– Jämställdheten på arbets marknaden är ett av områdena där inte mycket har hänt.
Pluspoäng för lokalt inriktat jämställdhetsarbete och satsningar på våld mot kvinnor. Minus för nedläggningen av Jämo och en arbetsmarknadspolitik där jämställdheten trampar vatten eller försämras. Så skulle man kunna sammanfatta Gertrud Åströms syn på alliansens jämställdhetssatsningar under regeringens två mandatperioder.
– Regeringen borde prioritera jämställdhet på arbetsmarknaden, framför allt genom att stärka möjligheten att jobba heltid. Då handlar det både om lagstiftning för arbetsmarknaden och om god barnomsorg och äldreomsorg, säger Gertrud Åström.
– Deltidsarbetet har så stora effekter på kvinnors möjligheter att försörja sig att det slår igenom i hela samhället och ända fram till pensionen. Det får betydelse för andra politikområden också.
Lämnade över utredning
2005 lämnade Gertrud Åström över en offentlig utredning med förslag till nya jämställdhetsmål till den då
S-ledda regeringen. Målen följde med också när alliansens Nyamko Sabuni tog över som jämställdhetsminister. Målen handlade då som nu om makt och inflytande i samhället, ekonomisk jämställdhet, obetalt arbete och om mäns våld mot kvinnor.
– Det är bra att regeringen behöll målen som vi satte upp, men samtidigt lades Jämställdhetsombudsmannen ned. Det lilla övergripande ansvar som fanns försvann. Samtidigt tiofaldigades ju budgeten, men om pengarna har använts på ett bra sätt tycker jag är oklart.
Och de förslag som Gertrud Åströms utredning lade fram följdes bara delvis. Till exempel ratades ett skatteavdrag för ensamstående förvärvsarbetande föräldrar. Ett annat förslag som S-regeringen kom med parallellt handlade om att stärka rätten till heltidsarbete. Båda förslagen har hamnat i papperskorgen. Gertrud Åström menar att båda åtgärderna behövdes, och avdraget särskilt – både för att undvika att ensamstående med barn hamnade i fattigdom och för att uppmuntra till arbete.
Behövde kunna styra arbetskraften
– Fast jag är inte säker på att S skulle ha genomfört det heller. Förvärvsavdraget uppfattades som orättvist mot låginkomsttagare som inte var ensamstående. När det gällde rätten till heltid tyckte arbetsgivarna att de behövde större möjligheter att styra arbetskraften. Det gäller egentligen i offentlig verksamhet också, att det vilar på deltidsarbete.
– Jag brukade skämta om det där och säga att när det gäller vaktmästare är det ju intressant att andelen flyttade möbler eller avspolade ytor så exakt visat sig matcha en heltid, när det inte alls verkar gälla behovet av vårdbiträden eller personal som serverar skolmat till våra barn.
Den största andelen av bidragen som använts har gått till satsningar på kvinnors rätt till kroppslig integritet – det har handlat om att motverka våld i nära relationer, hedersvåld och även insatser mot prostitution och trafficking.
– Det är bra, naturligtvis. Men jag tycker att satsningen har varit spretig och att det är svårt att veta vilken nytta pengarna gjort. Brå fick flera miljoner där det mesta verkar ha drunknat i deras budget för statistikinsamling. Jag vet inte hur de har använts.
Länsstyrelserna konstaterade att de hade lärt sig mycket och att de hade mycket kvar att lära efter satsningen. Det är ett ganska beige resultat efter en så stor satsning, säger Gertrud Åström, som tycker att pengarna kunde ha riktats mer effektivt på att se till att alla kommuner i praktiken har en kvinnojour och skyddade boenden.
”Insatser som når fram”
Men alla pengar som satsats har inte hamnat i sjön.
– De pengar som gått till Sveriges kommuner och landsting används till konkreta projekt på lokal nivå – som att utforma fritidsgårdar på ett sätt som gör att både killar och tjejer trivs, eller på undervisning i skolor. Det är insatser som når fram, säger Gertrud Åström.
När det gäller åtgärder som regeringen själv brukar lyfta fram som jämställdhetsbefrämjande – jämställdhetsbonus, RUT-avdrag och satsningar på kvinnligt företagande – är hon mer tveksam. Jämställdhetsbonusen har inte lett till något högre uttag av föräldradagar för män. Företagandet för att samma kvinnor som idag startar eget kanske hade jobbat för en arbetsgivare annars, och då spelar det egentligen ingen roll för förvärvsfrekvensen i sig, det vill säga att kvinnorna hade arbetat i vilket fall.
RUT-avdraget tycker hon också är en tveksam jämställdhetsinsats – inte så mycket av ideologiska skäl som för att avdraget mest utnyttjas av pensionärer och i områden där kvinnor redan har en hög förvärvs- frekvens.
– Om tanken var att stimulera kvinnors arbete genom att lyfta det obetalda hushållsarbetet från dem, så är det fel grupper som utnyttjar avdraget idag.
