Mitt möte med skvallertorpeden: ”Fått tips om dig och en känd, gift kvinna”
Dagens ETC
Vad rör sig i hjärnan på en skvallertorped? Hur fungerar en paparazzipundande murvel, vars blodomlopp pumpar ren lusta efter otrohetsaffärer och snedsteppande kändisar? Och vad får tipsare för pröjs för ett foto på Peter Jöback som äter kebab?
Dagens ETC åkte till Barcelona för att ta några glas med Daniel Nyhlén, mannen bakom den älskade, hatade, fruktade nyhetssajten Stoppa Pressarna. Han berättar att det är tack vare honom som Victoria och Daniel ännu inte skilt sig:
– De ville inte ge mig rätt, säger Daniel Nyhlén nöjt.
Sedan berättar han att han fått tips om att Dagens ETC:s reporter ”hatknullar” en känd gift kvinna.
Det är mellan skål och vägg det händer. När intervjuerna är avslutade och vi dricker drinkar utanför protokollet. Där, på stålstolar vid en sjaskig kinabar på Avinguda Diagonal, Barcelona, berättar Daniel Nyhlén att han fått tips om mig. Och en känd yngre, gift kvinna. Som jag ligger med, enligt källor.
– Ja, tipset är att ni ska ha en affär, du och hon. Det har jag fått från två oberoende källor nu innan du skulle resa hit och intervjua mig. Ett lite märkligt sammanträffande, tycker jag. Hur många visste om att vi skulle träffas, funderar skvallerkungen mellan blossen på en e-cigg, samtidigt som han lägger det ena benet över det andra.
På fötterna sitter djupt mörkblåa mockaloafers med blankt ståldubbade snören. Sockar saknas.
”Rädda för mig eller journalistiken?”
Jag och Daniel Nyhlén har arbetat på att få till den här intervjun i ett år. Vid en första kontakt svarade han att han var sjukskriven och utbränd – ”jag höll på att slita ihjäl mig” – och det fick vänta. Nu, med allt på banan, har vänner och kollegor varnat mig: Gör det inte. Res inte till Spanien. Blir han missnöjd med artikeln kommer han att hitta på saker att skriva om dig, för att hämnas och krossa ditt liv.
Det blir såklart bland det första jag frågar Sveriges mest fruktade kändisreporter, när vi möts upp för den riktiga intervjun, dagen innan jag får veta om sextipset om mig och den gifta kvinnan. Klockan är halv elva på förmiddagen. Oktobersolen värmer snabbt upp uteserveringen till strax under 30 grader. En brett leende 47-åring, med en omisskännlig svensk uppsyn, äter vad han själv kallar för en spansk frukost: kaffe med mjölk och ett glas välkylt vitt på sidan. Och skämtar om att hela han ”är pressetiskt tvivelaktig” uti varje fiber.
Det finns ingen anledning att oroa sig för mig! Om man har rent mjöl i påsen.
Daniel Nyhlén, ska jag vara rädd för dig?
– Det finns ingen anledning att oroa sig för mig om man har rent mjöl i påsen! Varför ska man vara rädd, om man inte döljer något som jag eventuellt kan skriva om, säger han och skrattar gott.
Hur känner du som människa när jag säger att folk hemma i Sverige är rädda för dig?
– Det är inte roligt. Jag kan ärligt säga att det inte är en kul beskrivning. Man brukar säga att först vill man bli älskad, sedan fruktad, och sedan hatad. Frågan är om de är rädda för mig som person eller min journalistik?
Läxar upp moraliskt hyckleri
Stoppa Pressarna fyller tio år 2023. Och även om klicken på senare år rasat från 300 000 till 140 000 unika besök i veckan, och annonserna degraderats från Willys och Hornbach till tvivelaktig viagra och cbd-snask, är sajten sedan länge ett svårignorerat inslag i den svenska journalistiken.
Det är ett decennium fyllt med högoktaniga kändisnyheter och mustiga beskrivningar – enligt grundaren och publicisten Daniel Nyhlén. Frågar du många av de som blir omskrivna, antingen illa anonymiserat eller med namn, så är det tio år av otrohetsuthängningar, lögner, hittepå och trakasserier. Och målmedvetna vendettor mot de som vågar kritisera Stoppa Pressarnas chefredaktör, det enda synliga ansiktet utåt.
Han förklarar sin journalistiska filosofi, sina principer:
– Kända människor får fördelar för att de är kända. Det är helt okej. Men då är de som andra offentliga personer, politiker och kungafamiljen. De ska sköta sig, när de lever på att vara folkliga och älskvärda. Om de knarkar eller blir påkomna när de gör annat klandervärt, är det viktigt att svenska folket, deras fans, får veta det.
