”Jag har varit i skolaulor där killar suttit och heilat”
Bild: Zanna Nordqvist
Dagens ETC
Varannan förstagångsväljare röstade på M eller SD och bara var tredje högstadieelev röstade rödgrönt i skolvalet. Ungdomsförbunden vittnar om en valrörelse fylld av hård retorik, hat och hot.
– Man har inte prioriterat de frågor som är viktigast för unga., berättar SSU-ordföranden Lisa Nåbo för Dagens ETC.
Det blåser högervindar hos Sveriges unga. Från 13 och upp till 30 års ålder är Moderaterna största parti i skolval och riksdagsval, med Sverigedemokraterna som lika självklar tvåa.
Tre av tio gymnasister röstade M i skolvalet och nästan sex av tio förstagångsväljare röstade på något av de fyra partierna i högerkoalitionen.
SD ökar mest och går från 12 procent bland förstagångsväljare 2018 till 22 procent i år.
– Valvindar blåser ofta lite hårdare bland förstagångsväljare. De är mer benägna att haka på förändringar, det kan förklara varför SD går framåt, säger Niklas Bolin, lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet.
Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet som skrivit en rapport om ungas politiska deltagande, lyfter tre faktorer bakom den kraftiga högergiren. Dels att det finns en slags politisk hemlöshet, de unga inte är så lojala mot något parti. Dels att unga är mer mottagliga för en politik mot otrygghet och kriminalitet.
Den tredje faktorn handlar om könsgapet.
– Det går inte att tala om unga generellt utan att peka på att det är himmelsvida skillnader mellan hur unga kvinnor och män tycker och tänker. Kvinnor bryr sig generellt mer om frågor som rör välfärd, allas välmående, solidaritet, empati och miljö. Värden som har en dragning åt vänster. Medan männen har mer hårda värden och tuffa tag, säger han.
M och SD nära egen majoritet
Att frågorna på högerns spelplan var de som dominerade valet råder det ingen tvekan om.
Lisa Nåbo, förbundsordförande för SSU, ser valresultatet hos unga som ett misslyckande för sitt parti.
– Man har inte prioriterat de frågor som är viktigast för unga. Valet har ju inte handlat om bostadsbyggande, elevhälsa, att öka möjligheterna för en meningsfull fritid.
I skolvalet är högervinden ännu starkare. M och SD når nära hälften av landets elever ihop och bland högstadieungdomarna får KD 11,6 procent. Bara tre av tio elever röstar rödgrönt.
Den så kallade Greta-generationen, med det enorma engagemanget för klimatet, märks inte i valresultatet. Erik Amnå tror att man kan ha överskattat dess storlek.
– Det är naturligtvis en fråga hur omfattande den verkligen är. Och att man har bortsett från könsfaktorn, som ju reducerar den betydligt.
Inte utan viss självkritik ser Lisa Nåbo hur högern lyckats hålla i sina frågor år efter år och fått upp dem på agendan.
– Jag minns valet 2014 och hur vi fnissade åt att högerns enda svar på klimatet var kärnkraft. Nu ångrar jag att vi fnissade, för de lyckades ju sätta det narrativet. Det kanske är vad vi borde göra också, när vi pratar om skatteväxling eller välfärdsreformer, vara mer strategiskt långsiktiga.
Kampen om sociala medier
MUF:s ordförande Matilda Ekeblad tror tvärtemot att det är just de sakfrågor som unga faktiskt bryr sig om som har diskuterats i valrörelsen.
– Det unga vill ha är ju att kunna gå hem själv från fotbollsträningen, att känna sig trygg på krogen, veta att ens föräldrar kan betala elräkningen och att man kan få ett sommarjobb. Och där tror jag att vi hittade rätt, säger hon.
– Unga är verkligen höger och de vill se en förändring, så jag är glad och stolt över vårt valresultat, men inte jätteförvånad.
Statsvetarna lyfter kampen om sociala medier som en viktig faktor – och där har högersidan lyckats överlägset bäst med att sätta agendan.
– Det har varit en väldigt stor dominans för SD där sociala medier har tjänat dem väl. Sociala medier har spelat en väldigt stor roll och det har varit mycket polarisering med negativa kampanjer som ideligen demoniserat Annie Lööf och Magdalena Andersson. Då blir bilden av de olika valalternativen väldigt skev, säger Erik Amnå.
Den hårda retoriken har även visat sig i det fysiska livet.
– Vi har märkt av ett utbrett hat, eller i alla fall en extremt stor pessimism mot socialdemokratin från framför allt unga män, säger Lisa Nåbo.
– Det är tydligt hur högerpartierna har jobbat väldigt strategiskt på att locka unga väljare, att finnas där unga finns på sociala medier och att där sprida en bild av att vi är maktgalna socialdemokrater som bara ljuger.
Varför är högern bättre på att nå ut i sociala medier?
– Högern har ju Timbro, med alla sina undergrupper som jobbar väldigt strategiskt riktat mot unga män. SD har Riks och deras olika kanaler. De har varit bättre än oss på att inse att det är där man behöver vara. Vi vet att både Riks och Timbro jobbar med att finansiera andra personers konton för att få det att framstå som opolitiskt. Någon beskrev det som att sympatisera med SD och M är mer av en image-grej än ett politiskt ställningstagande, och det får jag känslan av när jag pratar med många av de här unga männen. Jag upplever det inte som att det är vår politik som unga ogillar, utan man ogillar oss.
Spott och hot
MUF:s ordförande Matilda Ekeblad delar inte bilden av att högern är dominerande på sociala medier.
– Hela Sveriges samlade influencerkår har ju gått till stöd för Magdalena Andersson i den här valrörelsen. Och innan valet var SSU jättestolta för att de var så mycket större på Tiktok, men nu påstår man att vi skulle ha indoktrinerat folk genom våra sociala medier. Det svänger fort, säger hon, och vill tona ner sociala mediers roll i valrörelsen.
– Det är klart att de har spelat stor roll, men om det är något som pandemin lärt oss är det att det går inte att ersätta det fysiska mötet. Jag tror att vi har vunnit mest genom skoldebatter och skolkampanjer.
Samtidigt vittnar både hon och Nåbo om hur valrörelsen varit hårdare än någonsin sett till retorik och polarisering.
– Jag har varit i skolaulor där killar suttit och heilat. När man presenterat sig som socialdemokrat så spottar folk på marken framför en. Det har vuxit fram en hatretorik som blivit normaliserad. Det är ganska svårt att få tillbaka dem till socialdemokratin, säger Lisa Nåbo.
Även Matilda Ekeblad från MUF har upplevt mer hat och hot.
– Vissa skolor är i princip no go-zoner för oss. Man har fått kalla in extra väktare för att de spottar och skriker på muf:are. Sen valresultatet har dödshoten strömmat in på sociala medier och vi har medlemmar vars skåp har blivit trashade. Jag har sällan sett något liknande.