– Många som deltar i diskussionen om straffen och straffens längd har svårt för att det ytterst är väljarna som ska avgöra vilket straff ett brott ska ge. Det här är inte en naturvetenskaplig fråga, det är inte fråga enbart för jurister och kriminologer. Det är en fråga för väljarna som ska fatta demokratiska beslut utifrån vad man själv känner.

– Många som deltar i den här debatten ser ned på detta, de menar att vi inte kan låta ­väljarna tycka till om det för då blir det populism eller vad det kan vara. Jag tycker att det resonemanget inte bara är illa genomtänkt utan att det också har ett drag av översitteri i sig. Jag menar att detta ska avgöras genom demokratiska beslut.

”Ordentlig skjuts uppåt”

Att synen på olika brott kommer att påverkas av mediernas rapportering, av vilka fall som för tillfället är aktuella och upprörande, ser inte Johan Forssell som ett oöverkomligt problem.

– Det finns alltid risker, men jag har förtroende för väljarna – och visa mig ett bättre system än den parlamentariska demokratin. Dessutom, även kriminologer och olika experters intressen tenderar ju att variera över tid. Vi ska inte vara rädda för att låta väljarna tycka till, har man problem med det ska man kanske söka sig till en annan bransch.

Vilka brott det handlar om är en annan fråga. Inom den svenska kriminalpolitiken har det varierat över tid vilka brott som sam­hället betraktar som de allvarligaste. Vissa tider har det varit egendomsbrott, under andra perioder har det handlat om narkotikabrott, men också brott mot person, som våldsbrott, mord och våldtäkter. För inte länge sedan gav grova narkotikabrott de hårdaste straffen, ­betydligt längre fängelsetid än mord och dråp.

Idag menar Johan Forsell att det bland ­annat handlar om gängbrottsligheten.

– Det finns ju allvarliga brott inom varje kategori, men jag skulle vilja peka på att när det gäller brott som begås i gängkriminella miljöer så behöver straffen en ordentlig skjuts uppåt. Det handlar då inte bara om de straff som utdelas för brottet i sig utan också om alla de rabatter som finns idag. Villkorlig frigivning har närmast blivit en rättighet, snarare än en möjlighet, något vi vill förändra.

– Sedan finns det också mycket kopplat till sexualbrotten där man behöver göra mer. Även när det gäller terrorism behöver vi skärpa straffen och göra mer. Moderaterna är ett parti som pekar på principer och det leder oss till att ungdomsrabatten vid 18 år bör slopas – det gäller för alla brott. Även mängdrabatten som den ser ut idag vill vi slopa, det är en konstig konstruktion. Vi tycker att de tre första brotten ska ha det fulla straffvärdet.

”Stora frågan för Sverige”

När det gäller unga brottslingar är ett av de största problemen hur och när kan man nå de ungdomar som sedan blir grovt kriminella gängbrottslingar. Johan Forsell slår fast att problemen inte är nya, att de inte uppkommit nu.

– Om jag säger att de här problemen uppstått under Morgans Johanssons (S) tid som justitieminister så fattar alla att det inte är sant, de har funnits under lång tid. Däremot har utvecklingen accelererat åt fel håll de senaste åren. Hade vi gjort den här intervjun för tio år sedan så hade en ung person som begår brott varit en 15- till 16-åring. När jag idag talar med poliser och socialarbetare så beskriver de tioåringar som börjat begå brott.

– Det handlar om barn, i realiteten talar vi om barnsoldater. Barn som växer upp i miljöer där det är norm att begå brott – miljöer där ett skötsamt, normalt liv är något avvikande. Det är så det ser ut alldeles för ofta.

Johan Forssell är övertygad om att med en skärpt rättspolitik kommer samhället klara av att lagföra och bura in ett antal tusen gängkriminella, det kommer att gå för det har man gjort i flera andra länder.

– Utmaningen på sikt är hur vi förhindrar att de yngre bröderna plockar upp de vapen som deras kompisar, äldre bröder och pappor släpper ifrån sig när de dömts till fängelse. Detta är den stora frågan för Sverige på sikt. Vi är ju ett parti som lyfter individens ansvar, jag tycker att det har varit väldigt mycket ett vänsterperspektiv under lång tid, att man hela tiden är en produkt av samhället, att man inte har något eget ansvar. Jag tycker att det är förklenande resonemang, de allra flesta fattiga människorna i Sverige begår inga brott, de har ett starkt rättspatos. Vi behöver förstärka det egna ansvaret och föräldra­ansvaret, annars får vi aldrig någon ordning på detta. Jag förstår naturligtvis att det är en riskfaktor att växa upp i utsatthet i kriminella familjer. Men jag tror att man kan göra jättemycket här för att få socialtjänsten att fungera bättre.

