– Jag tog en Voi hit... 

Jens Nylander var från början en ganska vanlig kille från Gävleborgs län, med en pappa som var tjänsteman och en mamma som jobbade som textillärare. Han växte upp i Hudiksvall i ett rött radhus i området där alla röstade på Socialdemokraterna. Sju år gammal började han programmera och har idag startat och drivit företag i över 25 år: Från konkursade mp3-spelaren Jens of Sweden, till hörlurar och Automile, ett program för att hantera fordonsflottor. 

En serieentreprenör som i sin e-postsignatur kallar sig för journalist och data-analytiker.

Vi träffas på Internetdagarna i Stockholm, den årliga konferensen för människor som jobbar med digitaliseringen av Sverige. Jens Nylander ska presentera sin AI-drivna kommungranskare Ormeo. En mjukvara som begär ut offentliga fakturor från alla 290 kommuner, systematiserar uppgifterna och flaggar för märkliga summor, udda inköp och andra avvikelser. Fynden beskrivs på Nylanders egen sajt.

Kommun köpte elverk på Blocket

Bland avslöjandena finns att Mellerud köpt åtta begagnade elverk för två miljoner kronor utan upphandling. När Nylander undrar om affären säger sig kommunen ha svarat på en Blocket-annons – som inte går att hitta. Varorna överlämnades i all hast om natten på en övergiven militäranläggning där leverantören ville ha pengarna direkt. När lokaltidningen fortsätter att granska affären visar det sig att elverken knappt använts av Mellerud.

Från början tyckte alla: Hur kan vi veta att allt inte är påhittat

Mjukvaran Ormeo har också grävt fram ett bluffbolag som i 30 år fakturerat kommuner för annonser i en tidning som inte finns. Eftersom summorna som fakturerats varit så små har aldrig någon reagerat, men fuskfaktureringen har totalt kostat skattebetalarna 275 miljoner kronor.

Jens Nylander hittade också att en tidigare granne i Hudiksvall sålt 3 700 säkerhetsnycklar till kommunen till ett pris som är dubbelt så högt som konkurrenternas. Ett år efter köpet har nycklarna ännu inte ens levererats.

En ”revisor på steroider”

Vid sidan av uppenbar korruption, svindel och svarta affärer har Jens Nylander också identifierat mönster på hur kommunanställda slösar med skattepengar. Som att många inköpare accepterar offerter utan att kolla hur de står sig i konkurrensen, väljer det dyraste alternativet trots att det inte behövs, låter avtal pågå utan att kolla om inköpta varor och tjänster kommer till bruk, och sällan ifrågasätter fakturor.

”En revisor på steroider”, har Jens Nylander själv kallar sin mjukvara. 

Han uppskattar svinnet i de offentliga finanserna till minst tio procent av statens sammanlagda budget, alltså cirka 100 miljarder kronor årligen. 

Veckan innan vi ses har han tilldelats Transparency internationals pris Årets visselpipa, utsetts till Årets samhällsaktör i kategorin Innovation av Dagens industri och Gullers Group, samt varit nominerad till Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Där torskade han mot SVT:s ”Uppdrag granskning”.

Går det bra för dig nu?

– Jag har aldrig vunnit ett pris i min karriär. Jag är inte riktigt van vid att ha en strålkastare på mig. Men det är såklart uppskattat. Samtidigt vill jag säga att jag hade gjort det ändå. Det har inte någon större betydelse, egentligen. 

Att frottera sig med landets främsta journalister har onekligen betydelse för tilltron till hans AI-verktyg, erkänner han ändå.

– Från början tyckte alla: Hur kan vi veta att allt inte är påhittat av en entreprenör i en källare någonstans, säger Jens Nylander, som driver sin mjukvara från en strandtomtsvilla i Hudiksvall, tillsammans med hustrun Cecilia.

Journalisters pepp uteblev

När han startade Ormeo var förhoppning att journalister självmant skulle använda datan som han la upp offentligt. 

– Men där har jag stött på problem, säger han.

