– Vi varvade sex timmar körning var. Det var ju en sådan lång resa och vi kunde inte sova så mycket. Vi försökte vara vakna så mycket vi kunde, för vi var så trötta att vi var oroliga att den andra skulle somna vid ratten, säger William Flores.

Efter en pizza och ett snabbt ögonkast på staden är de åter i bilen för att göra samma resa hem. Chefen har sagt att det varken finns tid eller pengar till något hotell. Bilen ska användas i Stockholm så fort som möjligt. Standard för långflyttarna i Sverige, Norden, Europa.

– Vi kom hem klockan fyra på natten och började jobba klockan åtta morgonen igen. Jag kommer inte ihåg om det var två eller tre flyttar, men minns att jag jobbade mer än åtta timmar.

William Flores ville inte ta Italienjobbet, men enligt chefen var han tvungen eftersom han fått vara ledig, utan betalning förstås.

– Jag ville inte vara iväg flera dagar från familjen, men kände mig tvingad. Det var väldigt jobbigt. Dessutom fick jag använda mycket av mina egna pengar för att köpa kaffe, läsk och snacks för att orka. Bara lunch ingick. Jag kände mig tilltryckt.

Kollektivavtal i marknadsföringen

På pappret var han ”lokalvårdare”, men han har aldrig städat en enda dag under sina sammanlagt fyra och ett halvt år i företaget. Eller företagen, rättare sagt. På fyra år har han hunnit vara anställda av bolag med tre olika namn, men som alla haft samma ägare och opererat under namnen Städjätten eller Flyttgubbarna parallellt. Båda marknadsförs som företag med kollektivavtal, men som så mycket annat så stämmer det inte.

Med kollektivavtal hade resan aldrig fått genomföras som den gjorde. Hade det ändå hänt hade han haft rätt till traktamente, övertidsersättning, ob-tillägg. Men en kontroll hos facket Transport visar att inga av de många företag som har koppling till Städjätten eller Flyttgubbarna har något avtal. Inte Fastighetsanställdas förbund eller Kommunal heller. I det anställningsavtal som gällde vid Italienresan står det också uttryckligen att ”anställningsförhållandet omfattas ej av något kollektivavtal”. William Flores fick 3000 kronor för 66 timmars flyttjobb. Det hade han med lägsta avtalslön tjänat in redan första dygnet, av de totalt över 2,5 dygnen resan tog. Men även utan avtal är arbetet inte bara oskäligt utan även olagligt.

– Hade vi tittat på det här hade vi betraktat det som ett enda långt pass. Men det är inte tillåtet att köra så här. Det låter ju som att det inte är rätt någonstans. Allt är ju fel, säger Magnus Larsson, central ombudsman på Transport.

Proffsigt formgivna hemsidor med inbäddad rörlig video, leende arbetande personal i företagskläder och insäljande texter. ”Växande”, ”lovande”, ”Trygg”, ”Prisvärd”. Verksamhet i Stockholm, Göteborg och Costa del Sol. Det är vad du som potentiell kund ser när du besöker någon av de företagssidor som utger sig tillhöra den större koncernen Work Performance, experter på Rut- och Rot-tjänster. Garantier, personal med yrkesbevis och kollektivavtal. Mycket få av löftena stämmer.

På ett av deras bolagssidor, Flyttgubbarna, skriver de om ”ett flexibelt arbetssätt som vi är kända för.” Den flexibiliteten känner ­personalen allt för väl till. De betalade för den med sina kroppar.

Jobb 20 dagar i sträck

Ingen ersättning för övertid eller ob, ingen sjuklön, ingen semester, inga garantier, men med obegränsade krav. Så är anställningarna på företagen bakom Städjätten/Flyttgubbarna utformade. I total disharmoni med arbetsrättsliga principer, lagen och anställningsskydd, arbetstidslagen och semesterlagen. Italienresan är extrem, men även under reguljära flyttjobb i Stockholm visar William Flores tidsredovisningar att 10-, 13-, 15-timmarspass skedde flera gånger i månaden, även enstaka 20- och 22-timmarspass förekom mellan 2020 och 2022. Mellan åren 2020 och 2022 jobbade han bara två månader som liknade heltid. Allt för mellan 85-100 kronor i timmen, trots att de anställningsavtal som Dagens ETC tagit del av säger något annat. Den 20-procentiga skatt som drogs på lönen varje månad slutade betalas in 2022, visade en kontroll hos Skatteverket, berättar Willam Flores.