– Det är en enorm skillnad att hantera en 16-årig tjej som mår dåligt och skär sig i armarna och att hantera en 16-årig kille som inte tvekar att skjuta någon annan i huvudet. Jag ifrågasätter om socialtjänsten är rustad för detta, om man har de verktyg som behövs.

Johan Forssell menar att det är många ­olika delar som vävs samman men är säker på att det är ett perspektivskifte som krävs.

– Tänk mindre på det som finns idag, börja istället med ett tomt papper och fundera på vad som behövs nu för att hantera den här unikt svåra situationen.

Ställa krav på föräldrar

Själv tycker Johan Forssell att straffen är en mycket viktig del för att klara dagens situation. Med längre fängelsestraff menar han att det förhållandevis lilla antal människor som begår en stor del av brotten kommer att sitta i fängelse och inte kan begå nya brott. Han säger att han samtidigt inser vikten av brottsförebyggande åtgärder

– Det har beskrivits som att vi moderater inte ser värdet av brottsförebyggande åtgärder, det gör vi naturligtvis. Men vad är brottsförebyggande? Mycket av det som gjorts har inte fungerat, vi vill ta ett omtag. En skärpt rättspolitik är i sig brottsförebyggande.

– Men den stora frågan är de unga. Skärpt föräldraansvar tror jag är en nyckel. En ­mamma och en pappa som ger sina barn goda normer och värderingar är det mest brottsförebyggande som finns. Idag har vi hoppat över det steget, vi säger istället att det är skolan och lärare som ska det ansvaret och uppfostra våra barn.

Johan Forssell menar att alla föräldrar måste försöka, även de som har egna problem. 

– Då är vi inne på socialtjänstslagstiftningen, vi måste kunna ställa krav både på ungdomarna och föräldrarna. De ska inte kunna tacka nej utan de måste delta. För att få några bidrag måste krav ställas på föräldrarna. Kraven är viktiga, det är ingen mänsklig rättighet att bete sig illa mot andra människor.

– Men vi behöver också ett bättre stöd till föräldrar och familjer på glid. Vi behöver en föräldrautbildning, vad det innebär att vara förälder i Sverige, skyldigheter och rättig­heter. Och detta betyder att socialen behöver ännu större uppgraderingar och prioriteringar än Polisen. Vi behöver inte en förändrad sociallagstiftning utan en helt ny. Verktygen idag är för dåliga. Socialt arbete idag blir någon form av bidragsmottagning.

”Toleranta mot intoleranta”

Johan Forssell tar också upp vikten av att lära sig svenska och att skolan fungerar med en grund av ordning och reda och kunskap. Då menar han att skolan kan bli en murbräcka mot segregationen. Detta kommer att kräva resurser.

– Det handlar om att satsa och ställa väldigt tydliga krav – något som satts på undantag under en lång tid. Vi har varit toleranta mot de som är intoleranta. 

En stor del av Moderaternas politik går ut på att ställa krav på individer och familjer, något som lätt låter sig sägas men är svårare att genomföra. Man kan använda bidrag och förmåner som påtryckningar, men hur långt man lyckas är svårt att säga. Utan krav som leder till eget ansvar menar Moderaterna att problemen inte går att lösa.

En allt viktigare röst inom Moderaterna tillhör kriminologen och före detta polisen Fredrik Kärrholm, som nu kandiderar till riksdagen. Han hävdar, förenklat, att unga kriminella har en fysisk/biologisk/mental fas i sin utveckling där de inte är möjliga att nå och att de därför måste inkapaciteras, låsas in, under denna period, fram till att man kan få åtgärder att fungera. Teorierna är mycket kontroversiella. Johan Forssell går inte riktigt lika långt i sitt resonemang.

– Tittar man i forskningen för den här gruppen unga så är återfallsfrekvensen väldigt hög. Därför menar jag nog att den här inkapaciteringseffekten är stark. Detta är ju allltid en balansfråga men samman­taget menar vi moderater att det för den här ­gruppen unga gängkriminella är det nödvändigt med kraftigt höjda straff. Även om kriminella också har rättigheter måste de vägas mot alla skötsamma människors rätt att slippa utsättas för brott.

