BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Efter att ha gjort snabba framsteg under 70- och 80-talen har jämställdheten stannat av. Med nuvarande takt dröjer det till år 2081 innan kvinnors och mäns löner ligger på samma nivå. Och hela 196 år innan männen tar ut lika många vab-dagar. Dagens ETC har sammanställt den senaste jämställdhetsstatistiken.
Idag startar jämställdhetsdagarna i Malmö, där politiker och experter samlas för att diskutera och hitta nya vägar för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det kan behövas. För även om utvecklingen fortfarande går åt rätt håll blir framstegen allt mindre och allt långsammare. 2007 rankades Sverige som världens mest jämställda land av World Economic Forum. Året efter halkade vi ned till en tredjeplats och sedan 2009 har vi stått utan pallplats i mätningarna.
– När det gäller fördelning av hemarbete och vem som tar ansvar för barn är det fortfarande långt ifrån jämställt, men det har hänt mer här än när det kommer till löner exempelvis. Här står utvecklingen nästan stilla, säger Lena Bernhardtz, som arbetar med jämställdhetsstatistik på SCB.
Fortfarande lägger kvinnor i snitt en timme mer på obetalt hushållsarbete ett vardagsdygn, och fortfarande jobbar betydligt större andel av alla kvinnor deltid. Och när barnen är sjuka är det framförallt kvinnan som är hemma. Sedan 1989 har männens uttag av vab-dagar legat i princip stilla på 30 procent. Med nuvarande takt får vi vänta i hela 195 år innan vab delas lika mellan pappor och mammor, enligt siffror från Försäkringskassan.
Män väljer män
Överhuvudtaget är arbetsmarknaden kanske det område där utvecklingen går allra långsammast. För 20 år sedan tjänade kvinnor 84 procent av männens lön, en siffra som bara ökat med drygt tre procentenheter sedan dess. Mellan 2013 och 2014 minskade lönegapet med bara 0,2 procentenheter, vilket gör att det med samma takt dröjer 65 år, till år 2081, innan kvinnors och mäns löner ligger på samma nivå.
Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap och genus, menar att när makt och pengar är inblandade är det svårare att åstadkomma förändring.
– När det handlar om att fördela pengar är det som att man tänker att ska kvinnor få högre löner måste det ske på bekostnad av männens löner. Till viss del kan det ju vara så också. På liknande sätt kan det vara med makt, att de som sitter på den är rädda för att lämna den ifrån sig, säger hon.
Att så få kvinnor sitter på de höga positionerna inom näringslivet menar hon också beror på traditioner.
– Män väljer män, även om det kanske sker omedvetet. Våra föreställningar om vad män och kvinnor är bra på spelar också in. Det genomsyrar stora delar av arbetsmarknaden, säger hon.
Ska ha samma möjligheter
Så vad borde göras? Lena Abrahamsson menar att näringslivet måste jobba mer fokuserat med jämställdhetsfrågor. För de företag som lyckas förbättras ofta hela organisationen.
– Både företagen själva och kvinnorna vinner på ökad jämställdhet i näringslivet. Det borde ju vara självklart, att kvinnor ska ha samma möjligheter som män att nå höga positioner, men ska utvecklingen gå snabbare måste näringslivet själv ta större ansvar, säger hon.
Det menar även Cecilia Schelin Seidegård, som för några månader sedan lämnade den statliga jämställdhetsutredningen till regeringen. I den föreslår hon bland annat att en jämställdhetsmyndighet ska införas.
– Många betydligt mindre områden än jämställdhet har egna myndigheter, och det här är en så viktigt fråga där det behövs långsiktighet och bättre styrning än vad vi har sett hittills, säger hon.
Hon menar att det är särskilt viktigt att satsa på utbildning, att se till att jämställdheten går framåt bland alla grupper och inte bara dem som är välutbildare, och att minska mäns våld mot kvinnor.
– Det är ett område som det har lagts mycket pengar på, ändå har det inte förbättrats. Kvinnors utsatthet har inte minskat. Det måste bli ändring på det.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Kvinnor lägger 12 timmar på hushållsarbete varje vecka – medan män lägger sju timmar.
Totalt arbetar kvinnor 26 timmar i hemmet per vecka, och män 21 timmar. Då ingår också till exempel att handla och ta hand om bostaden.
Kvinnor lagar mat 46 minuter per dag, män 26 minuter.
Kvinnor städar 35 minuter per dag, män 20 minuter.
Kvinnors pension är 70 procent av männens. För tio år sedan var siffran ungefär den samma, 69 procent.
Kvinnor tjänar 87 procent av vad männen gör. Det är en liten förbättring jämfört med för tio år sedan då lönen var 84 procent av männens, vilket den också var för 20 år sedan. Även när hänsyn tas till att kvinnor och män har olika ålder, finns inom olika sektorer och tillhör olika yrkesgrupper har kvinnor lägre lön – 94 procent av männens.
30 procent av alla kvinnor jobbar deltid, och 11 procent av männen. Den vanligaste orsaken till deltidsarbete för kvinnor är att lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid, och den näst vanligaste är vård av barn. För män hamnar det skälet först på sjätte plats (av 10).
Kvinnor är mer sjukskrivna än män–av dem som har sjuk- och aktivitetsersättning är 59 procent kvinnor.
63 procent av vab-dagarna tas ut av kvinnor. Den siffran har sett i princip likadan ut sedan 1980, det har varierat med mellan 63 och 66 procent.
75 procent av föräldradagarna tas ut av kvinnor. Det är en liten förbättring mot för tio år sedan då kvinnorna stod för 80 procent. 1990 togs 93 procent av dagarna ut av kvinnor.
5 procent av alla kvinnor mellan 16 och 24 år har utsatts för sexualbrott (och 0,5 procent av männen).
96 procent av de vuxna som anmälde våldtäkt 2014 var kvinnor.
24 procent av alla professorer vid universitet och högskolor är kvinnor. Det trots att en majoritet av dem som studera numera är kvinnor.
Av börsbolagens vd:ar är 6 procent kvinnor.
Av alla börsbolagens styrelseordföranden är bara 5 procent kvinnor. Något jämnare ser det ut i styrelsen i stort – 29 procent av ledamöterna är kvinnor.