Ägarens far sade det hela tiden. Om du inte arbetar kan jag bara byta ut dig.

Dagens ETC har tagit del av vittnesmål från flera tidigare och nuvarande anställda på bolagen under namnet Städjätten/Flytt­gubbarna. Deras villkor har varit desamma.

Jacqueline Cardoza berättar att under sitt år på företagen var det jobb 20 dagar i sträck från den andra hälften av månaden, med pass på upp till 16 timmar. Uppdragen meddelades i en chat genom appen Whatsapp. Hon kunde få ett uppdrag i Nynäshamn och nästa i ­Uppsala. Restiden var obetald. Och chefen krävde absolut lydnad.

– Du måste jobba för om du inte jobbar då får du inte längre jobba. Då blir du av med arbetsdagar. Det spelar ingen roll hur du mår. Ständigt, med rädslan att göra något fel som gör cheferna arga, berättar hon.

Den som opponerade sig eller bara bad att få ledighet, om än så bara under en kvart, straffades omedelbart, uppger samtliga tidigare och nuvarande anställda som Dagens ETC pratat med. Chatten tystnade. Beroende på hur hårt den anställde skulle straffas kunde det vara upp till tio dagar utan jobb. Tystnade den för gott, hade man fått sparken.

9 000 för att bo på kontor

Det var ett dilemma. Överarbetet var ohälsosamt, men Jacqueline Cardoza behövde pengarna. Ändå var de 80 kronor i timmen hon tjänade knappt tillräckligt för att kunna leva och försörja de barn hon på grund av dödshot tvingats lämna i El Salvador.

– Du var hela tiden tvungen att väga kostnaden för att säga nej i pengar. Du måste säga ja till allt.

I vågskålen låg också det löfte om arbetstillstånd som utlovats. Hon säger att när det var som tuffast så sade hon till sig själv: bara lite till, tills arbetstillståndet kommer och barnen kan komma hit.

– Ägarens far sade det hela tiden. Om du inte arbetar kan jag bara byta ut dig. Det står människor på rad, asylsökande, som vill ha ditt jobb.

Men för henne, liksom för flera andra som Dagens ETC har pratat med blev det aldrig något arbetstillstånd. Det hade det inte heller kunnat bli. Inte ens de sockrade villkoren på anställningsavtalet levde upp till kraven och skatten betalades inte ens in. Den insikten kom i samma veva som arbetsgivaren krävde av henne att flytta till Göteborg när företaget ville etablera sig där, berättar hon. Av lönen på 18000 kronor i månaden skulle hälften dras av för ett boende som också skulle fungera som Städjättens kontor. Med de kvarvarande 9000 följde också ett krav på tillgänglighet för arbete dygnet runt. I samma veva fick hennes sambo, som också jobbade på företagen, samma order att flytta till Göteborg. Villkoren för honom var heltid för 10 000 kronor i månaden, berättar han. Han sade nej och ströks ur chatten. Då sade hon upp sig.

– Jag insåg att det här blir inte bättre. Jag sade ”jag slutar här också”.

De sade att så länge du jobbar med att renovera kontoret, sådana timmar som företaget inte får betalt för, så får du inga pengar.

Hundra timmar gratisjobb

Klockan är strax innan åtta en augustikväll för snart tre år sedan. Carlos Heriberto sitter på bussen på väg till Städjättens kontor i Stockholmsförorten Årsta. Han har avslutat dagens städjobb. Men nu väntar ytterligare minst åtta timmars arbete med att hel­renovera ­arbetsgivarens kontor. Hårt arbete med rivning av väggar och byggande av nya i glas, mattläggning och elarbete.

