Jakob Forssmed: ”Jag är ensamhetsminister”

Gärningsmannen bakom masskjutningen i Örebro, Rickard Andersson, var enligt en rad uppgifter kraftigt socialt isolerad och hade flera NPF-diagnoser redan som barn. 

Hur en sådan person hade kunnat fångas upp tidigare av samhället är något som diskuteras, men socialminister Jakob Forssmed (KD) vill inte dra några slutsatser av just Rickard Anderssons liv och belägenheter. 

– Men jag vill gärna säga att vi har som ambition att minska ensamheten, säger Forssmed när Dagens ETC möter honom i Rosenbad efter att han presenterat det nya fritidskortet, som regeringen vill införa från september i år. 

Alla barn mellan 8 och 16 år ska då få en pott på 500 kronor för att använda till aktiviteter i idrottsföreningar eller kulturskolan. Barn i ekonomiskt utsatta familjer ska få 2 000 kronor om året. Det är ett sätt att få fler barn i rörelse, men också att bygga gemenskap, betonar socialministern. 

Vikten av ytliga relationer

I spåren efter masskjutningen i Örebro, och den grova våldsvågen under vintern, lyfter socialministern vikten av just samhällelig gemenskap. 

– I det kompakta, kvävande mörkret av meningslöshet och våld går det inte att bara släta över och gå vidare. Vi måste ta i grundläggande frågor för vårt samhälle. Jag tvekar inte att kalla dem existentiella, säger Forssmed. 

Han pratar om föreningslivet betydelse för att bryta ensamhet.

– Också de lite mer ytliga relationerna i ett samhälle bygger värme, tillit och bidrar till att man blir sedd. Jag brukar ta det goda exemplet att vi hälsar på varandra när vi träffar varandra i skogen i Sverige. Det tror jag många känner igen sig i som en ganska skön känsla. Men vi gör oss oanträffbara för varandra. Vi tittar ner i våra mobiler, vi sitter med våra lurar i öronen och bjuder inte in till detta. Det är ett grundproblem. 

Långa väntetider till BUP

Det finns många saker att göra inom psykiatrin för att fånga upp människor på olika sätt, menar Forssmed. Framför allt öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin, där väntetiden alltjämt är lång. Av de som behövde behandling inom BUP 2023 fick sju av tio vänta längre än vårdgarantin. 

– Vi satar nu rekordmycket på det. Vi lägger en miljard på ökad tillgänglighet och det kommer med prestationskrav. Man måste förbättra sig jämfört med 2024 om man ska få del av de här pengarna. 

Ni gick nyligen ut med att regeringen satsar 1,6 miljarder på arbetet med en nationell strategi inom psykisk hälsa. Samtidigt är det bara några få procent av de satsningar som parallellt görs inom rättsväsendet. 

– Man måste komma ihåg att rättsväsendet är en helt statlig uppgift. Det är bara statliga pengar som går till det. Psykiatrin, hälso- och sjukvården, är i grunden regionala uppgifter.

Staten kan ju avsätta mera pengar till regionerna? 

– Ja, och nu avsätter vi rekordmycket till psykiatrin. Och till arbetet med psykisk hälsa.

Är det tillräckligt?

– Man kan nog utgå från att det inte är helt tillräckligt, utan att mer går att göra. 

Flera länder, som Storbritannien, Japan och Australien har haft ensamhetsministrar, borde Sverige också ha det?

– Ja, det är jag. Jag har inte den titeln men jag kan gärna kalla mig för det. Det viktiga är det arbetet vi bedriver. Vi blir ett av de första länderna som får en nationell strategi mot ensamhet. Vi behöver göra mycket här. Det tror jag många har insett.