För att förmå framförallt kvinnor att inte hamna för långt från arbetsmarknaden föreslås en tidsgräns vid barnets treårsdag, efter det får högst tio dagar tas ut per år, totalt 70 dagar, och det går inte att spara dagar år från år. Tanken är också att fler pappor ska stanna hemma tidigare i barnens liv, och inte spara dagar.

– Genom att vi sätter en treårsgräns så tror jag att vi pressar ner uttaget, och vi vill ju få mer män att ta ut dagar. Så i kombination med gränsen så reserverar vi också fler månader, säger Lars Arrhenius.

Socialminister Annika Strandhäll tog emot utredningen och verkade nöjd med utredarens förslag. Barnperspektivet framhälls som viktigt av utredaren, men Annika Strandhäll ville inte peka ut något enskilt förslag som speciellt viktigt för barnen.

– Jag tror att man måste se det som en helhet. Barnperspektivet kommer in i även de små barnens tillgång till båda sina föräldrar. Vid en separation till exempel, om föräldrarna delar lika när barnen är små så bor barnet sen växelvis i mycket högre utsträckning, säger hon.

Många olika familjekonstellationer

Men utredningen vill alltså inte åstadkomma en helt individualiserad försäkring. Annika Strandhäll är inne på samma spår och hänvisar till flexibilitet och jämlikhet mellan olika grupper.

– Olika grupper har olika ekonomiska förutsättningar och använder försäkringen på olika sätt idag. Det har varit viktigt att väga in. Vi ser också en koppling till att vi idag har många olika familjekonstellationer, det ska också finnas en flexibilitet visavi det, och även för studenter och företagare. Den fullständiga individualiseringen har fått stå tillbaka för möjligheten att också stjärnfamiljer ska kunna lyftas in i försäkringen, säger hon.

”Lyssna på kvinnorna”

Nu går förslagen på remiss, Annika Strandhäll menar att det blir en bred remissrunda där många olika instanser får tycka till. Den 1 januari 2019 är det tänkt att den nya försäkringen ska börja gälla, men en eventuellt proposition måste godkännas av riksdagen och det blir med största sannolikhet efter valet. Lars Arrhenius tror att det finns förutsättningar att få förslagen genom riksdagen.

– Jag har fortlöpande haft kontakt med de politiska partierna under utredningen, kvinnoförbunden i partierna som jag ofta har mött har en ganska gemensam syn. Så jag tror att om man lyssnar på kvinnorna så finns det en god chans att komma överens, säger Lars Arrhenius.