Johanna engagerar sig i mapuchefolkets kamp

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Jag vill undersöka hur man arbetar för att utveckla språket och för att nå fler, berättar Johanna Faxér när vi ses på ett fik i hemstaden Norrköping, några dagar före avresa. 

Samspelet mellan kulturer

Fokus i hennes utbildning är samspelet mellan olika kulturer och Johanna Faxér har valt att koncentrera sig på mapuchefolket och den kontext de lever i. Hon berättar att hon har haft ett intresse för frågor som rör minoritetsfolk länge, men att mapuchefolkets situation ligger henne extra varmt om hjärtat har en förklaring. 2013/2014 gick hon en ettårig utbildning i spanska och internationellt utvecklingsarbete vid Skarpnäcks folkhögskola. Under kursen studerade eleverna först spanska och teori i Barcelona under en termin för att sedan göra praktik hos en biståndsorganisation i Chile under den andra terminen. Johanna Faxér sökte sig till traditionella mapucheterritorier i södra Chile och tillbringade praktiken på en lokal organisation som arbetade för mapuches rättigheter. 

– Under min praktik kom jag så nära deras verklighet. Jag bodde tillsammans med en kvinna och hennes son, som är mapuche. De blev som min extrafamilj, berättar Johanna Faxér. 

Hon bjöds in att delta i firandet av mapuchefolkets nyår, we tripantu, och flera andra traditionella ceremonier. 

– Under den tiden kom jag också att upptäcka att min bild av mapuchefolket och hur de lever är väldigt annorlunda jämfört med många andras i Chile. I huvudstaden Santiago fick jag ofta höra att ”Nej, åk inte dit! Det är farligt!”, att de är si och de är så. Det finns väldigt mycket fördomar emot mapuches, berättar Johanna Faxér.  

Ungefär 600 000 av Chiles 17 miljoner invånare identifierar sig som mapuche. I dag bor majoriteten i huvudstaden Santiago, men de traditionella mapucheterritorierna ligger i Araucania, i södra Chile. Det är även där konflikterna mellan staten och mapuchefolket äger rum. Ofta handlar det om rätten till mark som traditionellt tillhört mapuchefolket, men som nu i många fall tillhör stora skogsbolag. De kan också handla om rätten till fiske – en rätt som den chilenska staten privatiserade för några år sedan. 

Ligger i underläge

Mapuchefolket ligger i underläge från start i dessa konflikter då de i många sammanhang stämplas som terrorister och därmed ställs inför rätta i en militärdomstol. I en militärdomstol får anonyma vittnen användas och straffen kan bli upp till 80–90 år långa. Detta, såväl som militärpolisens brutala stormningar av fattiga små mapuchebyar, har vid flera tillfällen kritiserats av internationella människorättsorganisationer som bland andra Amnesty International. 

Vardagliga motgångar

Johanna Faxér är väl medveten om den stora problematiken, men hon har även upplevt de vardagliga motgångarna. 

– Pojken jag bodde med blev ofta retad i skolan för att han var mapuche, eller för att han har ett typiskt mapucheefternamn, berättar hon. 

Språket i fokus

I studien som Johanna Faxér kommer att göra är det kulturen och språket som kommer vara fokus, mer än rättigheten till mark och territorier. 

– Rätten till mark är en så svår och komplicerad fråga. Sin kultur och sitt språk är det de har. Därför är det en så viktig del av ett folk, säger Johanna Faxér.