Varför är det viktigt att skriva om kändisars sexuella sidoaffärer?
– En moralisk aspekt. Stoppa Pressarna kan läxa upp kändisar, om de visar sig i veckopressen med familj och lantställe men så fort kameran vänds bort ligger de och pippar med någon annan. Det handlar om karaktär, tycker jag. Som en politiker som är emot sexköp och sen köper sex själv. Det tror jag de allra flesta skulle tycka är intressant att bevaka, att man lyfter på locket och visar personens sanna natur.
Det är väl ändå olika saker? Politiker styr landet på folkets mandat. En kändis är bara en populär artist, eller skådis.
– Du förenklar deras samhällsroll. Kändisar slår mynt av sig själva. Det går inte ihop att vara en svärmorsdröm i tv-soffan samtidigt som man är otrogen mot sin fru. Jag är gärna journalisten som berättar det för människor. Sedan får man tycka vad man vill om den otrogne. Vi berättar det.
Just nu toppas Stoppa Pressarna av att tv-stjärnan Jenny Strömstedt ska ha haft ett sammanbrott. Och Chris O’Neill har lagt manken till och slutat se ut som en ovårdad säck potatis – då handlar rubriken om en ”utseendeförändring”. Någon i familjen Ingrosso ”bryter upp efter åtta års äktenskap”, det vill säga att paret flyttar från en bostad till en annan.
Längre ner finns ett eget avslöjande, komplett med smygtagna foton, om exakt vilka kändisar som gick på Lasse Berghagens svärsons kräftskiva, samtidigt som den älskade sångaren själv låg på sjukhus. Kända vänner till Berghagen citeras anonymt om vad de tycker om spritfesten: det är smaklöst, okänsligt, äckligt, egotrippat, osmakligt att svärsonen ”festade för fulla muggar” medan Berghagen låg nedsövd på intensiven.
Andra aktuella artiklar är ”Mellostjärnans första ord efter dubbelmordet i villan”, ”Kronprinsessans flykt från Haga”, Edward Bloms akuta haschpsykos, och en känd kvinnas galna sexnatt med prins Carl-Philip. Anna Book är svårt sjuk, Christer Sjögren har också hälsoproblem, och Mark Levengood är deprimerad.
”Går längre – inte för långt”
En typisk Stoppa Pressarna-nyhet är att flasha med att kungen chockat sina vänner med en utseendeförändring. Efter att man klickat, så avslöjas längst ner i en lång artikel att förändringen är en simpel solbränna. Ett annat klassisk grepp, är att ett paparazzifoto på Bianca Ingrosso i en affär får rubriken ”Bianca är desperat – söker hjälp hos gubbe på Östermalm”. När du väl läst till slutet, visar det sig att hon handlat i hälsokostbutiken Örtagubben.
Meningslösa slaskskriverier som sårar? Nej. Viktig journalistik om kända människor, tycker Stoppa Pressarnas ansvarige utgivare.
– Hur kändisjournalistiken utvecklats under de tio år vi funnits? Vissa medier, inklusive oss, går lite längre. Inte för långt. Längre. Idag består många artiklar av det som kändisarna lägger ut på Instagram. De styr bilden av sig själva. Jag gillar inte det. Jag tycker att den goda kändisjournalistiken försvinner allt mer, säger Nyhlén.
Jag föredrar kändisjournalist framför skvallerkärring. Skvaller är negativt.
Han klappar ömt sin oregerliga dvärgpinscher Lippy och förklarar hur Stoppa Pressarna ”ger kändisarna en match”:
– Det är ett kritiskt granskande öga, där andra inte lyfter på alla soptunnors lock som vi gör. Vi gör avslöjanden, nyheter, blandat med humor. I Sverige lägger man inget vidare krut på kändisarna längre.
Du har sagt att du ogillar ordet skvallerjournalistik. Varför?
– Jag föredrar kändisjournalist framför skvallerkärring. Skvaller är negativt, något som inte behöver vara sant som lättare kan avfärdas. Men visst, du kan säga att vi sysslar med skvaller. Absolut.
Nyhlén berättar om sin storhetstid på Aftonbladet då paparazzis på jakt var en självklarhet. Peter Jöback, Carola, Lena Philipsson; fanns det en ny sängkamrat skulle den plåtas. Så jobbar kvällstidningarna inte längre. De har blivit för snälla, tycker Nyhlén, och det är den luckan i medielandskapet som Stoppa Pressarna fyller.
