I praktiken är det möjligt att två personer sitter inlåsta och delar 22 av dygnets 24 timmar tillsammans i en cell så liten som sex kvadratmeter. På flera häkten saknar celltoaletten dörr och skiljs åt med en upphängd provisorisk orange filt.

– Jag kan inte dra någon annan slutsats än att förhållandena riskerar medföra att intagna i häkte utsätts för omänsklig eller förnedrande behandling. Kriminalvården behöver omgående se över vilka åtgärder som är nödvändiga för att undanröja de risker som finns med att dela cell, säger JO Katarina Påhlsson.

Dubbelbeläggning, eller ännu fler intagna i samma cell, är en nödlösning för att lösa Kriminalvårdens platsbrist. Svenska häkten och anstalter är överfulla och kapacitetsutbyggnaden sker inte alls i samma takt som behövs.

Samtidigt höjs politiska krav på att försämra kvaliteten ytterligare och belägga allt fler häktade och intagna i samma cell. Sedan i somras har Sverigedemokraterna lyft att de vill se fler ihopbuntade på samma yta och att standarden generellt är för hög. 

Risk för fler konflikter och slagsmål

Den första rapporten från JO om beläggningens konsekvenser handlar om häkten och senare i vår kommer ett liknande dokument om anstalter. Utgångspunkten är att en person som sitter häktad utan restriktioner ska kunna placeras i enrum med möjlighet att träffa andra häktade varje dag i andra utrymmen. 

Egentid är avgörande för att minska stress och aggression och för att förebygga psykiska problem som ångest, depression och utmattning. En risk med slopad egentid är alltså fler konflikter och högre aggressionsnivå inne på häkten. Myndigheten lyfter flera incidenter med hot, obehagliga situationer och regelrätta slagsmål som uppstått när intagna delat cell.

”För mig är det fruktansvärt.”

På flera häkten uppger ledningen att det finns ett mörkertal för sexuella övergrepp mellan intagna som delar cell. Vissa intagna uppger själva för JO att man utsatts för närmanden och sexuella ofredanden.

JO konstaterar även att en ytterligare konsekvens av det ökade trycket blir att intagna med och utan restriktioner får minskad tid utanför cellen, och att viktiga isoleringsbrytande åtgärder begränsas eller slopas. Istället lämnas intagna till att i praktiken få ta hand om varandra i en ordning som medför stora risker för enskildas hälsa.

Hälsovådligt och bristande uppföljning

Det är europeiska fängelseregler och regler mot tortyr som reglerar att utrymmen för frihetsberövade personer ska vara människovärdiga och i möjligaste mån respektera behov av avskildhet och uppfylla krav på sundhet och hygien. Det är minimikrav som inte ska kunna kringgås vid en ökad beläggning.

Men den fysiska närheten kan snabbt få konsekvenser för exempelvis sjukdomsutbrott. I JO-rapporten uppger flera intagna i dubbelbelagda celler att ventilationen inte är anpassad för två personer en hel dag och att det bland kan vara svårt att andas. Intagna kan också ta varandras mediciner eller pressas till att lämna ifrån sig medicin till en cellkamrat.

I höstas spred sig skabb bland både intagna och personal på åtminstone två anstalter i Kumla och Rosersberg och bilden var att den ökade fysiska närheten vid dubbelbeläggning kan ha påverkat spridningen. I Kumla hade man ett tag ett trettiotal konstaterade fall av skabb. Anställda på Kriminalvården vittnar om att bristande resurser som grund för att uppföljning och kontroll i sin tur brister och äventyrar intagnas hälsa, trygghet och säkerhet.