Istället fick han själv skriva texter till en egen sajt med utgivarbevis. På senare tid, i kölvattnet av den uppmärksamhet Nylander har fått för sina avslöjanden, har fler i media-Sverige experimenterat med databasen. 

Bland annat Hem & Hyra, Hyresgästföreningens tidning, som nyligen använt databasen för att undersöka fusket hos firmor som säljer städtjänster till kommunala hyresvärdar.

Att ta ut fakturor till över 300 bolag i 290 kommuner beskriver reportern AnnaKarin Löwendahl som en ”orimlig arbetsinsats”. Nylander hjälpte henne att filtrera fram bolag som fakturerat städtjänster för över 100 000 kr under två år. Det blev 121 firmor och 72 kommunala bolag – där cirka tolv procent av alla kommunala hyresvärdar ingick. 

Sveriges stora redaktioner är fega.

Därför, säger Löwendahl, måste listan ses som ett stickprov som ger ledtrådar om hur det är ställt i landet. När Hem & Hyra började titta på listan upptäckte de skattefiffel, märkliga konkurser, usla arbetsvillkor och kopplingar till grov brottslighet.

Jens Nylander lyfter fram Hem & Hyras gräv som ett exempel på att hans data håller god kvalitet.

– Så jag tycker att Sveriges stora redaktioner är fega fortfarande.

Har du någon gissning om varför de inte använder din data? 

– Jag tror att man ofta inte vet var man ska börja eller hur man ska göra. Som journalist på en stor redaktion är man fast i rutiner. Det här är något annorlunda, väldigt mycket tech.

Hur har du lärt dig det journalistiska hantverket? 

– Att skriva, prata, det har jag lärt mig genom livets karriär. Sen har jag lärt mig vad som intresserar läsarna. Man kan säga såhär: Det material jag har idag berör många. Det berör oavsett partivinkel. Jag har ett antal journalister också som läser allt jag gör innan som säger att det här är inte bra, det här är bra.

”Rik tech-kille” stjäl reporterglans

Hans kritiker menar att Jens Nylander inte är journalist på riktigt, utan bara en privatperson med teknisk kompetens. Att analysera datan för att ställa rätt frågor och följdfrågor är inget han kan. Och när han ringer en kommun så är han bara en irriterande medborgare som en slutkörd tjänsteman lätt kan ignorera. 

En känd reporter på en av de större redaktionerna som Dagens ETC pratar med, säger ”vi är många som gjort liknande saker i ett kvarts sekel”. 

– Vi har försökt använda hans material. Det går inte. För mycket saknas och flera av de kommuner jag kontrollerat innehåller felaktigheter, säger reportern. 

Hen är irriterad över att vanlig, hederlig kontojournalistik väcker sådan uppmärksamhet ”när en rik tech-kille gör det”. 

Ser sig som opolitisk blankröstare

Oavsett så har Jens Nylander skapat en databas som nyhetsredaktioner gärna hade förfogat över. Han har gjort det på egen hand och lagt hundratusentals kronor bara på kommunernas kopieringsavgifter. Drivkraften är att göra Sverige bättre, säger han. 

Jag har försökt lägga politik åt sidan.

Jens of Sweden har blivit Jens for Sweden, the real Slöseriombudsmannen, som vill att skattepengar ska räcka till barnens skolmjölk istället för att missbrukas. För sitt pro bono-slit har han hyllats på bred front – oftast från högerhåll. M-politiker, investerings-Youtubers, SD-kanalen Riks, Alexander Pärleos ”Framgångspodden”, den samlade affärspressen, högerkonservativa Fokus och Expressen – alla har de porträtterat hans livsgärning på ett smickrande sätt.

Jens Nylander är noga med att framhäva att han inte har några politiska visioner eller partipolitisk hemvist, så till den grad att han ibland röstar blankt.

– Jag har försökt lägga politik åt sidan.

Varför vill du inte ta politisk ställning? 

