bildas även kring andra stjärnor i universum, platser som potentiellt kan bära på liv, säger Anders Johansen.