Fängelser för minderåriga

Vad samhället ska göra med unga gäng­kriminella i kanske 16- och 17-årsåldern som begått mycket grova våldsbrott blir en viktig fråga. Det är ett stort ansvar att låsa in så unga människor under mycket långa perioder, många hävdar att ett vanligt fängelse kan göra en ännu större skada för dem. Johan Forssell:

– Idag har vi den här slutna ungdoms­vården där man blandar tungt kriminella med ungdomar som mår dåligt, det är obegripligt och sjukt. De här tungt kriminella har inte gjort något annat och de tvekar inte att skjuta för att döda. De är avtrubbade, går på tung narkotika och har tillgång till militära vapen.

– Vi har skissat på en lösning att de ska flyttas till kriminalvården och skapa en form av ungdomsfängelser för de under 18 år. Det ska vara en låst miljö, men bättre studiemöjligheter än på vanliga anstalter och mer personal.

Men eftersom en person under 18 år med Moderaternas krav på kraftigt skärpta straff kan komma att dömas till ett långt straff, blir det sannolikt nödvändigt med överflyttning till en vanlig anstalt efter en tid på ett ­ungdomsfängelse.

– Strafftiderna ska gå upp men vi ­moderater vill inte ha dumma straff. Första gången i fängelse ska vara den sista och det handlar också om att ställa högre krav på den ­enskilde. Kräva att den intagne anstränger sig.

Moderaterna förknippas med en hårdare tag i kriminalpolitiken: skärpta straff, fler poliser, större repression mot ­kriminaliteten, däremot inte med sociala insatser, ­utbildningsinsatser och liknande. 

– Det är en myt, säger Johan Forssell, att vi moderater inte är intresserade av brotts­förebyggande åtgärder, däremot har vi en annan syn på vad som är brottsföre­byggande. 

”SD har förändrats”

Johan Forssell menar att det inte är på grund av Sverigedemokraterna som Moderaterna triggats att ofta komma med nya och hårdare krav.

– Sverigedemokraterna arbetar aktivt med de här frågorna också, men det är Moderaterna som är partiet för lag och ordning och så har det varit under många decennier. Vi tycker ibland lika om en hel del, så är det absolut, men ibland har vi ­lite olika synsätt.

– För mig är det här inte fråga om svenskar och invandrare, visst är det så att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken, det är fakta, men det är också fakta att ­invandrare är överrepresenterade i att bli utsatta för brott. För mig handlar det om att det finns en liten grupp kriminella och sedan finns det alla vi andra.

Johan Forssell känner ingen oro över SD:s inflytande när det gäller rättsfrågorna, som de kopplar till invandring, och är inte oroad över ett samarbete med Sverigedemokraterna i dessa frågor.

– Vi ligger före Sverigedemokraterna och det är vi som sätter agendan. Jag är en samarbetspolitiker och vill hitta överenskommelser med andra partier, däribland SD. Allmänt kan jag säga att samarbete med Sverigedemokraterna är ett nödvändigt ont. Det är inget borgerligt parti, de kommer från ett annat håll. Vi ser inte framför oss att ha dem i regeringsställning, men vi kan absolut samarbeta med dem i riksdagen. Det finns inga konstigheter i att en borgerlig regering måste förhandla med dem. Det är också så att Sverigedemokraterna har förändrats, de är i rörelse.

Sifferbingo om fler poliser

Ett av Moderaternas och Johan Forsells starkaste krav har varit att utöka antalet poliser. Detta är dock inte oproblematiskt, det finns i dag 34 000 anställda inom polisväsendet varav cirka 22 000 är poliser, men bara 30 procent av dem arbetar i yttre tjänst. Om samma förhållande gäller för de nya poliserna som ska komma betyder det att bara 300 av 1 000 nya kommer att finnas ute på gatorna, resten på olika poster inne på polishusen.

– Detta är jätteviktigt och vi tittar väldigt mycket på det just nu. Hur ska vi få kraften ner i marken? Om vi förstärker med nya lagar och nya verktyg men det inte kommer fler poliser i yttre tjänst så måste det åtgärdas. Utvecklingen de senaste åren har snarast varit åt andra hållet, jag är inte en anhängare av att polisen centraliseras allt mer.

Men detta talas inte om i alla kraven på fler poliser, det handlar bara om antalet poliser inte var de ska finnas och vad de ska göra.

– Jag måste hålla med om det, säger Johan Forssell, det blir lite sifferbingo. Vi ­moderater är ju ett parti som står för effektivitet, att skattebetalarna ska få valuta för sina pengar. Vi måste tänka på att detta är en statlig ­myndighet och vi måste ställa krav på dem.

Inte heller Moderaterna har talat om innehållet i någon större grad – utan det har i princip bara handlat om antalet poliser.

– Men vi har några månader på oss fram till valet.