– För då säger jag att mitt jobb har göra med åsikter. Jag tycker att det offentliga ska göra smartare inköp. Men jag har inte någon gång tänkt att jag har en politisk åskådning som är nära ett parti. Aldrig. Nu funderar jag på om jag ens har kompisar som har en stark partiåsikt. Jag vet inte. Jag är ju såhär lite norrlänning. Nej, jag och mina kompisar pratar inte partipolitik. 

Jag är tre år yngre än dig, också från Norrland, och politik var det enda vi pratade om i skolan när jag växte…

– Klarar ni av att gå och prata samtidigt, avbryter Jens Nylander frågande.

Sin uttalade journalist-kärlek till trots har han bokat ett affärsmöte samtidigt som intervjun. Nu behöver han ta sig till en annan del av Stockholm. Helst hade han åkt på elsparkcykel men det blir taxi ihop med Dagens ETC.

Stora utmaningar för tredje statsmakten

Som han ser det står journalistiken inför stora utmaningar. Det har blivit svårare att få ansvarsintervjuer och att begära ut offentligt material utan sekretessmaskeringar. Samtidigt har politiker länge försökt att inskränka grundlagen för söktjänster som offentliggör personuppgifter.

Politikerna kan inte bara påstå att väljarna inte vill ha Mr. Koll och Lexbase.

– Det är konstigt. Politikerna kan inte bara påstå att väljarna inte vill ha sajter som Mr. Koll och Lexbase, och därför ska de bort, även på bekostnad av journalisternas möjligheter. Jag vill att man tar ett bredare grepp om frågan.

Han rabblar upp olika internationella nätverk, samarbeten och sajter för undersökande journalistik: 

– Vi skulle behöva fler verktyg för att journalistiken ska transformeras också. Där tycker jag OCCRP har gjort intressanta grejer, liksom Panama papers och Bellingcat.

Utnyttjade det offentliga för profit

Taxin styr mot Döbelnsgatan i fashionabla Vasastaden, mitt i Stockholm city, till en startup som utvecklat ett digitalt verktyg för att följa ägande i bolag. 

Hur länge vill man distribuera information till allmänheten? Det vill man göra för evigt.

Det är ett affärsmöte. Jens Nylander är i full fart med att utveckla sitt fjärde företag. Intelligence company ska bli en AI-kreditupplysningstjänst mer tillförlitlig än konkurrenternas. En slags fristående fortsättning på Ormeo, som nu visar sig ha varit ett sätt att träna modellen på mängder av gratis offentlig data inför en kommersiell verksamhet.

Innebär din kreditupplysningstjänst att du lägger ner Ormeo? 

– Hur länge vill man distribuera information till allmänheten? Det vill man göra för evigt. Man skulle vilja hitta ett sätt där man moderniserar journalistikens tillgång till de här uppgifterna kostnadsfritt över tid. 

Planen är att bilda en stiftelse. 

– Jag tror att vi får in pengar till en satsning som syftar till att distribuera information fritt i samhället, och hjälpa journalister med material. Det tror jag vi kan uppnå. 

Vem hoppas du ska backa det? 

– Jag, till exempel.

Nylander skrattar till, som förvånad över att Dagens ETC inte fattat på förhand. Samtidigt vill han hitta likasinnade med djupa fickor, entreprenörer som vill stötta något samhällsnyttigt.

Jag är inte särskilt rik. Jag är ekonomiskt oberoende.

 Det är inte ens särskilt dyrt, säger han: 

– Det handlar inte om 100 miljoner men det är pengar som skulle göra skillnad.

Hur rik är du? 

– Jag är inte särskilt rik. Jag är ekonomiskt oberoende efter min sista bolag, Automile.

Han lever på de runt 70 miljoner kronor som han tjänade på Automile-försäljningen 2020. Till sin frus förtret vägrar han klichén att ”åka på semester med paraplydrink och solstol”. 

– Mina pengar går hela tiden till att satsa i nya projekt. Det är kul att driva, det lägger jag mina pengar på. Men jag är väl som alla andra. Det är inte så att jag i oändlighet kan finansiera mitt liv. Jag måste också jobba.

