I dag utgörs 74 procent av arenatimmarna i Göteborg av en mansdominerad publik och bara 14 procent av en kvinnlig. Om Göteborg ska bli en mer jämställd stad måste det ändras, men när planerna för stadens nya multiarena, som enligt beräkningarna kommer att kosta uppemot 3,5 miljarder kronor, skissas upp är jämställdhetsperspektivet som bortblåst.
Det menar vänsterpartisten Alice Vernersson som i sin färska C-uppsats i statsvetenskap har undersökt hur processen kring arenan har gått till ur ett genusperspektiv. Hennes studie visar att frågan hittills osynliggjorts.
– En direkt effekt av det här blir att män tilldelas mer resurser än kvinnor. Det går att bygga på olika sätt så att man gynnar olika delar, om man bygger enligt de förslag som finns nu så gynnar man män. Man motarbetar jämställdheten. Den måste ner på alla nivåer om det ska fungera, säger hon.
Genom intervjuer med de inblandade tjänstemännen på eventbolaget Göteborg & co och genom att gå igenom handlingar som rör arenan som ska bli Göteborgs nya stolthet kan hon visa att jämställdhetsfrågan prioriterats bort.
Kritiska synpunkter borta
När kommunen fattade beslut om att göra en förstudie 2009 bjöds flera forskare runt om i världen in för att komma med synpunkter. En av dem var Bruce Kidd, idrottsforskare vid Toronto universitet, som bland annat påpekade att arenor tenderar att bli priviligerade utrymmen för manligt nätverkande och dessutom kan bidra till ökat våld i samhället.
Men när det första tjänsteutlåtandet skulle upp på politikernas bord fanns inte de kritiska synpunkterna med.
Alice Vernersson menar att de tjänstemän som arbetat fram beslutsunderlaget medvetet valt att inte redovisa fakta som skulle kunna leda till att arenan stoppas.
– Jag tror att det handlar om att de upplevde att det skulle kunna äventyra ett eventuellt bygge av en ny arena. Det har också varit väldigt tydligt att man ville lyfta en positiv bild, vilket kan vara problematiskt med tanke på att man ska lyfta alla delar i en utredning, säger hon.
Förhoppningarna för den nya arenan är stora. I förstudien slår man fast att en ny arena behövs för att Göteborg ska behålla sin attraktionskraft som evenemangsstad.
Ska genomsyra alla beslut
I kommunens jämställdhetspolicy står det att alla beslut ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Trots det ser Anna Johansson, S-kommunalråd med ansvar för arrangemang på arenorna i Göteborg inga problem med att jämställdhetsanalysen hittills lyst med sin frånvaro när det gäller arenan. Hon säger att beslutsunderlaget är långtifrån färdigt.
– För det första har vi inte ens bestämt att det ska bli en ny arena. Än mindre hur den ska vara utformad. Jag skulle säga att det finns goda möjligheter att komma tillbaka till den frågan.
– Om det blir en ny arena så ska den spegla hur vi ser på Göteborgssamhället och vilka som ska känna sig välkomna. Det handlar både om vad den signalerar arkitektoniskt och hur man kan röra sig i och omkring den, både när det gäller trygghet och tillgänglighet, säger hon.
”Bristande analys”
Men Julia Bahner, som kandiderar till kommunfullmäktige i Göteborg för Fi i höstens val, tycker inte att det resonemanget håller.
– Men jag är inte förvånad, vi ser ju hur det ser ut i dag på grund av hur man tänkt tidigare. Att säga att man har ett jämställdhetsperspektiv, det blir tomma ord om det inte finns med från början. Om man inte ens förstår att det är skillnad mellan att lägga till det i slutet och att ha ett jämställdhetsperspektiv från början, då brister man i analysen.
Feministiskt initiativ vill att varje ny plan, vad det än gäller, ska börja med en analys av vilka som gynnas eller missgynnas av beslutet.
– I slutet av processen kan det redan ha gått så långt att det är för sent att ändra på saker, man kan ha fått finansiering eller sponsorer som ställer krav, säger Julia Bahner.
För två år sedan fattade kommunstyrelsen beslut om ett tilläggsuppdrag i utredningen, den beräknas vara klar i höst. Därefter går politikerna till beslut om miljardbygget.