Han var här igår också och dagen innan. En av dagarna har han noterat 14,5 timmar i sin pärm över arbetade timmar. Då är inte det reguljära jobbet under dagen inräknat. Carlos Heriberto har noggrant antecknat arbetspass, uppgifter och arbetskamrater, månad för månad, sida upp och sida ned, i en pärm. Som mest ska han jobba 20 timmar i sträck den här perioden, enligt anteckningarna.

– Jag var som en zombie, jättetrött. Det blev problem hemma också. Min fru klagade på att jag jobbade så mycket, men ändå inte fick någon bra lön. Men jag var ju tvungen.

Carlos Heriberto får reda på att de sammanlagt 100 timmarna han ska lägga den här veckan utöver det vanliga dagjobbet är ”extra”, vilket betyder att delar eller hela arbetet är gratisjobb, berättar han.

– De sade att så länge du jobbar med att renovera kontoret, sådana timmar som företaget inte får betalt för, så får du inga pengar. Sedan betalade de en del, men inte som om jag också städat samma dag och sen måste återvända till städjobbet på morgonen.

Han berättar att under sin tid på företaget så gjorde han fem sådana extrajobb på kontoret, men också i ägarens släktingars hem. Han säger att han inte var den enda.

Kunder fick bjuda på mat

På Städjättens hemsida visas omdömen från kunder via www.reco.se. Men även om 73 procent säger sig vara mycket nöjda är de flesta av dem märkta med ”insamlade av företaget”. Bland de 19 procent av de 428 omdömen som lämnats som gett underbetyg å andra sidan återfinns kundernas egna observationer av personalens tillstånd. En man skriver i oktober förra året: ”Den arbetskraft som anlitats kan man inte mer än att tycka synd om, och göra allt man kan för att hjälpa (inklusive att bära själv). Vi gav dem mat för att de över­huvudtaget skulle orka.” Mannen skriver vidare att han betvivlar att de positiva omdömena är korrekta och noterar att majoriteten av dem är märkta ”insamlade av företaget”.

En kvinna skriver i februari i år: ”långsam och överarbetad flyttpersonal (fick ge dem mat och vatten för att de var så trötta). Bluff-företag, anlita aldrig via dem. De exploaterar sin flyttpersonal och lurar kunder.” I andra kommentarer anklagas bolaget för att fuska med Rut- och Rot-avdragen.

Idag har de växande bolagen flyttat in i en hypermodern skyskrapa i statusområdet Hammarby sjöstad, hårt marknadsfört.

Städjätten och Flyttgubbarna har sina egna hemsidor. På båda sidorna finns formuleringen att du som anlitar bolaget ”ska känna dig trygg”. Samtidigt har kunder reagerat på att när betalningen ska göras, oftast via tjänsten Swish till en av de anställda på plats, är det ett helt annat namn på företaget som tar emot pengarna. Flera anställda har också berättat för Dagens ETC hur de fått förklara detta, men också varför det står Städjätten på bilarna när det är Flyttgubbarna som anlitats.

De brukar sparka alla papperslösa när de tror att Migrationsverket eller Skatteverket kommer försöka hitta något.

På pappret: noll anställda

Städjätten och Flyttgubbarna beskrivs på hemsidorna som ”städ- och flyttfirma” respektive ”städ- och flyttföretag”. Men några företag med det namnet finns inte. Namnet Städjätten finns visserligen registrerat som bifirma tillhörande ett bolag, men det gick i konkurs 2018. Istället opererar ett flertal företag under namnen, de flesta av dem sedan 2020 med en förkortning av Work Performance. Inget av dem finns registrerat i yrkestrafik­registret, vilket krävs för att få bedriva flyttverksamhet.

På Städjättens hemsida återfinns texten: ”Även om vi är relativt stora har vi ändå en familjär företagskultur.” Det stämmer om man med formuleringen menar att en familj kontrollerar företaget. I toppen, ett holdingbolag, därefter konsultföretaget Work Performance Sweden AB, men det finns även bolag utanför strukturen. I centrum står Junior José Contreras, registrerad som ägare till sju av minst åtta företag med kopplingar till företagssvärmen runt Städjätten och Flyttgubbarna. I styrelserna far, farbröder, bröder och släktingar. Medan Work Performance hemsida anger att företaget 2021 har 100 anställda, visar årsredovisningen för samma år i själva verket noll anställda. De anställda finns istället att finna i andra bolag. Det vill säga de anställda som redovisas öppet.