Syns i SD:s kanal

Samtidigt som Jens Nylander vägrar att ta politisk ställning har han varit med i Riks och Epoch Times. Riks är SD:s partikanal och numera en avknoppning av kommunikationsavdelningens trollfabrik. Epoch Times är en del av ett globalt medienätverk som sprider konspirationsteorier, bland annat om vaccin, och som startades av Kinas sekteristiska Falun gong-rörelsen. 

Varför var du med där? 

– Bra fråga. Jag har valt en inställning där jag hellre är tillgänglig än inte tillgänglig. Det gäller all media. Jag står inte alls för vad de står. Men de ska ha möjlighet att ställa frågor till mig.

Du ska veta: Riks och Epoch Times ringer mig väldigt frekvent

De bygger ett varumärke på tillgång till dig. Ser du något negativt med det?

– Jo, jättemycket. Jag blir bekymrad. Jag funderade tillsammans med några rådgivare hur jag ska hantera situationen. Vi kom fram till att jag ska svara på deras frågor men inte göra något djupare jobb åt dem. Du ska veta: Riks och Epoch Times ringer mig väldigt frekvent och jag säger nej. De får ställa frågor, annars nej.

Det är omöjligt att han, som saknar politiska åsikter, tar ett annat beslut. 

– Hur ska jag välja vilka jag har åsikter om? Då måste någon annan välja åt mig. Mina följare, till exempel. Att alltid vara tillgänglig skapar en oberoende känsla: Jens dissar ingen. Om en liten kvinnoförening vill ha en föreläsning men saknar pengar, då säger jag: Vet ni vad? Gärna, jag tycker det är kul.

Var är gränsen? 

– De två du nämner, de är ganska specifika, skulle jag kunna ha sagt nej till.

Någon mer? 

– Ja, det kanske bara är de två.

SD:s Riks vill ha dig, fattiga kvinnoföreningar ringer – hur är det att vara någon som många pratar om? Gillar du att vara omtyckt?

– Nej, jag är neutral i den frågan. Jag har varit ensamvarg många gånger, helt själv och isolerad. När jag är med kompisar är jag anonym. Men jag har inget problem i att samtala så jag deltar gärna. Jag tror att folk många gånger tycker att ”Jens för min röst”. Det är betydelsefullt. Att någon tänker ”det Jens säger, det håller jag med om”. 

Får 25 miljoner, blir blågul Musk

En kort tid efter intervjun på Internetdagarna får informationsspridaren som bara vill vara den lille mannens röst krigsrubriker i techpressen: ”Supertrio satsar miljoner i Jens Nylanders nya bolag”. Jens Nylander är åter entreprenör. Hans AI-kreditupplysningstjänst Intelligence company har tagit in 25 miljoner kronor och drar igång sin verksamhet på allvar. 

”Intresset från investerarhåll har varit mycket starkt och rundan övertecknades tre gånger. Jens Nylander blev enligt egen utsago överöst med erbjudanden”, rapporterar Breakit, som knäcker nyheten. 

Samtidigt vill Jens Nylander bli en svensk motsvarighet till Elon Musk. Den högerextreme mångmiljardären, superentreprenören och ägaren till sociala medier-plattformen X ska bli chef för ett departement i Donald Trumps regering med uppdrag att rensa bort ”odemokratiska byråkrater” och myndighetsregler. Musk kallar det för Department of government efficiency, Doge – departementet för regeringseffektivitet. 

– Jag kommer fortsätta investera med vår plattform i att städa det offentliga, en sorts Doge, där vi utmanar till att höja effektiviteten och transparensen i det offentliga, säger Jens Nylander till Breakit, och fortsätter:

– Jag hoppas det leder till en förståelse att det offentliga behöver en stark koppling till entreprenörer som kan hjälpa till att stoppa slöseriet och få ordning på hur enkelt det är att lura sig förbi kontroller i det offentliga.