Men samtidigt har det sluppit att stå till svars när kritiken rasat mot regeringen, exempelvis när den kritiserats för sina stenhårda sparkrav på Försäkringskassan som drabbat personer med sjukpenning.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Har Jonas Sjöstedt fått det goda, men inte det onda av samarbetet?

– Vi hade hellre suttit i regeringen och tagit ansvar för hela budgeten, svarar Jonas Sjöstedt och fortsätter:

– Vi har pressat igenom så mycket jämlikhetspolitik vi har kunnat och försökt göra saker när det gäller ersättningsnivåer och stupstocken i sjukförsäkringen. Sen har regeringen använt det andra verktyget, regleringsbrevet, för att genomföra nedskärningar i Försäkringskassan. Där har vi varit helt oeniga.

Det ni får igenom skulle även en gammaldags socialliberal vilja få igenom. Det är svårt att kalla detta för en offensiv politik. För mig är socialistisk reformism att man bit för bit tar tillbaka makt åt dem som är maktlösa. Det går inte riktigt med den här metoden.

– Det finns reformer som går åt det hållet, till exempel återinförd avdragsrätt för fackförbundsavgiften. Det viktigaste med den reformen är kanske inte att den ger fler råd att vara med i facket och att låginkomsttagare vinner på det, det viktigaste är att fackföreningarna kommer växa. Det på lång sikt kanske viktigaste för inkomstförddelningen i Sverige är att folk organiserar sig. Det ser jag mer som en strategisk vinst. Ytterligare en strategisk vinst är att fler kan plugga på högskola och har råd att utbilda sig. Det är ingen hemlighet att så fort vi kommit in på inkomstfördelning på allvar – att miljardärer ska betala mer skatt och att slott ska kosta mer än en koja – då har sossarna sagt nej. Det har varit vår stora konflikt under den här perioden.

Kan du vara reformist under nyliberalismen, när det ekonomiska ramverk som du ständigt måste anpassa dig till i budgetförhandling är ju nyliberalt i grunden?

– Jag menar att man kan minska kapitalets makt även nu. Det är en ständig dragkamp mellan goda socialistiska krafter och den råa kapitalmakten. Vi skulle kunna föra en mer expansiv ekonomisk politik men det viktigt att vi har ett skattesystem som omfördelar och att man använder gemensamt ägande på ett mer offensivt sätt. Hela striden om Vattenfalls kolgruvor handlade om att vi skulle använda statliga företag för att rädda klimatet. Inte tvärt om. Där har det skurit sig med S och MP.

Det finns intressanta exempel. Portugal har fått en vänsterlutande regering som gjort det man inte får göra, det Grekland förvägrades, och det har gått jättebra för att de offentliga investeringarna gör att hela samhället växer.

– Vi pratat mycket med det portugisiska vänsterpartiet. De visar att när de revolterar mot den europolitik som Bryssel vill se…

Och som Magdalena Andersson också vill se.

– Ja, som hon i EU är en stark anhängare av. I Portugal höjer de pensioner, gör sociala investeringar, då går de ekonomiska hjulen igång. De är äntligen på väg ut ur den djupa eurokrisen.

Den andra stora politiska frågan är klimatet. Enligt FN:s klimatpanel handlar klimatfrågan till 85 procent om energi. För att byta energi krävs investeringar, att prata räcker ju inte. Men den offentliga sektorn i Sverige har ett överskott på 1 226 miljarder i finansiella tillgångar, som fonder och rena pengar, som de inte rör. Och AP-fonderna går till börsen. Det gör ju den reformistiska politiken omöjlig. Instrumentet finns inte.

– Här ligger många avgöranden. Vi måste ändra riktning för att klara klimatfrågan. Vi ska lånefinansiera snabbtågsutbyggnaden. Det är så bråttom att vi bara måste göra det. Sen tycker jag måste sätta ett datum för när vi fasar ut det fossila. Efter 2025 ska det inte säljas några nya fossilbilar i Sverige. Inte en enda diesel- eller bensinbil ska få säljas. Varenda krona i pensionsfonderna ska dras ur fossilindustrin och satsa på gröna investeringar. Om man gör de större greppen, då ändrar man inriktningen på ekonomi och investeringar.

Men då tror du att investeringarna kommer från det privata näringslivet och inte det offentliga?

– Det måste komma från båda sidor. Man måste också styra de privata investeringarna. Om bilindustrin vet att de inte får sälja de här bilarna då tar de fram en annan bilmodell.

Innan du har den makten och genomföra den politiken krävs det att borgerligheten accepterar förslagen, vilket den inte gör idag. Då måste du så länge använda de offentliga medlen till de nödvändiga investeringarna.

– Så är det framförallt när det gäller infrastruktur. Jag tycker att staten ska äga järnvägar och vägnät. Vi har lagt ett förslag om en grön investeringsbank. Det är nästan gratis för staten att låna pengar och om vi då lånar ut pengarna i vår tur bara till klimat, då kan vi ge de gröna företagen en fördel.

Vill du veta mer?

Artikeln är en kortversion av Johan Ehrenbergs intervju med V-ledare. Se hela intervjun på ETC Play.