– Du ska se barnens glädje när de får syn på dem eller när de får lov att klappa en höna. Det är det som är så roligt med att arbeta här, att få se barnens glädje, säger djurskötaren Rebecca Lundgren.
På gårdsplanen sprätter hönor och tuppar omkring. Martin Blom, även han djurskötare, har jobbat på Galaxen i 23 år och kör ut en skottkärra med foder till de båda Linderödssvinen.
Hästar, får, kaniner, ankor och en katt finns också här. Fyra personer jobbar 364 dagar om året med att sköta om alla djur, liksom själva gården och de gör det med handkraft. De är anställda av en ideell förening som får bidrag från Göteborgs stad.
Allt mindre bidrag
De senaste året har det stödet successivt minskat. Som en följd har hästarna blivit färre och i våras stängde föreningen sitt kafé i föreningshuset, dit skolbarn brukar komma för att göra sina läxor.
– De tycker att vi ska dra ned på personal men hur ska vi kunna göra det. Djuren måste ha skötsel och vi har lagar och förordningar att hålla oss till, säger kassören Birgitta Bengtsson.
Hon var en av många föräldrar som på 70-talet la grunden till gården.
– Det är tunga djur vi pratar om och det krävs utbildad personal som är van att hantera dem och som också kan ta emot barngrupper. Om vi tar bort personal känner jag att det är säkerheten vi tar bort, säger Rebecca Lundgren.
Uppskattad verksamhet
Alla som ETC Göteborg träffar i närområdet uttrycker sin sorg över att föreningen har fått mindre pengar av kommunen. Den är viktig, inte bara för barnen i höghusområdet utan även som mötesplats för invånarna.
Ebba Wernheden är en av många som skrivit under en protestlista mot det minskade ekonomiska stödet. Hon och barnen Ellam och Charlie går ofta hit.
– Det är mest för Charlie. Han tycker mycket om att vara här, säger storebror Ellam.
Engagemanget för att bevara gården är stort.
– Det är extra viktigt här i Bergsjön, som är ganska isolerat och där många inte har en inkomst, att det finns en sådan här mötesplats, säger Allan Javid, som även han ofta är på Galaxen med sin son.
Ernad Kalac som bor i området säger att han tror att gården kan hjälpa till att motverka rastlöshet bland ungdomar och hindra dem från att göra brottsliga saker.
Men Birgitta Bengtsson vet inte hur föreningen ska klara att driva gården vidare.
– Jag vet inte hur länge till vi orkar. Jag sitter med ansökan för nästa år nu, men om bidragen fortsätter att minska vet jag inte vad vi ska göra. Men det är ju det att vi brinner för djuren också, säger hon.
– Jag hoppas någonstans ändå att politikerna ska se värdet i att vi finns, säger Rebecca Lundgren.
En lantgård till hotas
Även framtiden för Bergums fritidslantgård är osäker. Den drivs i dag av stadsdelen Angered och har en omfattande programverksamhet samt daglig verksamhet. Men gården går back ekonomiskt och frågan är nu om kommunen ska behålla djuren. Föreningen Gunnilse Bergum utveckling har samlat in över 900 namnunderskrifter i protest mot planerna att avveckla djurverksamheten som är uppskattad av såväl allmänheten och som personerna i daglig verksamhet. Erik Bick är ordförande.
– Det är tråkigt att vi måste lägga kraft på att stoppa dumheter när vi vill satsa på att utveckla vårt område, säger han.
Föreningen jobbar för att området Bergum-Gunnilse ska bli en plats där fler kan leva och verka samt för att skapa nya företag. Enligt Erik Bick finns en plan B om politikerna inte räddar dagens verksamhet fritidslantgården.
Föreningen har redan långt framskridna planer på att ta över annan gård – Björsjöås i Vättlefjäll, som används av skolor och resursskolor för daglig verksamhet och läger. Skolförvaltningen har nyligen sagt upp arrendet för den gården.
– Vi har en ambition att ta över och arrendera Björsjöås. Att bilda ett bolag där flera parter kan vara delägare. Om man inte hittar ett stöd till Bergums fritidslantgård kanske vi får inkludera den gården i planen. Den är en viktig resurs som används av många, säger Erik Bick.