– En ny partner är en viktig nyhet. De här personerna tjänar pengar på sitt kändisskap. Därför har vi rätt att veta mer om dem. Det är inget konstigt.
För mig som inte konsumerar kändisjournalistik är det lite konstigt, ändå. Kan du förklara varför det är viktigt att veta vem Carola är ihop med?
Daniel Nyhlén blir tyst en lång stund. Tänker. Vejpar.
– Varför det är viktigt?
Du lever på det. Så varför är det viktigt?
– Alla tycker att det finns ett allmänintresse i vem Carola lever med. För att hon är Carola med hela svenska folket, punkt. Hon är en folklig kändis! Så det finns en vits att berätta om hennes liv.
Han flinar och säger självsäkert:
– Och gör man det först så är det en bra nyhet.
Hollywoodfru tar honom till rätten
Stoppa Pressarna har en lång meritlista med kontroverser. I februari 2024 ska Stockholms tingsrätt ta upp fallet med Gunilla Persson, känd från realitysåpan ”Svenska Hollywoodfruar”, som stämt Daniel Nyhlén för förtal. Sportjournalisten Patrick Ekwall har i åratal högljutt hävdat att nyhetssajten stalkar och publicerar sårande lögner om honom. Niklas Strömstedt har kallat det för en ”slaskblogg” och säger att Nyhlén kan ”ljuga om vad som helst”. Mediaombudsmannen Caspar Opitz har flera gånger sagt att Stoppa Pressarna går över gränserna. Och när Aftonbladet granskade sajten i juni 2021 så uttalade sig kändisar anonymt om att deras liv blivit ”ett rent helvete” på grund av Nyhléns publiceringar.
Lika kontroversiell är Daniel Nyhlén i ett öppet snack ansikte mot ansikte. Han är frikostig med skvaller och hårda omdömen om de kända människor som inte behagar honom. Mycket av det han säger är opubliceringsbart för Dagens ETC – trots ett ofta efterföljande ”och det kan du citera mig på”. Som att en av landets mest ikoniserade journalister ska ha ringt och hotat honom. Eller när han avfärdar några konkurrerande kändismurvlar:
– Ja, de har väl lyckats rätt bra med det som de gör. Samma som jag gjorde för 20 år sedan.
Det är, så att säga, fullt blås i den här konversationen. Han tycker att en journalist på en stor redaktion är ”en Lasse-Maja som borde sättas i stupstocken för att han snor mina nyheter”. En väldigt känd man har köpt sex av en transperson medan en annan kort och gott är ”en skitstövel”. En societetsdam valde en gång att stanna hos sin förmögne man bara för att inte ge Stoppa Pressarna rätt när de skrev att skilsmässan var på gång. Någon är en ”gammal pr-kärring” som borde hålla snattran. En inflytelserik person borde inte ha det höga statusjobb hen har utan snarare ”sitta bakom lås och bom”. Och en kändissläkt – en klan! – är ökända för sitt fifflande med lägenheter.
Daniel Nyhlén säger att det mest tragiska som kan hända en celeber person, är att bli bortglömd. Syns du så finns du. Och att de som säger att de blir kränkta av att hamna på Stoppa Pressarna är amatörer, b-ligan som inte förstår hur symbiosen i kändisskapet fungerar.
– Ta Pernilla Wahlgren, som är helt okej med oss. Vi har skrivit enormt mycket vasst om henne. Pernilla, Bianca, Benjamin, de kan spelets regler. Det rullar på, va? Den lilla klicken som rör upp orkanvindar för det vi skriver, de har en egen agenda.
Att synas?
– Ja. Och att tysta fritänkande journalister.
Det är en ordlek. Man klickar, och sedan så äter han en torsk. Det är väldigt roligt.
Daniel Nyhlén eldar upp sig rejält:
– Det är inte kändisarna som bestämmer vad som ska skrivas om dem. Vi har en yttrandefrihet och demokrati. Rolig journalistik, om jag ska ta ett exempel, det är när vi har foton på när Niklas Strömstedt äter torsk på restaurangen Tysta Marie. Då sätter vi rubriken ”Niklas Strömstedt avslöjad: torsk hos Marie på Östermalm”.
Rubriken är satt för att man ska tro att han köper sex. Han tog illa vid sig av den.
– Ja, det gjorde han. Det är en ordlek. Man klickar, och sedan så äter han en torsk. Det är väldigt roligt.
Jag kan skratta åt det men om jag såg mitt eget namn där kanske jag inte skulle tycka att det var så kul.
