En bra bit över en miljard: 1 117 000 000 kronor. Det är prislappen för Arbetsförmedlingens utbetalningar till landets privata jobbmatchare inom Rusta och matcha under 2022 fram till augusti. Men vad får vi för pengarna? Dagens ETC har granskat ett system med betydande brister, kraftig växtvärk och omatchade vinstmarginaler.
Dålig uppföljning, pressade coacher och administration som mest liknar en bluff – och långtidsarbetslösa som tvingas titta på videoklipp på Youtube. Dagens ETC har i flera artiklar berättat om problemen med privatiseringen av Arbetsförmedlingen inom ramen för januariöverenskommelsen, och senare i regeringens propositioner. Det handlar om brister som Arbetsförmedlingen känner till och själva pekar ut i flera rapporter. Och antalet klagomål per år har skjutit i höjden – från 758 till 7 076 på tre år.
Rusta och matcha ersatte den tidigare insatsen Stöd och matcha. Tillsammans står de två programmen för cirka 65 procent av alla klagomålsärenden mot privata leverantörer mellan 2019 och 2022. Det handlar till stor del om handlingar som inkommer sent eller innehåller felaktiga uppgifter. I Arbetsförmedlingens uppföljning från april i år konstaterar myndigheten att den stora ökningen av klagomål ”sannolikt också har ett samband med ett relativt stort antal nytillkomna leverantörer inom tjänsten Rusta och matcha, som inte varit tillräckligt väl införstådda med vilken information som får skickas digitalt till myndigheten”. Arbetsförmedlingen har idag avtal med 159 unika leverantörer med totalt omkring 2 200 kontor.
Kommer tillbaka utan jobb
Under pandemin upplevde fler deltagare bristande stöd från sina leverantörer. Myndigheten skriver att ”valfrihetstjänster innefattar större möjlighet för leverantörer att tillhandahålla ett flexibelt innehåll...” och att detta ofta anses positivt, men att det ”kan orsaka missnöje i de fall deltagare eller myndighetens personal upplever att deltagarens behov inte tillgodoses”.
Bolagens största vinst kommer från en resultatersättning när en deltagare haft ett jobb eller en utbildning i fyra månader. Men efter den tiden kommer ett stort antal av deltagarna tillbaka till Arbetsförmedlingen igen. I rapporten ”Vissa förutsättningar för matchningstjänster” skriver myndigheten att flera arbetssökande återvänder ”snart efter uppnått resultat i matchningstjänsten”. Den konstaterar att det finns ”en risk att resultatersättningen inte leder till varaktig etablering på arbetsmarknaden...”.
I praktiken innebär det också att ett företag kan få resultatersättning för samma deltagare flera gånger, och att ett positivt resultat i en matchningstjänst inte innebär en långsiktig lösning för den arbetslösa.
LO: Använder fula knep
Det går inte att säga att arbetslösa får rätt stöd idag, och privatiseringen av Arbetsförmedlingen har gjort problemen värre. Det säger Adnan Habibija, utredare på LO och jobbar med frågor som rör arbetslöshet och omställning.
– Antalet anvisade deltagare till program som Rusta och matcha ökar kraftigt och jag är inte säker på att Arbetsförmedlingen faktiskt är redo för den här stora omställningen. Jag tror inte att man har de kontrollsystem som behövs. I grunden leder det till att människor hamnar i kläm. Stödet är varken anpassat efter deltagarnas eller arbetsgivarens behov.
När företagen blir tillräckligt stora och starka kan de hamna i en liknande oligopolställning som vi sett inom apoteken och friskolesystemet.
Han menar att företagen som etablerar sig inte är rätt utformade för uppdraget.
– De hjälper framför allt till med att söka jobb. Det behövs en förskjutning till rustande insatser. Det finns politik och åtgärder som vi vet funkar väl. Ett exempel är arbetsmarknadsutbildningar för yrken som kock, chaufför och olika operatörer. Men Arbetsförmedlingen anvisar inte särskilt många till att gå sådana. Istället vill man skala upp privatiseringen ännu mer.
Adnan Habibija säger att LO ser risker med det nuvarande upplägget.
– När företagen blir tillräckligt stora och starka kan de hamna i en liknande oligopolställning som vi sett inom apoteken och friskolesystemet. Då blir det ännu svårare att motarbeta reformen och bolagen skapar en kraftig politisk lobby. Systemet har också en inbyggd mekanism som jag inte gillar, där snabbhet och kvantitet premieras istället för kvalitet.
En annan risk är att företagen använder sig av fula knep för att maximera vinsten.
– Ett knep är att försöka pressa ut arbetslösa i vilket jobb som helst, det ger ändå resultatersättning. Här finns en stor risk att man tar till kortvariga istället för trygga jobb, som inte passar individen. Man trycks längre och längre ner i kravhierarkin på arbetsmarknaden. Det är också lättare att hitta jobb som man är överkvalificerad till än de jobb som passar dig perfekt.
En av de största aktörerna är Academedia genom dotterbolaget Academedia Eductus. Är du förvånad över att höra det namnet här?
– Nej, absolut inte. Företag som Academedia är smarta och om man ser en möjlighet att tjäna stora eller snabba pengar kommer man hoppa på det.
Omsätter hundratals miljoner
Medan deltagare återvänder till Arbetsförmedlingen fortsätter bolagen att generera höga vinster. För de tio största leverantörerna, med en samlad marknadsandel på 42,9 procent och över 28 000 inskrivna deltagare, var 2021 ett kanonår. Bolagen omsätter hundratals miljoner kronor och gör starka rörelseresultat på sammanlagt cirka 180 miljoner kronor.
En intern utredning hos Arbetsförmedlingen visar hur aktörernas avvikelserapportering om hur deltagare sköter sitt deltagande i programmet utgör en särskild risk. Utredningen visar att det finns ”betydande brister”, som att rapporter inte skickats in, skickas in sent eller med felaktigt innehåll. Under 2021 upptäckte myndigheten en omfattande avvikelse genom en stickprovskontroller. Stickprovet visade att flera leverantörer felaktigt hade begärt ut resultatersättning utan att deltagare hade varit anställda i fyra månader, vilket är kravet. Begäran godkändes och ett felaktigt stöd på 62 miljoner kronor betalades ut, pengar som Arbetsmiljöverket idag har fått återbetalat.