De anställda som Dagens ETC har varit i kontakt med som fått något anställningsavtal har enligt detta först anställts av ett företag med namnet PHTI Bygg och Badrum AB, vilket 2020 bytte namn till WP Bemanning AB. På pappret har företaget under 2019 och 2020, 19 respektive 30 anställda. Men enligt personalens uppgifter var antalet högre. Flera av de Dagens ETC pratat med är eller har varit papperslösa under en period och då osynliga. Personalens upplevelse är att de flesta av de anställda i praktiken arbetat svart åtminstone i perioder.

– Företaget har alltid haft flera papperslösa som jobbat. De brukar sparka alla papperslösa när de tror att Migrationsverket eller Skatteverket kommer försöka hitta något. Sedan kontaktar de dem igen, säger en flerårigt anställd som är kvar hos arbetsgivaren och därför inte vågar förekomma med namn.

Åtalas för ekobrott

I årsredovisningen 2019 skriver revisorn att företaget under året vare sig redovisat eller korrekt betalat avdragen skatt eller sociala avgifter. Inte heller året därpå 2020 har momsen betalats korrekt. Räkenskaperna, framför allt underlaget för moms- och löneredovisning, är i sådan oordning att det leder till att anmäler bolaget till ekobrottsmyndigheten. I januari i år väcktes åtal för bokföringsbrott mot Junior José Contreras och en styrelseledamot. Rättegången är planerad till oktober.

Men innan åtalet var ett faktum var personalen redan flyttad till ett nyövertaget bolag som döpts om till WP Collective AB. Villkoren för personalen förblir desamma.

– Villkoren är samma nu, som alltid, säger den anonyma anställda.

Under veckan har Dagens ETC försökt få svar på hur det kommer sig att Städjätten och Flyttgubbarnas hemsidor tycks innehålla flera osanningar.

När Dagens ETC:s reporter använder Flyttgubbarnas kundservice-chat för att bland annat fråga om företaget har kollektivavtal, vilket anges på hemsidan, och yrkestrafiktillstånd får han svaret att kundservicen bara kan svara på frågor om bokningar. Kundservicen på Städjätten svarar att uppgifter om eventuella kollektivavtal inte kan ges med hänvisning till GDPR. I övrigt hänvisas reportern att maila sina frågor. Några svar kommer inte.

”Signerar de papper jag får”

När tidningen på torsdagen ringer upp bolagens ägare Junior José Contreras kan han inte svara på några frågor.

– Jag är jättesjuk och kommer att vara borta i två månader så du får mejla mig, säger han, men lämnar inte mailadressen innan han lägger på.

Dagens ETC ringer upp igen och får samma besked, men nu en mejladress. I mejlet anges samtliga uppgifter som kommer att publiceras och att svar behövs senast klockan 12 på fredagen.

Tidningen kontaktar även den styrelsemedlem i Work Performance och WP Bemanning som, likt Junior José Contreras, står åtalad för bokföringsbrott. Han vill intesvara på frågor och hänvisar till ägaren. Men mejlet med frågor som skickas till tre mejladresser förblir, trots påminnelse, obesvarat.

Styrelsemedlemmen uppger i förhör med polisen att han själv inte har kunskap om bokföring utan signerar de papper som Junior José Contreras ber honom. Han citeras i förundersökningen: ”på morgonen jobbar jag i det andra bolaget med rivning. På helgerna kan jag hjälpa till med städningen och går även igenom bolagets handlingar”, säger styrelsemedlemmen enligt förhörsprotokollet.

I polisförhöret uppger Junior José Contreras att förseningar med bokslutet berodde på revisorn. Både han och styrelsemedlemmen förnekar bokföringsbrott. •