– Nu råkar Niklas Strömstedt vara en av landets mest kända artister som dessutom har varit tillsammans med en rad kända kvinnor. Jag menar, om du inte kan ta det här, då… Många säger: Ni bara hittar på allting. Nej. Utan det är en skarp vinkel.
Ensam? Ja, jag har min hund men jag är en ensam person.
”Narcissist… det vet jag inte”
Daniel Nyhléns historia är väldokumenterad. Inte minst i en tre år gammal stor intervju i Svenska Dagbladet, hans första tillbakakliv i rampljuset efter landsflykten till Marbella. Numera splittar han sin tid mellan villan på den spanska solkusten, Barcelona, London och Stockholm. Det egna kärleks- och familjelivet är icke-existerande. Han är gift med Stoppa Pressarna:
– Ensam? Ja, jag har min hund men jag är en ensam person.
Han växte upp som stabil medelklass i lilla Sollebrunn, Västergötland. Farsan var gatuingenjör, morsan stod i butik, det var villa, två bilar, husvagnssemester och makaroner med falukorv. Ett första jobb som reporter på kommunens lokalblad Alingsås Tidning ledde till Stockholmsflytt och Expressen. Där, hos kvällstidningsdraken, skolades han i att man aldrig får vara rädd att smutsa ner sig. På Se & Hör lärde han sig Stureplans manschettknappsbärande kändis- och hovjournalistik. Som 27-åring gjorde Aftonbladet honom 2002 till skvallerreportrarnas största skjutjärn, med en miljonlön. En position han lämnade i vredesmod 2007 då Aftonbladet inte frontade hans ansikte i en stor reklamkampanj, trots att han producerade fler löpsedlar än någon annan. Sakta, via Svensk Damtidning, försvann Daniel Nyhlén ut ur offentligheten. Innan Stoppa Pressarna kickade igång och började fota kända människors sopor 2013. ”Det är riktigt bra nyheter, det”, som han själv säger.
Jag har pratat med några människor från ditt yrkesliv. Du beskrivs som en arbetsmaskin. Rolig, charmant, en färgstark karaktär. Samtidigt så beskrivs du som en galen narcissist som vill bli älskad. Otrolig konfliktsökande. Och att du absolut inte tål kritik. Vad säger du om de beskrivningarna?
– Första delen kan jag skriva under på. Narcissist… det vet jag inte. Jo, jag har narcissistiska drag. Det har många reportrar. Jag är inte rädd för konflikter, vare sig privat eller i yrket. Jag är en rak, ärlig människa. Är något fel säger jag det, vilket inte är populärt. Blir jag ledsen eller kränkt så säger jag det också. Så i runda slängar, ja, du har där fått en bra bild av mig.
Vi strosar längs Planell de Barcelona, den breda stenlagda raksträckan som leder fram till stadens maffiga triumfbåge i rött tegel. Turisthorderna svärmar under den obarmhärtiga lunchsolen, alltmedan 14-åriga Lippy, döpt efter prins Carl-Philips smeknamn, studsar som en liten svart, tjackpåtänd ostbåge kring husses fötter. När Lippy bajsar är Daniel Nyhlén noga med att plocka upp efter sin jycke – men avböjer samtidig bestämt att bli fotograferad medan han gör det.
– Jag tänkte mest för era läsares skull! Det är väl ingen rolig bild? Annars sätter jag stor heder i att ta upp mitt hundbajs.
Skulle du ha publicerat ett sådant foto?
– Utan problem. Måns Zelmerlöw eller Kristin Kaspersen med hund, då kan man använda ”bajs” i rubriken på ett fyndigt sätt. Vi har haft bilder på Kristin när hon har går ut med flyttskräp. Då blev det rubriken: ”Här dumpar Kristin Kaspersen sopor mitt i stan”.
Vad betalar du för en läsarbild? Peter Jöback när han äter en slafsig kebab?
– Mellan 500 och 1 500 spänn. Det vore trevligt att fånga Peter Jöback med en kebabrulle, det hade vi nog gjort en story på. Jag tycker att det är strålande i sin lilla genre, som när vi hade Carl Bildt på väg från Systembolaget med en påse. Det är puttrigt och roligt – jag förstår inte varför man inte kan ha det? Benjamin Ingrosso när han fikar på Östermalmstorg. Eller Bianca, när hon äter en banan.
