– Första gången som jag öppnade upp mig var här på Maskrosbarn. Det var verkligen en stor tyngd i mig som jag gick runt och bar på som jag tog med mig hit och så fick jag släppa på det. Det var väldigt speciellt, här var det inte konstigt att må dåligt eller vara ledsen. Jag kunde komma hit som jag är, säger hon.
Att komma till Maskrosbarns ungdomsgård och senare åka på läger har haft stor inverkan på Matilda Karlssons liv. Hon beskriver det som att hon vuxit upp i organisationen.
– Det är svårt att beskriva i ord, det har betytt jättemycket. Utan det här vet jag inte vart jag hade varit om jag ska vara ärlig, säger hon.
Matilda Karlsson berättar att hon hade svårt att koncentrera sig i skolan. Ofta stannade hon hemma istället.
– Jag kände att jag behövde vara hemma och ta hand om mamma. Jag såg efter henne och tog mycket ansvar för hur hon mådde. Jag ville ha kontroll så att det inte gick över gränsen, säger hon.
Matildas mamma drack mycket i perioder och det gick aldrig att veta vad som väntade när hon kom hem.
– Ibland kunde hon må jättebra och ibland så kunde hon må väldigt, väldigt dåligt, så det var svårt att veta hur hon skulle må. Det var det som var värst.
Lärare visade försåelse
Matilda Karlsson pratade så småningom med några lärare i skolan. De visade henne förståelse, men de följde inte upp och hon önskar att hon skulle fått bättre hjälp.
– Jag kände väl inte riktigt att jag fick det stödet jag hade behövt få. Det saknades en kunskap om vad man skulle kunna göra i en sådan situation när man har en elev som mår dåligt och behöver hjälp. Jag tror de var rädda för att göra fel.
I dag känner Matilda Karlsson att hon har fått det stöd hon behöver för att kunna ha en sund relation med sin mamma.
– Det är klart att jag har konsekvenser från min uppväxt, men jag är väldigt långt ifrån det nu och jag och min mamma har en mycket bättre relation. Jag har en distans som jag har fått hjälp med härifrån Maskrosbarn, säger hon.
Barnkonventionen måste leva
I dag, den 20 november är det 30 år sedan Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling och från och med den 1 januari 2020 gäller den också som lag i Sverige. Trots det finns det fortfarande mycket att göra för att säkra att barn får sina rättigheter skyddade, menar Lisa Dahlgren som är sakkunnig inom barnrättsfrågor hos Maskrosbarn. Hon delar Matilda Karlssons bild att kunskap om barns rättigheter är avgörande.
– Vi ser att barn ofta inte får den hjälp de har rätt till, att det saknas kunskap i mötet med barn och i att göra dem delaktiga, säger Lisa Dahlgren.
Undersökningar visar att barn som växer upp i en hemmiljö med psykisk ohälsa och missbruk riskerar att själva hamna i egna problem på sikt, som egen psykisk ohälsa, eget missbruk eller kriminalitet. Lisa Dahlgren menar att samhället generellt måste bli bättre på att se de bakomliggande problemen.
– Vi ser det som normala konsekvenser av en sådan uppväxt. De här barnen upplever sig själva som problembarn och tar på sig skulden, men vi vänder på det och ser det från vårt perspektiv, säger hon.
Mycket kvar
När Barnkoventionen blir lag nästa år menar Lisa Dahlgren att det är bra, men att det bara är ett steg på vägen.
Särskilt utsatta barn, som till exempel delar Matilda Karlssons erfarenhet, barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när konventionen blir lag.
Visserligen riskerar barn fortfarande att hamna mellan stolar, om människor saknar kunskap om barns rättigheter. Men en konkret skillnad blir att konventionen kan åberopas oftare av domstolar och myndigheter.
Barnkonventionen kommer då att ha samma status som andra svenska lagar (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken) och kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar – något som tidigare inte varit möjligt.
– Mycket har hänt, är på väg att hända – men det är också mycket kvar. Vi ser att barn ofta inte får den hjälp de har rätt till och vi hoppas att det här ska stärka barns rättigheter och förändra hur vi ser på barn, att de är egna människor med rättigheter precis som vuxna, säger Lisa Dahlgren.
Hon ser också ett problem med att de tre tilläggsprotokollen i Barnkonventionen inte antas som lag i Sverige.
– Det tredje tillägget ger barnen möjlighet att själva överklaga, det är oerhört viktigt men det har inte antagits som lag, säger hon.