Allt är dock inte folkkära nunor med sås kring munnen. Stoppa Pressarna var den första nyhetsredaktionen som 2017 uppmärksammade det som blev startskottet för Sveriges metoo: Lulu Carters Instagram-uthängning av Martin Timell. Det var också de som 2020 avslöjade att Fredrik Federley levde tillsammans med en man dömd för en stor mängd grova sexövergrepp på barn. Samtliga medier i landet hakade på peodfilhärvan, som blev den profilerade centerpartistens förödmjukande fallucka ut från politiken. Och Stoppa Pressarna var snabba på bollen, om inte etta, med förra årets snåriga polisaffär med Linda Staaf, Mats Löfving och överbefälhavare Micael Bydén.
”Vi hade källor på regeringsnivå”
Så har vi Nyhléns stora kronjuvel, den från 2022: nyheten att det kungliga paret Victoria och Daniel ska skilja sig. Stoppa Pressarna skrev. Och skrev. Och skrev. Resten av Sveriges journalistkår – inklusive Dagens ETC – gick till slut upp i stabsläge och följde efter spåret med energin av dumkåta dobermanns.
Skalvet blev så intensivt att Richterskalan sprängdes. Till slut, i februari 2022, gjorde Hovet, som annars alltid kniper näbb, något unikt när de gick ut och dementerade ryktena å det skarpaste. Det är inget tjall på Victoria och Daniels äktenskap.
Svenska Dagbladet släppte nu i augusti en podd med avstamp i Stoppa Pressarnas diskutabla skilsmässojournalistik, med titeln ”Kungen av kungaskvaller”. Där vidhåller Nyhlén att deras publiceringar var korrekta. Kronprinsessparet hade tänkt skilja sig, inget snack.
Jag ska berätta något som jag inte har berättat för någon. Som jag fått från den nära kretsen kring det kungliga paret.
Nu, under den spanska solen och närmare två år efter att hans skriverier skakade kungahuset i grunden, frustar han intensivt i försvar för sina publiceringar. E-cigaretten bolmar svagt doftande rök i allt snabbare tempo, små droppar saliv flyger från hans mun.
– Ja! Det var så! Vi hade källor på regeringsnivå som bekräftade det!
Men de är inte skilda.
– Jag ska berätta något som jag inte har berättat för någon. Som jag fått från den nära kretsen kring det kungliga paret. Det var så jäkla nära. Men Victoria ville inte ge mig och Stoppa Pressarna rätt. Det är vad jag hörde.
Sveriges tronarvinge är ännu gift på grund av… dig?
– Så kan man säga. De la det på is när det blåste som mest och har gett äktenskapet en ny chans, det var inte så att de ställde in det. För det hade gått så långt, va? Det var en handlingsplan utlagd för prins Daniel, hur han skulle bo, hur separationen skulle gå till, det ekonomiska, alltihopa! Allt var så säkert. Jag kan ta gift på det. Så säker är jag.
Får det dig att känna att du har makt?
– Nej. Jag vill inte att folk ska vara rädda. Jag tycker det är trevligt om folk har en positiv bild av mig.
Har Daniel Nyhlén rätt om att den kungliga äktenskapslyckan är en desperat gaffatejpad Potemkinkuliss som bara hålls ihop för att reta honom själv? Inte en aning.
Men varför blev tipset om min egen påstådda sexaffär med den kända gifta kvinnan inte en rubrik på Stoppa Pressarna? Den bistra verkligheten är enligt chefredaktören att jag helt enkelt inte är intressant nog: ”Vi bestämde att släppa tillbaka den fisken i vattnet. Du får ursäkta, men du är ingen kioskvältare, tyvärr.”
– Inte kvinnan heller, om hon inte är i ett större sammanhang. Inte med dig. Men det är som sagt konstigt att det kommer precis när vi bokat vår träff, du och jag. Skulle vi rota i det? Hur mycket resurser ska läggas? Allt måste kollas. Stoppa Pressarna är ingen spypåse. När det kokar ner så handlar det om min magkänsla. Jag känner om tipset är bra eller dåligt.
Daniel Nyhlén flabbar. Och jämför sig själv och sitt kändiskartotek med den illa beryktade FBI-legendaren J. Edgar Hoover. ”Det finns alltid något på alla”, skrockar publicisten.
Men det var inget du hittade på för att sätta griller i mitt huvud?
– Nej. Jag fick det via mejl och muntligt från olika håll. Att du och kvinnan hatknullar varandra. Nu har jag lagt till den informationen i mitt berömda kartotek. Det blev ett första kort om Christoffer Röstlund Jonsson, för du hade inget innan. Och jag lade till infon på hennes också. Så nu vet vi det.